Det var Gröna Gårdar och Svenska Allmogefår som stod för värdskapet och den utmärkta utfodringen av oss deltagare. Sakfrågan var tyvärr välbekant för oss LRF-are. Gröna Gårdar berättade om sitt system för bete innan det blev dags för båtresa till Skaftös östra sida. Frågan som ställdes i grupparbetsfrom var "Varför ser det ut som det gör med igenväxning?". Åsikterna gick brant isär kan man lugnt säga. Bland annat sas det att enheterna är för stora och att lönsamheten är för dålig. Att vi har ett annat regelverk i Sverige än i de flesta andra länder som tär på vår konkurrenskraft var de flesta omedvetna om.

Väl på Skaftö besåg vi hur den öppna åkermarken växt igen. En markägare, Lars Larsson, beskrev hur hans farmors farmor bedrivit lantbruk på det som i dag hyste stora lövträd. Taubes kala urtidskullar är i dag allt mer gröna.

Jan Karlsson, Gröna Gårdar, tog upp frågan om strandskyddet. Ska skärgården vara levande året om måste det finnas möjligheter att bygga både hus och verksamheter där båten är, det viktigaste kommunikationsmedlet året om.

På återresan till Morlanda brygga så var det enskilt arbete. Våra egna tankar skrevs ner. Ska bli intressant att se hur sammanställningen blir.

Förhoppningsvis insåg några fler att svenska betesdjur gör miljönytta i Sverige.

Monika Didriksson
Styrelseledamot LRF Västra Götaland, monika.didriksson@gmail.com

Birgit Jönsson
Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige, birgit.jonsson@lrf.se

Lysekilsposten - Uppskattad ”bushresa" för öppna landskap på Skaftö >>