Vi ses kl 10.30 vid samåkningsparkeringen strax söder om Mariestad (väg 26 Skövde-Mariestad), på höger sida på väg mot Ullervad.

Där möter Karl-Henrik Andersson, Seffle Turbin upp och vi åker till Trilleholm, http://vattenkraft.info/?id=517,  ett modernt småskaligt vattenkraftverk.

Sedan tar vi oss till Tidan och åker igenom den bördiga Vadsboslätten och passerar bl.a. Vadsbo mjölk på avstånd. I Tidan blir det lunch och vi kommer att att vara på ett vattenkraftverk av kulturminneskaraktär , http://vattenkraft.info/?id=1256.

I Tidan kommer vi också att få en redogörelse för processen kring EU:s kommande vattendirektiv av Christer Jansson. LRF Västra Sveriges sakkunnige inom vattenfrågor.

Vi avslutar med de övriga frågor som finns och är klara till ca kl 13.30 !

Tveka inte att höra av er med ev frågor och funderingar !

Medverkande riksdagsledamöter från Socialdemokraterna:
Monica Green
Patrik Björk
Erik Ezelius
Carina Ohlsson

För frågor kontakta:
Monica Didriksson
Ledamot LRF Västra Götaland
Tel  070-2056538

Christer Jansson
Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige
Tel 0522-642546

Välkomna!

 

Lite bakgrundsfakta

I början av november publicerade landets fem vattenmyndigheter sina förslag på åtgärdsprogram för att uppnå en god vattenstatus senast år 2027. På hundratals sidor redogör vattenmyndigheterna för hur ett stort antal åtgärder ska förbättra vattenkvaliteten. För närvarande hålls så kallade öppna samrådsmöten runt om i Sverige arrangerade av vattenmyndigheterna.

Vattenmyndigheterna uppskattar kostnaden för att genomföra vattendirektivet till närmare 2 miljarder kronor årligen, vilket ska jämföras med det svenska lantbrukets sammanlagda taxerade inkomst enligt SCB, som är 5,5 miljarder kronor. Alltså mer än en tredjedel av lantbrukets samlade taxerade intäkter riskerar att konfiskeras i synnerligen tveksamma miljöprojekt, allt detta i ett läge med en ytterst tuff omvärldskonkurrens och skarpt läge för det svenska lantbruket och för mjölkbönderna i synnerhet.

Effekterna av de föreslagna åtgärderna innebär bland annat att mer än 150 000 ha produktiv åkermark tas ur bruk och ytterligare 50 000 hektar åkermark får stränga odlingsföreskrifter. Förutom detta tillkommer krav på omprövning av ca 2 000 småskaliga vattenkraftverk och åtgärder på närmare 365 000 enskilda avlopp.

Dessutom vill vattenmyndigheterna skapa en massiv kontrollapparat som ska peka ut åtgärder och kontrollera svenska lantbrukare till en kostnad på cirka en halv miljard kronor, en kostnad som sannolikt kommer att faktureras den enskilde bonden.

Sverige valde år 2004 att till skillnad från övriga EU-länder göra miljömålen juridiskt bindande genom att upphöja miljökvalitetsnormer till svensk lag. Samtidigt får inte åtgärderna enligt miljöbalken orsaka icke-proportionerliga kostnader, vilket betyder att en kostnad inte får vara större än miljönyttan, den så kallade proportionalitetsprincipen. Här finns en tydlig inbyggd konflikt.

Det finns många frågor som ännu är obesvarade, till exempel hur åtgärderna ska finansieras. Enligt miljöbalken ska verksamhetsutövaren stå för notan, enligt principen förorenaren betalar (Polluters Pays Principle).

Vi är redan bäst i klassen på att skydda miljön, och skyddet av vårt vatten är en hjärtesak för lantbruket, och har så varit under lång tid tillbaka. Det är inte ytterligare pålagor som behövs utan incitament för att gå vidare på den inslagna kursen till exempel genom ekonomisk ersättning för att producera samhällsnytta genom miljöåtgärder på frivillig basis, inte genom mer tvång.

I stället riskerar de åtgärder som vattenmyndigheterna föreslår och dess eventuella effekter att allvarligt skada lantbrukets konkurrenskraft, försämra förutsättningarna för att leva och bo på landsbygden och konfiskera värdefull åkermark.