- Det är jätteviktigt att kommungrupperna är med i detta arbete då de har den lokala kännedomen och kan se vilka konsekvenser som Vattenmyndighetens åtgärdsförslag ger, säger Christer Jansson Vattenexpert på LRF Västra Sverige och en av de som just nu håller informationsmöten för LRFs kommungrupper i Halland, Värmland och Västra Götaland.

När Vattenmyndigheten listar de tre största miljöproblemen så är det övergödning, markavvattning och vandringshinder. Tre områden som i högsta grad berör LRFs medlemmar.

Arvika

I Arvika kommun har LRFs kommungrupp börjat titta på vad åtgärdsförslaget kan komma att innebära för skogs och lantbrukarna i kommunen. Kostnaden för alla åtgärder i kommunen uppgår enligt Vattenmyndigheten till 100 miljoner kr och då är kostnaderna inte heltäckande.

En av de åtgärder som Vattenmyndigheten föreslår är att möjliggöra upp- och nerströmspassage för fiskar. Detta kan innebära att man som dammägare behöver bygga fiskvandringsleder i vattendraget som berörs, eller att man får riva ut dammen. Åtgärder som är oerhört kostsamma och som dessutom ofta tar väldigt lång tid att genomföra då det krävs miljötillstånd för åtgärden.

- Vi har sett exempel på där dammägare har försökt att göra rätt enligt myndigheterna och där man försökt bygga fiskvandringsvägar, men där processerna tagit oerhört lång tid. I ett ärende har man hållit på i 20 år och än är man inte i hamn, säger Torbjörn Olsson, LRFs kommungruppsordförande i Arvika.

I Arvika kommun finns det ett antal gamla dammar och andra vandringshinder som kan komma att rivas ut om Vattenmyndigheten får som de vill. Totalt finns 123 föreslagna åtgärder på upp- och nedströmspassager. Beräknad kostnad per meter är ca 530 000 kr. Men bland de föreslagna åtgärderna finns endast omfattning och kostnad redovisat för två av dem, fem meter till en kostnad av 2 130 000 kr, säger Torbjörn.

- Vi kommer nu jobba för att få kommunen att svara på remissen och att de inser det orimliga i åtgärderna och jag uppmanar alla kommungrupper att vara med på LRFs informationsmöten, säger Torbjörn. 

Vara

Afsån är en å som rinner genom Vara kommun och där Vattenmyndigheten har föreslagit ett antal åtgärder. Den totala kostnaden för bara det vattendraget uppgår till 76 miljoner kronor. Den totala kostnaden för hela kommunen uppskattar Vattenmyndigheten till närmre 300 miljoner för jord- och skogsbrukarna, detta är något som oroar Mikaela Jardstedt, ordförande i LRFs kommungrupp och Leif Stenkvist som är miljö och vattenvårdsansvarig i densamma.

- Det kommer självklart att påverka våra medlemmar och deras verksamhet om detta blir verklighet, säger Mikaela.

Ett argument som ibland förs fram är att lantbrukarna kan söka pengar för de åtgärder som föreslås, men det är något som Mikaela är skeptisk mot.

- Jag skulle vilja veta mer hur Vattenmyndigheten har räknat och vad kostnaden blir för den enskilda bonden, självklart kan vi söka stöd men ofta får man ju betala en del själv, säger hon.

Leif Stenkvist menar att Afsån har en hög belastning av näringsämnen idag.

- Afsån ligger rätt så centralt och där har vi också en hel del med hårdgjorda ytor som påverkar vattnet och det kommunala reningsverket ligger också i anslutning till ån. Här tycker jag att kommunen har en del att bita i innan man påför oss lantbrukare ett antal åtgärder som kostar oss pengar men där effekten är osäker.

Falkenberg

Samhället måste ta fram plånboken om man vill att lantbrukarna ska göra alla de åtgärder som föreslås i vattendirektivet, det säger Carl Jonson ledamot i Falkenbergs kommungrupp.

I Falkenberg föreslås åtgärder för 90 miljoner kronor för jord- och skogsbrukarna.

- Det är oerhörda summor, under förra cykeln räknade vi ut hur mycket åtgärderna för ett vattendrag skulle kosta per markägare längst med vattendraget och vi hamnade runt 1 miljon kronor, det är ju löjeväckande att vattenmyndigheten ens presenterar ett sådan förslag säger Carl.

I Falkenbergs kommun handlar det bland annat om att markägarna ska anlägga våtmarker men också anlägga skyddszoner och möjliggöra upp- och nerströmspassage för fisket.

- Jag tror mer på rådgivning och att man från myndigheternas håll behöver tänka på att inte bara köra över markägarna utan faktiskt involvera oss, säger Carl.

Falkenbergs kommun är också i en expansiv fas där det byggs mycket och detta drar med sig en hel del hårdgjorda ytor något som oroar Carl.

- Vi har haft uppe det med kommunen att de hårdgjorda ytorna påverkar våra diken och dräneringar, tyvärr är det inget som kommunen lyssnat till tillräckligt.   

Clara Hyltbäck
Kommunikatör LRF Västra Sverige, clara.hyltback@lrf.se