Minnesanteckningar från samrådsmöte med Länsstyrelsen 170510 >>

LRF har tidigare lyft frågan om att staten inte klarar av att sköta alla de reservat som ständigt bildas. Skötselplaner är inaktuella och målen är för högt satta. Det borde leda till att takten i nyskapandet bör sänkas till dess att skötseln hänger med. LRFs ordförande Sofia Karlsson är kritisk:

-  Samhället vill skydda mer mark men sedan finns inga medel till skötsel. Vi har frågat vad det skulle kosta att sköta den mark man skyddar, men det verkar man inte vara intresserad av att ta reda på. Det tycker vi är mycket svagt.

Vattendom för lantbruk

I ett ärende har en utökning av djurantalet lett till att Länsstyrelsen vill att företaget ska söka vattendom för verksamheten. Ett enskilt fall som inte ska ses som något generellt, hävdar myndigheten. LRFs vattenexpert Christer Jansson befarar att det här kan få konsekvenser för fler.

- Det finns inget lagstöd för att kräva detta och ingen annan länsstyrelse gör det heller. Här väljer myndigheten att vara i ytterkanten av vad som är tillåtet och det placerar enskilda företag i en väldigt svår situation, säger han.

LRFs uppfattning är att myndigheten inte ska pressa lagstiftningen åt detta håll. Det ska inte vara upp till enskilda tolkningar för enskilda gårdar eftersom det kan ge stora ekonomiska konsekvenser. Det strider dessutom emot regeringens livsmedelsstrategi som säger att produktionen av mat ska öka i landet.

Generella biotopskyddet

Utfallet av det generella biotopskyddet var också uppe för diskussion. Här finns en lagstiftning som ska ge ökade möjligheter för lantbruk att exempelvis lägga igen diken eller göra öppningar i stenmurar. Men det verktyg som används i bedömningen, innebär att dispensen nästan aldrig godkänns. LRF anser att detta verktyg har fått för stor makt över tillämpningen.

Länsstyrelsen redovisade att det för närvarande finns 30 dispensärenden inne. Hittills har 29 beslut tagits som gett 8 bifall, 16 avslag och 5 som avskrevs av olika skäl. Här har Monica Didriksson reagerat.

- Lagstiftningen pekade på att åtgärden ska vara lönsam och att det är lantbrukaren som ska göra bedömningen. Men nu är det Länsstyrelsen som gör beräkningen och lägger på kostnader som inte finns. Där hoppas vi på en förbättring.

Utbetalningsläget

Dessutom lyftes frågan om utbetalningsläget och där fattas det nu beslut för fullt för att hinna ikapp. En del får väldigt många brev tätt inpå varandra och skälet till det är att beslut fattas hela tiden och då vill Länsstyrelsen meddela dessa så snabbt som möjligt.

Status inom Jordbrukarstöden samt Landsbygdsstöden >>

Nästa samverkansmöte hålls i höst.

Erik Evestam
Äganderättsexpert LRF, erik.evestam@lrf.se