Restaureringen av Hornborgasjön har påverkat jordbrukets tillväxt negativt. Sura marker, som inte längre går att bruka, och en ökning av antalet grågäss som äter upp grödor, är några problem som kommer fram i SLUs rapport.

En av tre delar i den utvärdering av projektet Hornborgasjön som naturvårdsverket beställt handlar om jordbruket runt sjön. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har gjort utredningen bland annat genom att intervjua ett stort antal lantbrukare.

Rapporten från SLU ger en bild som till stora delar bekräftar den kritik som markägare och andra kritiker tidigare gett uttryck för i medierna. ”Höjningen av Hornborgasjön har lett till att privatägd mark för jordbruksändamål står under vatten idag.”

Bönderna som intervjuats menar att det är deras bästa och bördigaste marker som idag är för blöta för att odlas eller användas till bete. Marken beskrivs som ”surhål” och detta leder till att flera gårdar tvingas köpa in foder till djuren istället för att odla eget. Detta leder till ekonomiska förluster för jordbruksföretagen. Flera mjölkgårdar har lagt ner produktionen. Några har gått över till köttproduktion. Men även köttproducenterna har fått problem.

”Blöta betesmarker anses också orsaka sjukdomar bland djuren, till exempel leverflundra. Sura marker och sjuka djur har lett till att lantbrukarna ifrågasätter vattenkvaliteten i sjön samt upplever en ovilja från myndigheternas sida att ta vattenprovet”, skriver SLU.

Lantbrukarna har också tvingats anpassa sin spannmålsodling till mindre värdefulla grödor. Korn som varit ett viktigt foder till djuren äts nu upp av grågäss.

Många lantbrukare har valt att lägga ner produktionen på grund av svårigheterna
”Över hälften av de intervjuade lantbrukarna har tvingats lägga ner lantbruket helt pga de ekonomiska förlusterna förknippade med obrukbar mark, sjuka djur och upplevelsen av att investeringarna på gården har blivit värdelösa”, skriver SLU i sin rapport.

Även de lantbrukare som äger skog uppger i intervjuerna med SLU att de fått problem på grund av restaureringen av Hornborgasjön. De menar att skogen har ruttnat bort efter höjningen av sjön, eftersom vattnet inte kommer ut från skogarna.

Många lantbrukare tvingas också dika oftare än förut, skriver SLU i sin rapport. De sätter detta i samband med att naturvårdsverket inte dikar sina marker närmare sjön tillräckligt ofta. Detta upplever markägarna som oansvarsfullt av myndigheterna.

Flera lantbrukare uppger också för SLU att de upplever att den biologiska mångfalden har minskat runt sjön sedan vass och annan vegetation runt sjön togs bort.

Häckande
”Lantbrukarna uppger att de saknar häckande fåglar som trivdes i vassen och buskarna, samt andra småfåglar, rådjur, älg, och hare. Jaktintresserade upplever förluster i jakt av vilt i området. Lantbrukare upplever sjön som syrefattig efter höjningen och att antalet fiskar och andra levande organismer i sjön har minskat”, skriver SLU.

De öppna sjökanterna lockar till sig stora mängder grågäss. Dessa har också ökat på grund av utfordringen av tranor vid sjön. Mängden grågäss upplevs som ”ohanterlig”, och dessa ”äter upp sådd och gräs, och lämnar efter sig stora mängder avföring.”

Den utvärdering som SLU gjort bekräftar i stort den kritik som framförts av markägare som Karl-Erik Becker, men även kritiker som Anders Lind. Lantbruket runt sjön har påverkats negativt av projektet. Om det kan det av allt att döma efter detta knappast råda något tvivel.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se