När man svänger in på gården i den sagolikt vackra byn Bodbysund, Burträsk har man rastgårdarna till höger, och där huserar hundar av alla de slag. Carl-Johan och Sofie sköter om dessa en period när matte och husse är bortresta.
– Djurpensionatet är den största delen av vårt företag, där vi mest tar emot hundar. Men även katter och smådjur som marsvin och kaniner, berättar Sofie Hörnqvist. En del i företaget är också ett samarbete med länsstyrelsen då de sköter omhändertagna djur.


Carl-Johan med en av familjens hundar.

Delägare i slakteri
Både Sofie och Carl-Johan är utbildade hundinstruktörer, och har tidigare arbetat som lärare på naturbruksgymnasiet i Burträsk. Just nu är Sofie föräldraledig, och på gården bor också de gemensamma barnen Hedvig, 4 och Hilding, 2, och ibland Carl-Johans äldre barn. Carl-Johan arbetar deltid som chef på Burträsk slakteri, som han är också är delägare i.


Carl-Johan Waller och Sofie Hörnqvist tillsammans med barnen Hilding och Hedvig. 

Odlar äpplen
Men man kan förstå att tiden fylls med mycket arbete på gården. Förutom djurpensionatet har paret satsat på äppelodling, och andra fruktträd som päron, havtorn, plommon med mera. De 140 äppelträden planterades för knappt tio år sedan, i samband med att Brännlands cider sökte äppelodlare.
– Vi har lite olika sorter, och i fjol landade skörden på cirka 1,5 ton. Vi tar undan det vi vill ha själva till att pressa äppelmust, och säljer resten till Brännlands Cider, berättar Carl-Johan. Tillverkningen sker hemma i köket hos Wallers, men förhoppningen är att bygga ett mindre gårdsmusteri, där de också kan göra marmelad med mera.

Vill öppna gårdsbutik
Äppelmusten säljs på Burträsk saluhall och Matverket i Skellefteå, men även på försäljningssidan har Carl-Johan och Sofie idéer. De har nyligt fraktat hem ett gammalt häbre från 1700-talet, som ska bli en gårdsbutik.  Här tänker de sig sälja förädlat kött, must, torkad frukt, marmelad och honung till att börja med. På fastigheten finns även bikupor, som en person från grannbyn äger.
– Det blir win-win. Bina är bra för våra äpplen och äpplena bra för bina, konstaterar Carl-Johan.

Föder upp lamm
På gården finns dessutom runt 50 tackor med lamm. Det är Gotlandsfår och köttrasblandningar. Köttet säljer de till privata återkommande kunder, och de får avsättning för allt. Att Burträsk slakteri startade om på nytt efter konkursen, med nya delägare från 2019, var avgörande för att de skulle behålla fåren.
– Det är en fördel att ha slakteriet så nära. De andra alternativen kändes för långt bort, menar paret.
Glädjande nog går det småskaliga slakteriet bra, antalet kunder ökar, och i år gjordes en vinst.

Lammkött ska serveras i skola och äldreboende
Wallers gård kommer dessutom att vara med i ett projekt som drivs av Skellefteå kommuns måltidsavdelning, där så lokalt kött som möjligt ska serveras på förskolor, skolor och äldreboenden. Tanken är att öka kunskapen om var maten kommer ifrån. Så nu kommer det att bli lammkött från Bodbysund i Burträsk, närmare bestämt på Björnåkersskolan, naturbruksgymnasiet och äldreboendet Burträskgårdarna.

Hästar och kaniner
Som om inte allt detta var nog, finns ytterligare ett ben i verksamheten. Paret har har startat upp stuteri Carry, där de satsar på hästrasen Welsh Cob, en omtyckt allroundhäst.
– Tanken är att börja sälja då det är brist på hästar i Sverige i dag. Ridskolorna ha till och med börjat föda upp egna hästar, så efterfrågan finns, konstaterar Sofie.
På hobbynivå föder de dessutom upp viltgula dvärgväderurskaniner, som sällskapsdjur.

Skaffat kor
Det är intresset för djur och viljan att bli mer självförsörjande på livsmedel som driver paret i utvecklandet av gården.
– Vi skulle vilja odla grönsaker och göra ost, säger de. De har skaffat två kor och två kvigor, just för att kunna göra egna mejeriprodukter. Men just nu hinns inte allt med.
– Det är tur att det finns andra runtomkring som är duktiga och vi hjälper varandra. Det är något som är bra med att bo på landsbygden, säger Carl-Johan.

Fler småbrukare
I dagsläget köper de in allt foder, då maskinparken som behövs inte finns för tillfället, och de använder all den egna marken till bete.
– Men nog finns det mark häromkring som skulle behöva brukas, en del har växt igen då bönder slutat, säger Carl-Johan.
Ändå tycker de sig se en trend: det blir fler småbrukare.
– Det märker vi inte minst på slakteriet, med fler småskaliga kunder. En del vill ha det så lokalt att de odlar egen potatis och har hushållsgris. Vi själva säljer också en del får som fungerar som slyröjare, och vi hyr också ut en del får till fastighetsägare, berättar Carl-Johan och Sofie.
Kanske är deras framtidsspaning är rätt. I så fall blir det många fler som vill leva lantliv, likt Carl-Johan och Sofie.