Skellefteå kommun kunde nyligen konstatera att den lyckats öka andelen svenskt och närproducerat under 2018, jämfört med föregående år, då mätningarna startade. 2017 låg andelen svenskt av livsmedelsinköpen – i kronor räknat – på 60 procent, varav 22,8 procent var närproducerat. År 2018 hade andelen svenskt ökat till 65 procent, varav närproducerat stod för 25,3 procent. Detta gäller inköpen till förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Med närproducerat avses de fyra nordligaste länen.

Serverar mat som producerats ansvarsfullt

– Kommunen är seriös i sina försök att erbjuda medborgarna livsmedel som producerats under ansvarsfulla förhållanden. Med svensk mat följer låg antibiotikaanvändning till djuren, hög livsmedelssäkerhet och en lägre klimatpåverkan än genomsnittet globalt och inom EU, säger Lotta Folkesson.
Peter Lundmark, måltidschef vid Skellefteå kommun, menar att mycket handlar om att prioritera för att lyckas med upphandlingen.
– Kilopriset kan vara dyrare, men i slutänden handlar det om vilken kvalitet produkten har. Med god kvalitet får vi mindre svinn, och vi kan också anpassa matsedeln. Det finns ett stort mervärde för regionen och våra matgäster när vi som kommun kan öka andelen svenska och närproducerade livsmedel, säger han.

Ny upphandling på gång

Diplomet, för "en innovativ upphandling", delades ut på tisdagen till ordförande för nämnden för support och lokaler, som är ansvarig för upphandlingarna, Tomas Teglund (S). Utdelningen skedde under ett möte där kommunen valt att bjuda in livsmedelsproducenter i närområdet för en dialog. Detta inför den nya upphandlingen av livsmedel som ska vara klar 2020, och då kommunen har som mål att ytterligare öka andelen svenskt och närproducerat.

"Ändrad attityd bland politiker"

LRF har under lång tid lyft det omoraliska i att det offentliga upphandlar livsmedel som producerats på sätt som är förbjudna i Sverige, t ex kupering av grisarnas knorr, som görs regelmässigt i många länder.
Kommuner har länge hänvisat till lagen om offentlig upphandling, och sagt sig vara tvingade att köpa det billigaste. Men detta är inte sant, utan det handlar om vilka krav man ställer som upphandlare.
– Under de sista fem åren har vi sett en kraftig ändring i attityd bland politiker, och i takt med att kommunerna skaffat sig större kunskap om hur upphandlingarna kan göras på ett korrekt sätt, märker vi också att allt fler väljer att köpa svenskt. Detta är förstås mycket glädjande, säger Lotta Folkesson.

Mer fakta om Skellefteå kommuns totala livsmedelsinköp 2018 (nämnden för support och lokaler):

Kött:
Obearbetat nötkött: Tärnat, strimlat 72 procent svenskt, varav 38 procent närproducerat
Obearbetat fläskkött: Tärnat, strimlat, karré och kotlett: 73 procent svenskt, varav 33 procent närproducerat
Obearbetat kycklingkött: fryst, 100 procent svenskt

Mejeri:
Mjölk: 100 procent närproducerat (Norrmejerier)
Ost: 13 procent svenskt
Smör: 100 procent svenskt, varav 86,5 procent närproducerat
Fil: 99,5 procent närproducerat

Potatis:
100 procent närproducerat