Det måste tänkas om och nytt om nyckelbiotoperna!

Allt började med att dåvarande Skogsvårdsstyrelsen 1990 insåg att den behövde kunna hålla reda på de skogsbiotoper som var biologiskt värdefulla. Allt för att i förlängningen kunna prioritera samhällets skyddsambitioner så att insatser gjordes på rätt ställen. Ett system för detta saknades och därför skapades - likt en post it-lapp på skogsstyrelsens gemensamma bild­skärmskant - begreppet nyckelbiotoper. En god ambition måste erkännas, miljöarbetet i sko­gen är sannerligen i behov av ett fungerande underlag för prioriteringar så att slump och god­tycklighet kan undvikas!

Var står vi då nu när drygt 25 år gått?

Jo, inför problemet att områden hela tiden läggs till listan men i praktiken inga områden tas bort och en bortre gräns för detta saknas. I takt med att 1993 års skogsvårdslag får fullt ge­nomslag kommer succesivt i princip all skogsmark vara nyckelbiotop. Att systemet ännu inte löpt amok, beror på att inventeringsverksamheten är lågt prioriterad just nu men systematiken är i bokstavlig mening Alltid mer, aldrig nog.

Nyckelbiotoperna ges steg för steg en allt större rättsverkan. Nyckelbiotoper har utvecklats från att vara Skogsstyrelsens interna arbetsmaterial till att, med retroaktiv verkan, bland annat kopplats till en samrådsskyldighet som inte gäller andra skogar och normglidning fortgår. Idag ser vi företrädare för Skogsstyrelsen uttala att ”målet är att nyckelbiotoper ska undantas från skogsbruk”, ett påstående som saknar täckning i lag.

Dessutom brister rättssäkerheten kraftigt. Trots att en nyckelbiotop medför rättsverkan saknas exempelvis rätt att överklaga och företrädare för Skogsstyrelsen befäster detta läge genom att ange att begreppet ”ägs” av Skogsstyrelsen och att det ”får omgivningen förhålla sig till”.

Nyckelbiotopssystemet är dessutom helt blint för hur enskilda skogsägare berörs. En enskild skogsägare kan få all sin mark klassad som nyckelbiotop trots att all den övriga skogspoli­tiken vilar på grundvalen att ansvaret ska fördelas så att ingen enskild drabbas oskäligt.

Priset på utvecklingen sedan 1990 är nyckelbiotoperna slutat vara ett fungerande priorite­ringsunderlag för miljöarbetet i skogen! Synd eftersom alla parter i frågan är överens om att ett sådant behövs.

Därför måste Skogsstyrelsen omedelbart ersätta det nuvarande systemet med nyckelbiotoper med ett nytt. LRF Västra Götalands krav på ett nytt system är att arealerna på vilka brukandet försvåras för skogsägaren, står i relation till samhällets skyddsambitioner. Systemet måste dessutom vara rättssäkert och får inte, som idag, fungera som en informell skyddsform. Då har vi fått tillbaka ett fungerande prioriteringsverktyg för miljöarbetet i skogen!

Bakom denna begäran står 165 fullmäktige som enhälligt vid LRF Västra Götalands region­förbundsstämma 21 mars 2016 antagit detta uttalande och beslutat sända det till Skogsstyrelsens generaldirektör.

----------

Svar på det öppna brevet lämnades över Facebook på Skogsstyrelsens hemsida 24 mars 2016

 

Tack för ert brev! Skogsstyrelsen är väl medveten om de frågeställningar som finns kring hanteringen av nyckelbiotoper. Samtidigt är nyckelbiotoperna mycket viktiga för att uppfylla det skogspolitiska miljömålet och de utgör en viktig del i arbetet med en grön infrastruktur. Vi vill också betona att våra inventeringar görs med en gemensam metod för hela landet.

Men, eftersom samsyn saknas kring nyckelbiotopsbegreppet och hur det ska tillämpas, så har vi i mars i år påbörjat en nulägesbeskrivning om nyckelbiotoper. Den ska redovisa hur olika intressenter, bland annat LRF såklart, ser på och upplever arbetet med nyckelbiotoper. Vi ska klarlägga eventuella problem och oklarheter samt peka på möjligheter och utvecklingsbehov. Dessutom ska läget för nyckelbiotoperna idag beskrivas. Vi avser att redovisa våra slutsatser i början av september.

Arbetet ska göras i bred samverkan med de intressenter som berörs. Vårt mål är att få en grund för utveckling av ändamålsenliga arbetssätt när det gäller att identifiera områden med höga naturvärden i skogen och hur man kan ta hänsyn till dem vid skogsbruk. Vi tar med oss ert brev i det fortsatta arbetet och ser fram emot en konstruktiv dialog.

Herman Sundqvist, generaldirektör Skogsstyrelsen

 

----------

 

Tacksvar från Sofia Karlsson

 

Tack för ett snabbt svar. Vi ser fram emot den konstruktiva dialogen.


Sofia Karlsson, ordförande LRF Västra Götaland