Svenska kraftnät betalar markägare för 44 meters bredd. Men detta stämmer inte. Kraftledningsgatorna är bredare, och detta lovar Svenska kraftnät att se över sedan LRF Västra Götaland visat generaldirektören den verkliga bredden.

Chefen för Svenska kraftnät, generaldirektören Ulla Sandborgh, besökte på tisdagen Sätila för att titta på kraftledningsgator, prata med berörda markägare och träffa ledningen för LRF Västra Götaland.

Några klara besked blev det. Tumregeln med ersättning för 44 meters bredd lovade det statliga verket att se över. Genom att LRF satt ut pinnar, som visar den verkliga bredden, blev det uppenbart att detta inte stämmer.

– Det är stöld att lägga beslag på mark man inte betalar för, säger Sven Henriksson, som idag äger och brukar Hulegården, med fyra kraftledningar över sina marker.

Han berättade att kraftledningarna tagit 30 procent av skogsarealen på Hulegården.
– De fick 70 öre kvadratmetern. I engångsersättning. Man förlorar ju framtida inkomster, säger Sven Henriksson.

Han visar det statliga verket hur bred kraftledningsgatan är i verkligheten. Det visar sig att de 44 meters bredd som Svenska kraftnät hävdar att man tar i anspråk, inte stämmer. Det återstår fyra meter på varje sida.

– Bara under min tid har man varit här och breddat gatan tre gånger, säger Sven Henriksson.

Trädsäkringen leder till att staten tar mer mark i anspråk än man betalar för.
– Det är ju intressant, den här sista biten. Det får vi ju titta på, säger Malin Werner, avdelningschef på koncessioner och kommunikation.

Markägare och LRF vänder sig emot att staten bara betalar ut en engångsersättning. Det rimliga borde vara att man betalar en årlig ersättning till drabbade markägare.
– En årlig ersättning som motsvarar produktionsbortfallet, säger Sven Henriksson.

Svenska kraftnäts representanter förklarade att det är politikerna som beslutar om ersättningsnivåerna.
– Vi ersätter ju vad skogen är värd, säger Malin Werner.
– Bara virket, inte ytan, säger Sven Henriksson.

En annan fråga som togs upp var möjligheten att gräva ner kabel istället för att dra nya kraftledningar. Magnus Danielsson förklarade att kommer att innebära längre reparationstider vid strömavbrott.
– Vi får problem för driften av stamnätet.

Någon inflikade att man gräver ner kabel för fullt i Stockholm.
– Vi vill bygga luftledning även i storstäderna. Det är det bästa. Vi har jätteproblem med skarvarna av de tjocka markkablarna. Markkablar måste skarvas var 700:de meter. Riskerna är större än med luftledning, förklarar Magnus Danielsson. Luftledningen har längre livslängd än markkabel.

Sofia Karlsson tog upp det samhällsekonomiska argumentet. Väldigt mycket mark tas ur produktion med breda kraftledningsgator. Sverige förlorar produktiv skogsmark, vilket påverkar landets ekonomi. Markägaren förlorar pengar. Och det får dessutom konsekvenser för skogens förmåga att ta upp klimatgaser.

Skogen fyller en funktion även genom att den lagar koldioxid.
Svenska kraftnät borde ta med detta när man gör sina prioriteringar, menar Sofia Karlsson.
Det ingår inte i uppdraget, förklarade representanterna för Svenska kraftnät, som trots allt tyckte att det varit ett bra dialogmöte.

Magnus Danielsson talade om transparens och att underlagen givetvis skall vara öppna.

Sofia Karlsson var nöjd efter mötet, som hölls i en god anda, och tyckte att Svenska kraftnät lyssnat och att båda parter fått föra fram sina synpunkter.

– Bra från LRFs sida att vi hade med både lokalavdelningarna, medarbetare och med Sofia Karlsson från regionstyrelsen, säger Monica Didriksson, som också deltog i mötet.
Hon tycker att det var viktigt att Svenska kraftnät fick uppleva bredden av ledningsgatorna.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se