Många trodde att länsstyrelsen skulle avvakta det lagförslag om nya regler som är på gång. Istället hotas flera kraftverksägare i Västra Götaland med nya tillsynsbesök. Den här gången för att kontrollera att ingen producerar någon el. Länsstyrelsen fullföljer därmed den strategi som kammarkollegiet utarbetat och som går ut på att tvinga kraftverksägare att lägga ner och riva ut.

Havs- och vattenmyndigheten har slagit fast att länsstyrelserna skall arbeta med dialog och samverkan, och att arbetet skall vara inriktade på åtgärder, inte på juridiska processer. Flera länsstyrelser verkar ha förstått det. Men inte länsstyrelsen för Västra Götalands län.

I dagarna har flera mindre kvarnar och sågar fått ett brev där länsstyrelsen aviserar nya tillsynsbesök för att kontrollera att ingen producerar någon el. Detta innebär att situationen nu är akut för flera kvarnar och sågar längs Nossan och Lidan bland annat.

Regeringen håller på att ta fram en ny lag. Förslaget kommer att läggas fram för riksdagen inom kort, och kommer att innehålla nya regler. Frågan blir därför: Varför fullföljer länsstyrelsen för Västra Götaland ärenden som bygger på ett arbetssätt som saknar demokratisk förankring?

Här följer intervjun med Sandra Brantebäck, chef för den avdelning på länsstyrelsen som ansvarar för tillsynen.

Varför skickar ni ut de här breven?
– Vi gav ju ett föreläggande om att man skulle söka tillstånd. Nu har det gått ett antal år, och vi behöver följa upp vår tillsyn.
– Det blir en rättvisesak, att de som vi förelagt gjort det vi bad dom om. Är det så att man har ett kraftverk som går utan tillstånd, då blir det så här.

Det har ju varit en hel del debatt om detta. Bland annat i riksdagen. Har ni påverkats av debatten?
– Jo absolut. Och vi har fått nya medel, att vi skall gå vidare med ny tillsyn.

Ni fullföljer alltså strategin från kammarkollegiet?
Sandra Brantebäck vill inte medge det, utan hänvisar istället till Havs- och vattenmyndighetens förslag, där den småskaliga vattenkraften skall bedömas efter den mängd energi man tillför.
– Så för mig är det rätt klart vad vi skall göra, säger Sandra Brantebäck.

Det är ju inget som är beslutat. Det är ju bara ett förslag. Går länsstyrelsen i Västra Götaland före lagstiftaren även i det här läget?
Sandra Brantebäck berättar själv om kritiken som länsstyrelsen i Västra Götaland fick, förra gången.
– Man tyckte att vi var för tidigt ute, och gick lite för hårt fram.
Nu menar hon att man kommit i takt med övriga länsstyrelser.
– Vi har synkat våra arbetsmetoder. Det är detta dialogsamtalen gått ut på.

Men EU-kommissionen säger ju att man inte vill att Sverige river ut den småskaliga vattenkraften för att uppnå målen i vattendirektivet?
– Den tolkningen som jag gör är att all vattenkraft inte skall rivas ut. Man måste göra en avvägning, säger Sandra Brantebäck.
Och då skall man väga in samhällsnyttan, kulturvärden och miljövärde.
– Det kanske inte är utrivning som är det bästa alternativet. Inte en utrivning i alla lägen, och överallt.

Regeringen håller på att ta fram nya regler. Varför avvaktar ni inte med åtgärder tills ni ser var lagstiftningen landar?
– Den tillsynsinsats vi haft, den fullföljer vi.

Brevet ni skickade ut har väckt både vrede och förvåning?
– Vad vi informerar om är att vi kommer att fullfölja den tillsyn vi påbörjat. Men vi kommer inte att förelägga några nya nu. Och vi förbereder nästa tillsynsinsats som troligtvis kommer till hösten.

Ni står ju snart helt ensamma i detta. EU vill inte riva ut, en majoritet i riksdagen vill inte riva ut, Havs- och vattenmyndigheten uppmanar länsstyrelserna att arbeta med dialog och samverkan med inriktning på åtgärder. Varför tar ni inte intryck av detta?
– Jag håller inte med dig. Vi har en samverkan med andra länsstyrelser.
Samtidigt medger hon att Västra Götalands län tidigare gått före.
– Det är aldrig bra om en länsstyrelse går före.

Dialog och samverkan med de som berörs?
– Vi har vår egen strategi, vi följer vår egen strategi, vi har bjudit in företrädare för vattenkraften för samtal, säger Sandra Brantebäck.

Det gick ju inte så bra, hörde jag. Och det var ju bara företrädare för kraftverksägarna. Lagen liksom vattendirektivet talar ju om samverkan med de som berörs?
– Det är möjligt att vi i framtiden kommer att ta personlig kontakt med dom som berörs, säger Sandra Brantebäck.

