På årsstämman i Vara den 20 mars 2017 togs det ett beslut om att ta fram information om vad som gäller för skyddsjakt på älg när den skadar växande gröda. Nedan har ni information om hur ni går tillväga vid eventuella älgskador av växande gröda samt en förkortad version av jaktförordningen.

1. Först måste men försöka driva bort älgen från fältet, till exempel med fågelskrämmor, varningsskott, kopplad hund t.o.m 20:e augusti och stötande hund efter 21 augusti. Det skall finnas en påbörjad skada i grödan, samt att det skall finnas risk att den förvärras. Bäst är att få ut en besiktningsman från länsstyrelsen. Skriv det i blanketten.

2. Det finns särskild blankett på länsstyrelsens hemsida. Blanketten heter ”Blankett för ansökan om tillstånd till skyddsjakt”. Den finns på hemsidan för Västra Götalands länsstyrelse under fliken ”Djur och natur/jakt och vilt/ viltskador - förebyggande/skyddsjakt.

3. Den skall fyllas i efter instruktionen. Om ni inte vet hur stor tilldelningen för jaktlaget/älgskötselområdet har haft och hur stor andel som tilldelningen som har skjutits så hör med er jägare.

4. Jakträttshavare/jakträttsinnehavare är alltid markägaren om det inte skriftligt har överlåtits på någon annan. Det räcker inte att jakten har överlåtits för att jägaren skall bli jakträttshavare/jakträttsinnehavare. Till exempel skall en avlivning av en katt på en gård alltid godkännas av jakträttshavaren och det beslutet har markägaren sällan överlåtit till en jägare att godkänna.

5. Det finns två dokument som är viktiga när det gäller skyddsjakt på älg.
- Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt
(rapport 6568): Under paragraf 3 står det om skyddsjakt på älg.

- Jaktförordningen: §23a,  §26 och bilaga 4 punkt 12. 
I korthet är det så att före 16 augusti väger älgförvaltnings-gruppens åsikt mycket tungt. Eventuellt älgskötselområde kan beredas tillfälle att uttala sej. Efter 17 augusti är det
olika om marken tillhör ett licenslag/generell jakt eller ett älgskötselområde.
Tillhör marken ett licenslag/generell jakt så fungerar det likadant som fram till 16 augusti. Tillhör marken ett älgskötselområde gäller det som står i bilaga 4 punkt 12. Fäller jakträttshavaren en älg under skyddsjakt så skall det
meddelas älgskötselområdet för älgen skall redovisas i deras avskjutning. Men älgskötselområdet har aldrig beslutsrätt om skyddsjakt. Det är helt och hållet jakträttshavaren som bestämmer efter 17 augusti, om marken är i ett
älgskötselområde.

6. Om ni söker skyddsjakt så ange det antal älgar som avses, till exempel 1 styck älg. Precisera inte kön eller ålder. Jakträttshavaren har rätt att skjuta det enklast skjutbara djuret. Kalvförande ko får inte skjutas.

Nedan ser ni en förkortad version av jaktförordningen.

Jaktförordning 1987:905

Förutsättningar för skyddsjakt

23 a §
Om det inte finns någon annan lämplig lösning, och om
det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam
bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga
utbredningsområde, får beslut om jakt som avses i 23 b, 24, 25 och 29 §§ meddelas
1. av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra
tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse,
inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och
betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön,
2. av hänsyn till flygsäkerheten,
3. för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda,
boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, eller
4. för att skydda vilda djur eller växter eller bevara
livsmiljöer för sådana djur eller växter.

Ett beslut som avses i första stycket får även avse rätt att
göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg. Förordning (2009:1265).

23 b § Om det finns förutsättningar enligt 23 a § får
Naturvårdsverket efter ansökan av den som riskerar att
drabbas av skada eller på eget initiativ besluta om
skyddsjakt efter björn, varg, järv, lo, säl eller örn. Om det
finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att
uppstå, får beslut om skyddsjakt fattas även om någon skada
inte har inträffat.

Innan Naturvårdsverket fattar ett beslut enligt första
stycket ska verket höra Havs- och vattenmyndigheten, om
beslutet gäller skyddsjakt efter säl. Förordning (2013:1097).

Skyddsjakt på enskilds initiativ

26 § För att förebygga skador av vilt får jakträttshavare
bedriva jakt under de tider och övriga villkor som anges i
bilaga 4 till denna förordning. Vidare får sådan jakt bedrivas
av personer som avses i 23 § första stycket jaktlagen (1987:259) under de tider som anges i punkterna 2-4 samt, när det gäller vildkanin, punkten 1 i bilaga 4.

Vid jakt som avses i första stycket får ingrepp även göras i
fåglars bon och fåglars ägg förstöras.

Den som jagar med stöd av första eller andra stycket är skyldig att till länsstyrelsen lämna de uppgifter om jakten som
Naturvårdsverket föreskriver. Länsstyrelsen är skyldig att
årligen till Naturvårdsverket överlämna dessa uppgifter. Förordning (1995:443).

Bilaga 4
12) Om länsstyrelsen inte föreskrivit annat får älg som uppträder vid fält med oskördad gröda inom registrerat älgskötselområde jagas, om det behövs för att förebygga skada den 16 aug. -den särskilld älgjaktstidens början.


Naturvårdsverkets grund för skyddsjakt
http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Jakt/Skyddsjakt/

Grund för skyddsjakt

Som framgår av jaktförordningen ska tre förutsättningar vara uppfyllda för att skyddsjakt ska kunna medges:

  • ett av de fyra skälen nedan ska föreligga,
  • skyddsjakten får inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för den aktuella artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde,
  • det får inte finnas någon annan lämplig lösning som löser behovet av skyddsjakt

De fyra skälen är:

  1. Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller av andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön.
  2. Av hänsyn till flygsäkerheten.
  3. För att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom.
  4. För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana växter eller djur

Stegvis bedömning av skyddsjakt

En stegvis bedömning om behov av skyddsjakt gör det lättare att se om alla förutsättningar är uppfyllda. När det gäller en ansökan som rör allvarlig skada kan en stegvis bedömning till exempel se ut så här:

  1. Är det sannolikt att en allvarlig skada kommer uppstå eller förvärras under rådande förhållanden?
    Svar: Nej - ansökan avslås
    Svar: Ja - till steg 2

  2. Försvårar skyddsjakten upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos arten i dess naturliga utbredningsområde?
    Svar: Ja - ansökan avslås
    Svar: Nej - till steg 3

  3. Finns det en annan lämplig lösning?
    Svar: Ja - ansökan avslås
    Svar: Nej - skyddsjakt kan medges