Intrycken är många. Somt är likt och somt är olikt mot här hemma. På Facebook har vi både privat och som LRF Västra Sverige delat med oss av bilder och intryck. Det är viktigt med omvärldsspaning så man inte bara tror.

De (n) ostädade gården finns på Irland också. Kanske inte var tänkt med studiebesök just där. Promenadvägen till en av resans intressantaste ställen gick som sagt förbi skrothandlarens dröm. Mätstationerna och programmet för vatten var troligen den viktigaste kunskapen att ta med hem. Ett avrinningsområde som var så noga dokumenterat med ett antal stationer som kontinuerligt mätte vad som rann förbi i vattendragen ger fakta och inte tyckande. Mätningarna hade pågått i närmare 10 år och inkluderade prover av vad som levde i vattnet och även vattenhöjd. Var i Sverige skulle det sägas att det behöver gödslas med mer fosfor mån tro?

Vattenvården i Sverige måste baseras på fakta och inte tyckande. I området utanför Wexford jobbade bönder, rådgivare och forskare tätt ihop. Upplevde inte något ovanifrånperspektiv när mjölkbonde och personal från www.teagasc.ie samtalade om förgröning och gödsling.

Kontrasterna på den gröna ön är stora. Ruffiga bostäder i centrala Dublin, exklusiva villor i stadens utkant, skiftande natur från spannmålsdistrikt till Burrens ogästvänliga men vackra berg där den innovativa fårbonden Donal Monaghan noterade att i nationalparken fick han inte röra en buske (han sa inte om det var OK om fåren käkade upp några). Klipporna vid Moher var en stor turistmagnet och det är förståeligt med de höga stupen ner mot havet. I stormigt väder ska man nog hålla sig en bra bit från kanten som är erosionsbenägen.

Det är klart att det var de goda exemplen vi såg men byggnaderna är enkla om man ens har några. Irlands stora tillgång är gräset. Betesperiod ca nio månader om året.

Det största rovdjuret är räven som var ett hot mot lammungarna. Inga ormar vilket nog många gillar.

Från enkla, murriga ekonomibyggnader var Coolmorestuteriet en stor skillnad. En gammal egendom, det syntes på träden, där varje hingst omhuldas noga men så var de värda sin vikt i guld. Fullblodsaveln är mycket stor på Irland. Den brittiska drottningen använder stuteriets hingstar till sina ston. Vid vårt besök befann sig flera av hingstar på stuteriets anläggning i Australien.

Nötköttsproduktionen är betydande, obedövad slakt förekommer och levandedjursexporten är stor. Det handlas mycket med djur på marknader. Att det inte är bra för djurhälsan fick vi bekräftat.

En minnesvärd resa på många vis. Vi lärde oss att vägarna är gjorda för fortkörning även om det inte såg så ut på den smala vägbanan mellan häckarna. Och att bensin i en dieseltank inte är såååå bra ...

Birgit Jönsson
Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige, birgit.jonsson@lrf.se