Riksdagsledamoten Ingemar Nilsson besökte i veckan Västsverige för att träffa landsbygdsföretagare och titta på hotade kvarnar och sågar längs Nossan. Dagen inleddes med ett möte på Bredöls kvarn och såg i Nossebro. Med på mötet var flera representanter för Västsveriges vattenkraftförening.

Ingemar Nilsson berättade att regeringen arbetat om det lagförslag som bland annat innehåller nya regler för den småskaliga vattenkraften. Det omfattar även annan vattenverksamhet, allt det som ingick i vattenverksamhetsutredningen.

Detta har gjort att fler branscher vaknat och insett att de kan beröras. Ett påverkansarbete pågår därför, och omarbetningar har skett av det första förslaget, som bland annat läckt ut till några kraftverksägare. Ingemar Nilsson vill inte avslöja några detaljer i förslaget. Men han bekräftar att man arbetar med att införa tidsbegränsade tillstånd.

Kraftverksägarna framförde flera synpunkter till Ingemar Nilsson, och han lovade att ta med sig synpunkterna till Stockholm.

Ingemar Nilsson berättade också på mötet att han är kritisk till den myndighetsorganisation som Sverige skapat inom vattenförvaltningen. Det är alldeles för många inblandade idag. Ett stort problem är de olika bedömningar som länsstyrelserna har gjort. Det gör att det får stor betydelse var man bor i landet om man får tillstånd eller inte. Och det är inte rimligt, menar Ingemar Nilsson.

Han vill att länsstyrelserna befrias från sitt uppdrag att utöva tillsyn.
– Länsstyrelserna skall plockas bort från de här ärendena. En nationell myndighet bör ersätta de fem vattenmyndigheterna, säger Ingemar Nilsson.

Västra Götalands län har varit en av de mest nitiska länsstyrelserna. Andra län där kraftverksägare drabbats av stora problem är Värmland och Kalmar län, förklarar Ingemar Nilsson.
– Det går inte att ha 23 olika myndigheter som gör olika bedömningar, säger Ingemar Nilsson.

Mötet diskuterade det faktum att myndigheterna förbjuder produktionen av elström, men tillåter driften av kvarnen. Det är en tolkning som juristerna på länsstyrelsen har gjort.
– Det finns inget stöd för detta i lagen, säger Gunnar Olofsson, kraftverksägare från Svenljunga.

Klassificeringen av vattendragen är ett annat problem. Det klassificeringssystem som Sverige har valt, skapar situationer som blir orimliga för många kraftverksägare. Även detta borde ses över.
– Det skall inte behöva drabba den enskilda på ett oskäligt sätt, säger Ingemar Nilsson.

Mötet kommer sedan in på kammarkollegiets strategi som så tydligt vill vältra över hela kostnaden på fastighetsägaren. Detta innebär att äganderätten kränks, och att staten i praktiken kan tvinga en kvarnägare att upphöra med verksamheten, och till och med riva anläggningen, utan rätt till någon som helst ersättning.

Ingemar Nilsson drar paralleller till skogen.
– Det finns likheter i skogsägandet, säger Ingemar Nilsson. Väl medveten om att många av kraftverksägarna också är skogsägare.

Ingemar Nilsson kommer sedan in på en diskussion om konsekvenserna av enrådsmyndigheter. Att man tog bort styrelserna. Det leder till en bristande balans, och det blir ingen demokratisk kontroll. Det gäller såväl landshövdingar som generaldirektörer. De har fått för stor makt.

Ingemar Nilsson medger att det kan vara tveksamt att tvinga alla kraftverksägare till nyprövning. Det finns ju egentligen inget stöd i lagen för det. Ännu. Omprövning är en laglig möjlighet, som får helt andra konsekvenser, rent ekonomiskt. Då den sökande inte måste betala motparternas processkostnader.

En slutsats av mötet kan vara, att det politikerna och myndigheterna pratar om, och verkligheten för hotade kvarnar och sågar, skiljer sig åt väldigt mycket.

FOTNOT: En enrådsmyndighet är en myndighet som leds av en chef, som ensam är ansvarig inför regeringen.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se