Ni jobbar alltså inte med dialog och samverkan?
– Vi har inte tagit en personlig kontakt. Vi börjar med att skicka ut ett brev till kraftverksägarna, säger Sandra Brantebäck. Det följs sedan upp med ett tillsynsbesök.

Vad är ert mål?
– Att vi skall uppnå att få god status i våra vattendrag. I några fall kan det bli tal om rivning. I andra fall kan vi diskutera åtgärder.

Varför följer ni inte uppmaningen från Havs- och vattenmyndigheten om att arbeta med dialog och samverkan?
– Jag tror att det finns alla möjligheter att hitta samverkan. Men man måste ha ett gällande tillstånd. Det här är utrett och klart.

Vilken paragraf i miljöbalken tvingar er att jobba som ni gör?
– Det finns ingen paragraf som tvingar oss till det.

Varför gör ni inte om detta, och gör det på rätt sätt?
– Jag förstår inte vad du säger. Det har ju varit uppe i miljödomstolarna. Det är ju klarlagt att man skall ha ett miljötillstånd.

Men måste det ske genom en dyrare nyprövning av gamla verksamheter? Lagen ger er andra möjligheter. Varför jobbar ni inte med de möjligheter som finns?
– Det är klarlagt att det är ett nytt miljötillstånd som krävs.

Det går ju att ställa villkor även vid omprövning? Jönköpings länsstyrelse jobbar med dialog och samverkan. Varför kan ni inte jobba så?
– Vi samverkar och vi samtalar om det är något vi kan förbättra. Vi har haft samtal med företrädare för de andra länsstyrelserna.
– Det är ett modernt miljötillstånd som gäller.

Varför följer ni inte det som står om samverkan i vattendirektivet och miljöbalken?
– Självklart skall det vara samverkan.

Varför gör ni inte det då?
– Vi har ju pratat, och vi har gjort uppföljningsbesök. Vi skickar ut en information, det är den vägen vi jobbar nu.

Om ni fullföljer de här förbuden att producera el, då blir det ju fortsatt konfrontation?
– Jag hoppas att det inte blir det. Tillsynsutredningen kommer att komma med ett förslag. Det skall bli ännu mer strikt. Bara kontroll, och ingen rådgivning.

Det innebär ju omvänd bevisbörda. Ni behöver aldrig formulera problemet?
– Bevisbördan ligger på den som förorenar miljön. Det är upp till den som vi besöker, att beskriva på vilket sätt man förorenar miljön, säger Sandra Brantebäck.

Varför ägnar ni er inte åt verkliga miljöproblem istället? Som att halterna av kvicksilver ökar i grundvattnet och i sötvattenfisk?
– När man statusklassar, så synkroniserar vi oss inom EU. Då har man en formel, säger Sandra Brantebäck.
Kvicksilverhalterna är så höga att Sverige måste skaffa sig ett undantag för detta i EU.
– Annars skulle alla våra vattendrag bli röda. Det är därför vi inte får sälja insjöfisk till Europa.

Vad gör ni åt problemet med kvicksilver?
– Vi kan inte göra något åt de höga kvicksilverhalterna. Det finns i sedimenten.

Kommunala sopförbränningen?
– Ja, där har du en källa.

Om halterna ökar, då måste det ju tillföras kvicksilver?
– Vi har tillsyn på miljöfarlig verksamhet. Där är vi ju ute och tittar på utsläpp. Utsläpp av tungmetaller från industrier till exempel. Det måste man rena på plats.

Nossan är ett av norra Europas artrikaste vattendrag? Vad är problemet?
– När det gäller klassningen, är det Havs och vattenmyndigheten som är vägledande.

Varför är det bara Sverige som håller på med hetsjakt på småskalig vattenkraft?
– Vi har ett uppdrag …

Det saknar ju demokratisk förankring. Det innebär ju att länsstyrelsen satt upp egna politiska mål?
– Vi sätter inte upp egna politiska mål, säger Sandra Brantebäck.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har ju satt som eget miljömål att ”restaurera” alla vattendrag i länet?
– Restaurering kan ju vara annat än vattenkraft och dammar, säger Sandra Brantebäck. Det behöver inte innebära att man måste riva ut dammar.
– Väljer man som kvarnägare att ha sin verksamhet kvar, då har man ju möjlighet att söka nytt tillstånd, säger Sandra Brantebäck.

En kraftverksägare väljer nu att gå till Europadomstolen. Han menar att Sverige kränker kvarnägares äganderätt och rätten till försörjning, och att man inte beaktat proportionalitetsprincipen, att åtgärder skall stå i rimlig proportion till nyttan. Vad har du för kommentar till det?
– Det har man ju rätt att göra. Det är ju så processen ser ut.

Varför fortsätter ni med de här ärendena när riksdag och regering håller på att ta fram nya regler, och politiker uppmanat er att ligga lågt i väntan på dessa?
– Vi fullföljer de tillsynsbesök vi gjorde för några år sedan, säger Sandra Brantebäck.
– Vi har diskuterat det här. Vi fortsätter arbeta så här tills det kommer någon som säger något annat.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se