I varje kommun tas en rad beslut som påverkar möjligheten att driva företag inom det gröna näringslivet. Myndigheternas tillsyn, handläggningstider, agerande i bygglovsärenden eller bevarande av åkermark styr småföretagarens möjligheter att planera långsiktigt och att våga satsa. Men även infrastrukturen på landsbygden är av avgörande betydelse för om landsbygden ska växa eller riskera att tyna bort.

Fler vill upphandla lokalt

– Vi märker att allt fler kommuner börjar vakna upp och förstå värdet av att ha en lokal livsmedelsproduktion, och vill bidra genom sin upphandling. Sådant tycker jag ska premieras! Men kommunerna måste tänka hållbarhet rakt igenom, det gäller inte minst användning av lokal bioenergiråvara, vilket vi lantbrukare kan leverera, säger Lotta Folkesson (bilden nedan), LRF Västerbottens ordförande.

Blir en ranking

Den 31 oktober ska LRFs totalt 270 kommungrupper, med 2000 förtroendevalda, ha nominerat de bästa kommunerna inom varje region. Kommunerna rankas genom en enkät där kommungrupperna får gradera hur väl kommunen fungerar under en rad kriterier. Exempelvis om kommunens handläggning sköts bra, om kommunen handlar upp livsmedel med samma krav som landets livsmedelsproducenter måste följa, finns en policy att bevara åkermark, stödjer kommunen utbyggnad av bredband, hur ser kommunen på produktion i vattenskyddsområden och så vidare.

Varje region utser sedan en vinnande kommun. Bland de 17 regionala vinnarna utser en jury slutligen vem som blir Årets gröna kommun den 30 november.