Pressinbjudan:

LRF Västra Götaland bjuder in riksdagsledamöter till en dialog om läget och vad som måste till politiskt för framtidstron hos de unga och nystartade mjölkföretagarna Hanna och Sven-Arne Staxäng på Vrångebäcks gård, måndagen den 10 augusti kl 10.00 - 12.00. Start med fika på gården kl 09.30 och avslutning med lunch på Röe gård. Deltar gör Catharina Bråkenhielm (s), Fredrik Christensson (c) och Anders Forsberg (sd). Därutöver medverkar LRF Västra Götalands ordförande Sofia Karlsson och vice ordförande Ronny Johansson.

Svensk mjölknäring är i sin värsta lönsamhetskris i modern tid. Fem svenska mjölkbönder lägger ned i veckan just nu. Nu finns det bara 4 200 kvar i hela landet. Koantalet har också minskat drastiskt till strax över 300 000. Med höga kostnader politiskt bestämda på nationell nivå men där vi tävlar på en gemensam marknad blir situationen exceptionell när råvarupriset sjunker på grund av Rysslands handelsembargo mot EU-produkter och Kinas minskade efterfrågan. Alltfler blickar vänds nu från andra EU-länder till export till Sverige som ändå är en högprismarknad. Andelen importerade mejeriprodukter har på bara fem år stigit med över 10 % till 43 % 2014.

Det handlar om politisk vilja att förändra läget nu om vi skall ha motorn på den svenska landsbygden kvar i framtiden. En mjölkbonde genererar i genomsnitt ytterligare fem jobb, skapar ett öppet och inbjudande Sverige med rik biologisk mångfald när ungdjur håller naturbeten i hävd.

Exempel på politiskt skapade kostnader är djurskyddskrav som det inte går att ta betalt för på marknaden då det är unika nationella svenska lagkrav. Samtidigt tillåts offentliga kök importera mat som producerats i strid med det regelverk svenska politiker beslutat om. En politisk skymf utan motstycke mot svenska lantbruksföretagare.

Det är också världens högsta dieselskatt där den svenske bonden från i år betalar 4,15 kr/liter i dieselskatt medan den danske betalar 65 öre/liter och en svensk fiskare ingenting som jämförelse.

Grundregeln inom EU är att medlemsstater inte får lämna statliga stöd till sin egen jordbrukssektor, men det finns undantag för stöd ”av mindre betydelse”, de så kallade de-minimis-reglerna. Med dessa kan regeringen bevilja stöd om max 15 000 euro per företag under en treårsperiod. Detta skulle för svensk mjölksektorn maximal kunna ge totalt cirka 600 miljoner SEK. Vid utbetalning under ett år motsvarar det 20,3 öre per kg mjölk.

Den allmänna löneavgiften på 10,15 % bör slopas t o m 31 december 2016 för alla företagare med SNI-kod mjölkproduktion.

Regeringen måste tillse att de miljöersättningar som finns i EUs jordbrukspolitik betalas ut till företagaren på aktuellt år, inte som det nu verkar bli, nästa halvårsskifte.

Media hälsas välkomna!

Frågor kan ställas till LRF Västra Götalands ordförande Sofia Karlsson, 0730-38 42 64