Problemen har accelererat de senaste åren, menar Söderholm, som också berättar att andra haft kronhjortar i havrefält och hästhagar. Han har tidigare en gång ansökt och fått skyddsjakt, men länsstyrelsen vill i första hand se andra åtgärder, som viltstängsel runt balar och ensilagelimpor.
– Men jag vill inte ha viltstängsel hemma på gården, det blir som att sitta på Hall, tycker Jan-Erik Söderholm.

Jan-Erik Söderholm.

Skyddsjakt sista utvägen

Lars Dahlberg, viltförvaltare på länsstyrelsen, bekräftar att det varje år ringer ett antal lantbrukare som upplever problem med kronhjortarna. Men skyddsjakt är sista utvägen.
– Först måste man vidta förebyggande åtgärder, som att avleda hjortarna, olika skrämselåtgärder eller stängsel, säger Lars Dahlberg.

Kom ut från hägn

Kronviltet i Västerbotten härstammar från ett hägn på Järnäshalvön i Nordmaling, som de kom ut ifrån på 1980-talet, och sedan har de spridit sig till en radie om ca tre mil därifrån. I dag finns fyra kronhjortsskötselområden i länet och vid den räkning som Jägareförbundet gjorde i våras såg man sammanlagt 350 hjortar. Den största koncentrationen är i Järnäs, och där sköt man förra säsongen fullt av de tilldelade 110 vilten.

Jägarna vill ha mer kunskap

– Vi försöker skaffa oss större kunskap om hur hjortarna rör sig, och har utökat den observation som vi gör med älg under jakten till att även inkludera kronvilt. Vi måste också få svar på frågan om hur vi vill att populationen i Västerbotten ska utveckla sig, säger Mikael Karlsson, jaktvårdskonsult vid Jägareförbundet i Västerbotten.
Jan-Erik Söderholm har sin bild klar – en halvering av stammen behövs. Länsstyrelsen vill avvakta ytterligare undersökningar.

Lotta Folkesson. Foto: Jenny Rehnman

"En katastrof om det fortsätter"

LRF Västerbottens ordförande, Lotta Folkesson, vill se en snabb lösning.
- Om det här fortsätter blir det katastrof, och vem ska betala för det? I dag är det jord- och skogsbruket som gör det, menar hon.
Hon kommer därför senare i höst att bjuda in berörda parter till ett dialogmöte. Något som Jägareförbundet välkomnar.
– Ingen ska dras med oacceptabla skador, och det kan man reglera dels genom jakten, men även placeringar av utfodringsplatser. Jag tror på samverkan mellan markägarna och jägarna, säger Mikael Karlsson.