Magnus Norberg, är LRFs vikarierande äganderättsexpert i norra Sverige. Det har kommit nya krav på vattentäkter med dricksvatten, och det bildas nya så kallade vattenskyddsområden, eller så föreslås nya föreskrifter inom befintliga. Varför det?

– Syftet är att skydda vattnet från föroreningar. Skellefteå och Östersund är exempel på kommuner som fått in smittor i dricksvattnet under senare år. Beslut om ett vattenskyddsområde fattas av kommunen eller länsstyrelsen.

På vilket sätt kan dessa vattenskyddsområden drabba markägare?
– Besluten innebär ofta begränsningar av hur man kan använda marken. Det är vanligt med förbud eller tillståndskrav för avverkningar, spridning av gödsel, användning av kemiska bekämpningsmedel etc. Det är en stor variation på hur reglerna påverkar, vissa vattenskyddsområden får knappt någon praktisk påverkan, medan andra kan göra marker i det närmaste omöjliga att bruka.

Finns det möjlighet att förhindra ett vattenskyddsområde på sin mark?
– Om det finns en vattentäkt får man räkna med att det också blir ett skyddsområde. Sedan ska man alltid granska och ifrågasätta varför en viss områdesavgränsning eller regel föreslås. Det kanske inte finns behov av ett så stort område som kommunen först föreslår, och det kanske inte heller finns anledning att förbjuda något då det inte kan påverka vattentäkten. En påverkan som inte ens går att mäta i vattnet finns ju ingen anledning att förbjuda genom ett vattenskyddsområde. Det finns dispensmöjligheter, men den pappershantering och osäkerhet som det innebär gör att det är allra bäst är att jobba för rimliga regler redan från början.

Hur ska jag som enskild markägare agera om det blir ett vattenskyddsområde på min mark?
– Granska förslaget kritiskt och tänk igenom hur det kan påverka din verksamhet. Om du påverkas negativt, se till att kommunen får veta det, ibland kanske de inte förstår den praktiska betydelsen av regler som föreslås. Ju tidigare man kan påverka desto större är chansen till ändring.

Har jag rätt till ersättning?
– Om det beslutas ett vattenskyddsområde som påtagligt försvårar användningen av fastigheten finns en ersättningsrätt motsvarande den för naturreservat. I första hand ska man begära ersättning från kommunen, men om man inte kommer överens måste man gå till domstol inom ett år, annars förfaller ersättningsrätten.

Vad gör LRF i de här frågorna?
– Vi har skickat ut en enkät till alla kommuner i norra Sverige, för att få en bild av vilka vattenskyddsområden som planeras. Då kan LRFs kommungrupper tidigt se möjliga äganderättsintrång i sin närhet, och hinna ha en dialog med medlemmarna om vad som är på gång.
I ett större perspektiv ger det också LRF möjlighet att planera bl a informationsinsatser för att ta till vara medlemmarnas intressen. På riksplanet deltar LRF i dricksvattenutredningen, som ska föreslå regler och processer kring vattenskyddsområden i framtiden. Utredningen är på remiss fram till den 30 november och arbetet med svaret pågår nu.