Deltog gjorde Jan-Olof Larsson (s), Lars-Arne Staxäng (m), Anders Forsberg (sd), Tina Ehn (mp), Fredrik Christensson (c), Lars Tysklind (fp) och Roland Utbult (kd). Moderator för kvällen var LRFs ordförande på 80- och 90-talen Bosse Dockered.

Bakgrunden till den politiska risk som företagen möter är alla de lagar och regler som Riksdagen fattar beslut om och som således kan påverkas av våra politiker. Totalt har svenska företag 1 270 lagar att följa, 2 300 förordningar och 8 100 föreskrifter samt allmänna råd att ta hänsyn till. Företagen fyller också i 94 miljoner blanketter som 90 svenska myndigheter kräver in. Lagar och regler som sedan påverkar företagarna i deras vardag. Ett väl fungerande samhälle behöver lagar och regler, men ett alltför omfattande regelverk påverkar entreprenörsandan negativt. Studier visar till exempel på ett tydligt samband mellan mängden regler och ekonomisk tillväxt.

Den idag bristfälliga livsmedelsberedskapen i Sverige blev första frågan för kvällen och alla är tämligen överens om att den frågan är viktig och måste få mer plats i debatten.

Därefter följde frågan om logisk upphandling av mat till offentliga kök, d v s samma politiska krav på hurdan mat som konsumeras som på kraven hur maten ska produceras! Enigheten var fortsatt stor om vikten av detta.

Publiken som var ett 70-tal personer stor lät sig inte nöjas utan funderingarna satte fart. Att inte ha en strategi är också en strategi sa Sven-Arne Thorstensson, Smedbergs gård, apropå minst 15 års brist på en svensk livsmedelsstrategi med en vilja att stärka de politiska villkoren för svensk matproduktion. De svenska mervärdena skapas av de svenska bönderna, inte via svensk lagstiftning!

Därefter debatterade de två största partiernas företrädare om det politiska ansvaret för att den svenska myndighetsöverimplementeringen av vattendirektivet riskerar slå hårt inte minst mot förutsättningarna för svensk matproduktion. Här ser vi en blockgräns men frågan om livsmedelsstrategi och långsiktiga spelregler för de gröna näringarna känner inga gränser eller hur?

Därefter riktade debatten in sig på läget i den svenska mjölkproduktionen och åtgärder på kort och lång sikt. Rikard Mikaels, mjölkföretagare på Öhed i Brastad och ordförande i LRF Stångenäs vill se åtgärder för den politiska konkurrenskraften genom att ta bort särregler som världens hårdaste dieselskatt och modernisera beteslagstiftningen.

Marcus Holmgren, Vänersnäs fågel, ställde frågan till panelen hur det ser ut i deras eget kylskåp. 100 % svenskt där det valet finns, lyder svaren enhälligt. Är det dags för ”Här är mitt kylskåp” med Riksdagsledamöter i Land Lantbruk?

Kvällens största applåd gick till Anders Halleröd, Rörviks lantbruk, när han frågar publiken om deras känsla när de får ett brev från länsstyrelsen och berättar om sin egen upplevelse som företagare av myndighetens godtycklighet och nonchalans! Och för Anders retoriska fråga: Varför kan vi ha fotbolls-VM och friidrotts-VM över hela världen? Jo för att vi kör efter samma spelregler.

Jan-Olof Larsson (s) lyfte i sin slutreplik frågan kring vattendirektivet; hur många samtal han får från hela landet om hur olika behandlade människor/företagare blir beroende på vem som handlägger på myndigheten och menar att detta system kräver skarpare politisk styrning. Att inte politikerna i Riksdagen kan styra över sina myndigheter är ett rejält bekymmer i svensk statsförvaltning.

Robert Larsson, regionchef LRF Västra Götaland, robert.larsson@lrf.se