Initiativet välkomnas av LRF:s kommungrupp i Umeå.
– Helt annat tonläge från länsstyrelsen, när vi lyft de här frågorna tidigare har vi fått kalla handen, konstaterar Ulf Johansson, vice ordförande i LRF:s kommungrupp i Umeå.

Ulf Johansson. Foto: Peter Kärr

Skadorna ökar

Skador på grödor orsakade av tranor, sångsvanar och gäss, har eskalerat sedan början av 2000-talet, konstaterade Erik Owusu-Ansah, projektledare för det förebyggande arbete som nu inletts av länsstyrelsen i Västerbotten, vid en träff i Umeå med spannmålsodlare och företrädare från LRF:s kommungrupp i Umeå. Ett möte har även ordnats i Skellefteå.

Trampar ner grödorna

De stora fåglarna äter inte bara upp grödan, de trampar ner fälten och dessutom lämnar de sin avföring vilket gör att grödan blir oanvändbar.
– Så här kan det inte fortsätta, menade Erik Owusu-Ansah.
Två områden efter kusten i Västerbotten är speciellt utsatta, Kågedalen och Umeådeltat.
– 2017 betalade länsstyrelsen ut 2,7 miljoner kronor i ersättningar på skador i jordbrukslandskapet. Ambitionen är att ta fram en långsiktigt hållbar handlingsplan tillsammans med lokala samverkansgrupper för att arbeta med förebyggande åtgärder, sade Erik Owusu-Ansah.

Nöjd med mötet

Ulf Johansson var nöjd med träffen.
– Nu måste vi gå vidare på något vis, för antalet fåglar måste ner. För oss bönder kostar fåglarnas betande stora pengar. Vi får jobba med motioner till LRF:s stämmor för att trycka på, säger han.

De åtgärder som diskuterades under träffen handlar bland annat om att sätta upp gasolkanoner på fälten, anlita skrämselkonsulenter, använda drönare för att få ett perspektiv på fälten och använda stubbåkrar, lämpliga avledningsåkrar, korn- och vetestubbåkrar, nära fåglarnas övernattningsplatser.

Lyckat projekt i Norrbotten

Det är goda erfarenheter som man dragit från Norrbotten, berättade Lena Bondestad, länsstyrelsen, där man drivit två förebyggande projekt vid Avan och Alviksgården, 2001 och 2014–2016, utanför Luleå med sammanlagt drygt 1,2 miljoner kronor i projektmedel, för att minska skadorna.

– Resultatet är ökad förståelse mellan bönder, länsstyrelse och ornitologer. Vi vet nu vilka problemområden det handlar om och skadornas omfattning. Vi har tagit fram riktlinjer för skadeförebyggande åtgärder och en regional förvaltningsplan, förklarade hon.

Text: Peter Kärr