Majvor Johansson är mjölkbonde på gården Björbäck i Nol, Ale kommun. Gården har redan idag flera kraftledningar som passerar över markerna. Nu riskerar hon att få en till som klyver landskapet.

När organisationen Regional Motström hade årsmöte nyligen, omvaldes Majvor Johansson till ordförande. Vi träffar henne hemma på gården och matsalsbordet räcker knappt till när hon breder ut kartor och visar alla skrivelser och handlingar. Raka vägen hade varit enklast, konstaterar Majvor Johansson, och drar med fingret över kartan. Men Svenska Kraftnät har valt en krokig väg från Trollhättan till Lerum.

Frågan är om kraftledningen över huvud taget måste byggas, menar Majvor Johansson. Den är ju egentligen en reservledning, för gamla ledningar som Svenska kraftnät och Vattenfall planerar att rusta upp. Allt fler ifrågasätter nu motivet och bakgrunden till projektet och menar att förutsättningarna har ändrats.

– Vi vill att de skall gräva ner kabel istället, säger hon.
– Det bästa är att gräva ner kabel i befintliga ledningsgator, säger Majvor Johansson.

Men Svenska Kraftnät vill inte.
– De säger att det inte går. Att växelströmskabel bara går att gräva ner två kilometer. Men det är inte sant, säger Majvor Johansson.

Hon hänvisar till Stockholm där man bygger City Link, en 400 kilovoltledning, som kostar sju miljarder kronor. Samtidigt har man valt att minska en del luftledningar som finns idag, och ersätta dessa med nedgrävd kabel. Ett exempel är en ny elförbindelse mellan Danderyd och Järva. Vattenfalls luftledning kommer att ersättas med en kabel genom Solna. Även i Sollentuna ersätter man en luftledning med en markkabel, precis som på flera platser i Stockholms stad.

Regional Motström förstår inte varför det som går i Storstockholm, inte går i Västra Sverige.
Räknar man samhällsekonomiskt, då blir det lönsamt att gräva ner kabel istället för att hänga upp ledningar, hävdar Majvor Johansson.

Myndigheterna tvistar om vem som skall ta det samhällsekonomiska ansvaret. Det är en orsak till att situationen är så låst mellan markägare och Svenska Kraftnät. Frågan har varit uppe i regeringen, som konstaterat att det är Energimarknadsinspektionen som bör göra detta.

Majvor Johansson är kritisk till att Svenska Kraftnät förringar konsekvenserna en kraftledning den väg man valt. Den tekniska beskrivningen innehåller flera brister. Ett annat problem är att man kommer att använda kreosot när de 80 meter höga stolparna vid övergången av Göta älv skall fästas. Kreosot är normalt förbjudet, men det går att få dispens.

– Bara någon kilometer nedströms har Kungälv sin dricksvattentäkt, säger Majvor Johansson.
– Jag anser att de skall gräva ner kabel befintliga ledningsgator i öster istället, säger Majvor Johansson.

Det stora problemet för många markägare är arealen produktiv mark som försvinner med en kraftledningsgata. I praktiken går det mycket mer än 44 meters bredd som Svenska Kraftnät hävdar, menar Majvor Johansson. Det beror bland annat på att man också fäller så kallade farliga träd intill kraftledningsgatan. De ersätter träden de fäller, men för markägaren blir det ju ändå ett produktionsbortfall. Och Svenska Kraftnät erbjuder ”skitsummor”. Markägarna borde alltså kräva ordentligt betalt även för detta. Det kan löna sig att få en värdering, menar Majvor Johansson.

Hon har exempel på markägare som fått sex gånger så mycket betalt efter en ordentlig värdering.
– De skall ju betala vad det är värt direkt, säger Majvor Johansson.

När vi åker genom landskapet berättar hon om alla cancerfall på fastigheter som redan har kraftledningar. I Kungälvs kommun har en läkare bosatt i Romelanda engagerat sig sedan hans fru dog i cancer. Majvor Johannson visar de kraftledningar som redan korsar gårdens marker och berättar vilka grannar som drabbats av cancer.

På en fastighet i Högås, några kilometer bort, har man mätt upp 7 mikrotesla i ett hus där det finns små barn.
– Nu får de en 400-kilovoltsledning på andra sidan huset, säger Majvor Johansson.

Familjen har beslutat att flytta till en lägenhet. Man kan nästan tala om elflyktingar.

På direkt fråga om andra fastigheter vi passerar svarar Majvor Johansson att det är flera som dött i cancer. Jag får intrycket att det är någon som drabbats av cancer nästan i vartenda hus vi passerar.

Majvor Johansson berättar om Danmark. Där ersätter man befintliga luftledningar med nedgrävd kabel istället.
– De är rädda om sin åkermark i Danmark, säger Majvor Johansson.

Hon menar att den planerade ledningen mellan Trollhättan och Lerum egentligen inte behövs.
– Alla deras argument har ju ifrågasatts. Riksrevisionen skriver att vi har tillräckligt många ledningar, och att vi riskerar att få för höga nätavgifter med detta, säger Majvor Johansson.

Man kan ju fråga sig varför Svenska Kraftnät i så fall bygger kraftledningen, om den egentligen inte behövs.
– Det känns som om det ligger en hund begraven, säger Majvor Johansson.

Regional Motström kritiserar Svenska Kraftnät för att deras handlingar i ärendet innehåller flera faktafel. De överdriver antalet skarvar som behövs, liksom uppgifterna om bredden på en gata där man gräver ner kabel.
– Fyra fem meter står det på Stockholm ströms hemsida, säger Majvor Johansson.

Men Svenska Kraftnät hävdar att det krävs 20 meter i Västsverige. ”Efter byggtiden uppgår kabelgatans bredd till 20 meter”, skriver Svenska kraftnät.

Varför det går åt 20 meter i Västsverige, men bara 4-5 meter i Stockholm, har Regional Motström inte fått någon förklaring på.
– Det är mycket olika uppgifter. De har överdrivit kostnaderna för kabel, och underdrivit kostnaderna för sina egna kraftledningar, säger Majvor Johansson.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se