Klevs Lantbruk har idag en produktion på ca 2 500 slaktgrisar per år och ca 6 000 värphöns som är frigående. De brukar också 450 ha åker och bete och äger och brukar ca 215 ha skog.

- Vi har funderat på att ställa om vissa delar av produktionen till ekologiskt främst för att vi ser marknadssignaler på eko, men som regelverket ser ut idag klarar vi inte alla delar. Enligt regelverket kräver värphönsproduktionen stora rasthagar och i dessa trakter kan det bli svårt när vi brukar mark som ligger mellan klipporna säger Johan Christensson som är med och driver gården tillsammans med sin pappa och farbror.

Klevs Lantbruk har satsat mycket på modern teknik och markkartering och exakta gödselgivor är en självklarhet. Även på växtskyddssidan arbetar man för att vara så precis som möjligt.

- Självklart värnar vi om vårt vatten och detta är vårt sätt att bidra säger Johan, men vi behöver också förutsättningar och en morot för att vi använder modern teknik. Tekniken finns och den förfinas hela tiden, men den är inte gratis och här borde staten ge oss en morot.

Petra fick prova på att åka med i den självgående traktorn som mäter exakta givan gödsel och hon tyckte att det var mycket intressant.

- Det är alltid kul att komma ut i verkligheten och lära sig mera om olika verksamheter. Att vara på plats så här och se vilket jobb som Johan och kollegorna i lantbruket lägger ner är verkligen toppen, detta ger mig en annan förståelse när jag sen är med och fattar beslut eller när jag ska debattera. Jag tycker dock att det är olyckligt att debatten blir så polariserad, ta detta med skogen, vi är självklart för att skogen ska brukas och att detta skapar arbetstillfällen. Arbetstillfällen som vi ska vara rädda om.

Petra fick också ta del av dikningsföretagen och dess historia och hur det påverkar markavvattningen idag. Håkan som är delägare på Klevs Lantbruk förklarade hur han såg på det hela.

- Trafikverket har bara brytt sig om sin väg och de är inte med i vårt dikningsföretag, när nu myndigheterna börja knorra om tillstånd för dikningsföretagen blir det ytterligare komplicerat. Det är svårt att få till det när mycket av vattnet från de hårdgjorda ytorna hamnar i vårt system, då är frågan vem som egentligen ska betala.

Clara Hyltbäck
Kommunikatör LRF Västra Sverige, clara.hyltback@lrf.se