Publicerad 21 juli 2015,  GP
https://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2781223-kottskatt-raddar-inte-klimatet-tvart-om

Replik

Köttskatt, 17/7

Svenskt kött ger lägst utsläpp per kilo kött, dessutom med minst antibiotikaanvändning i EU. Därför är det viktigt att tydligt erkänna skillnader i utsläpp och miljöpåverkan mellan olika länders köttproduktion. Det blir då tydligt att köttskatt inte är vägen framåt. Flera rapporter har föreslagit skattemodeller utan att få gehör. Danmark prövade i två år innan skatten togs bort.

Globalt svarar användningen av fossil energi för cirka 75 procent av den globala uppvärmningen. Jordbruket står för cirka 14 procent. Sex procent beror på metangasutsläppen från betande djur. Siffrorna gör det tydligt att klimatdebatten i större utsträckning borde handla om klimateffekten som orsakas av förbränning av fossila bränslen.

Svårtåtkomliga utsläpp

Klarar vi inte att få ned utsläppen från fossila bränslen så kommer vi inte heller att klara miljömålen. De svåråtkomliga klimatutsläppen från jordbruket är till stor del biologiska processer som är en förutsättning för att vi ska ha mat bordet, kött och grönt. 

De politiska målen om 80 procents reduktion av utsläpp av växthusgaser till 2050 innebär att alla aktiviteter i samhället måste bidra. För jordbruket och matkonsumtionens del nämns ofta en halvering av utsläppen. Detta är möjligt med bra teknik på gården, minimalt med svinn och genom att välja kött och andra produkter med så låga utsläpp som möjligt.

Betande djur på svensk betesmark binder kol i träd och mark och gör i slutändan mat av gräs som människor inte kan äta. Ett jordbruk som ökar produktionen av betande djur bidrar till öppna, varierande landskap och den biologiska mångfald som Jordbruksverket nyligen beskrev som allvarligt hotad.

Svenskt foder

Per-Anders Jande skriver att ett problem med den inhemska köttproduktionen är att odlingen av foder till betesdjuren bidrar till att jordens stora skogar och andra artrika ekosystem skövlas. Men faktum är att den svenska produktionen av proteinfoder har dubblats sedan 2010 och att 95 procent av allt foder som svenska djur äter odlas i Sverige, oftast i djurets närhet och med svenska miljöregler.

I en biobaserad ekonomi, som utgår ifrån biologiska produkter och processer, kan tillväxten öka, jobben blir fler och klimatbelastningen minska. Jord- och skogsbruket har här en huvudroll eftersom det är härifrån råvarorna kommer. I Sverige har vi ovanligt goda möjligheter att välja den vägen. Vägen dit gynnas dels av långsiktiga spelregler för förnybar energi och dels av ursprungsmärkning av mat, ökad effektivitet i hela matkedjan och minskat svinn.

Sven Erik Hammar
vice ordförande LRF Riksförbundsstyrelse

Ronny Johansson
vice ordförande LRF Västra Götaland