De länder som var på plats var Irland, England, Finland, Danmark och från delstaten Niedersachsen i Tyskland. Dessutom gjordes en kort presentation från Norra Östersjöns vattenmyndiget. Det kan konstateras att länderna jobbar på mycket olika sätt med åtgärder för övergödning.

Irland satsar mycket på rådgivning, främst fokus på kväve. Lagstiftning kan bli aktuell om rådgivning inte når ända fram. Samtidigt har man en livsmedelsstrategi där man vill öka mjölkproduktionen med 50 % och köttproduktionen med 20 % till 2020. Myndigheterna menar att det finns miljöutrymme att öka produktionen i denna storleksordning och klara miljökraven. När målen sätts i vattendirektivet balanseras miljökrav och en socioekonomisk analys.

England jobbar på ungefär samma sätt. Från England betonades det går inte att beskriva lantbruket som en del av problemet utan fokus ska vara att belysa åtgärderna som en del i att stärka företaget, alla åtgärder ska vara win/win. Framgångsrikt bondeföretagande och vattenvård går hand i hand.

Finland räknar med att åtgärderna i lantbruket till fullo finansieras med landsbygdsprogrammet. Som jämförelse kan sägas att Finland har via landsbygdsprogrammet ca 2 miljarder per år att lägga på åtgärder, motsvarande siffra för Sverige är 100-200 milj.

I Danmark har man historiskt satsat mycket på lagstiftning. Nu vill den nya regeringen förbättra böndernas konkurrenskraft och därför kommer lättander att ske på miljöreglerna. De obligatoriska skyddszonerna tas bort. Ingen vet i dag vad åtgärdsprogrammet kommer att innehålla, mer än ett mål på ca 9000 ha våtmark.

Både i Danmark och Finland hanteras miljö- och jordbruksfrågor av samma minister för att få en bra balans mellan krav och utvecklig av näringsliv.

I den tyska delstaten Niedersachsen finns ett intensivt jordbruk. Åtgärderna inriktades helt på höga nitrathalter i grundvattnet. Här pratar vi om halter på ca 50 mg nitrat/l. Dessa halter är ovanliga i Sverige. Men här kommer man jobba mer med lagstiftning nu för att nå målen. Av de lagförslag som föreslogs kändes de flesta igen från den svenska befintliga lagstiftningen.

Avslutningsvis kom nya siffror från de svenska vattenmyndigheterna där man nu pratar om en åtgärdskostnad för övergödning på 500 milj/år för svenska bönder, vilket kan jämföras med 2 miljarder/år under samrådet. En av huvudorsakerna till att kostnaderna sänks är att kostnaden fördelas över en längre tidsperiod.

Christer Jansson
Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige, christer.jansson@lrf.se