Naturvårdsverket har misslyckats. Hornborgasjön är ett havererat naturvårdsprojekt. Och bönderna får betala priset. Det hävdar Anders Lind, som på grund av sitt fågelintresse flyttade till Hornborgasjön för över 40 år sedan.

Anders Lind är en av de personer som kan mest om Hornborgasjön, och projektet att rädda sjön.

Själv flyttade han till Hornborgasjön på grund av sitt naturintresse, och sitt intresse för fåglar. Han köpte en liten gård på sluttningarna öster om sjön, där han har en fin utsikt över sjön. Vi träffar honom i arbetsrummet han har inrett i en av de gamla ladugårdarna, och frågar vad han tycker om Skövdeutredningens slutsats att projekt Hornborgasjön har lyckats.

– Det är fullständigt vansinnigt, säger Anders Lind.
Staten har i själva verket tillverkat sumpmarker av sjön. Anders Lind hänvisar till professor Sven Björk, ansedd som Sveriges främste limnolog, expert på sjöar och vattendrag.
– Jag har pratat med Sven Björk. Och han tycker att det är meningslöst av naturvårdsverket att göra den här utredningen.

Anders Lind vill inte gå med på att restaureringen av Hornborgasjön har lyckats, som Skövde högskola kommer fram till i den utredning som naturvårdsverket beställt. Det är en delutredning som ingår i den utvärdering som naturvårdsverket lovat göra.

– De har tillverkat Sveriges största kompost, säger Anders Lind.
Något som han menar är till skada ur klimatsynpunkt. Den metangas som bildas av ruttnande vass är tio gånger värre för klimatet än koldioxid, hävdar han.

– Utredningen är bara ett sätt att tysta opinionen, fortsätter han.
– Bönderna är förbannade och vill ha betalat. Stora delar av den mark som påverkas är idag obrukbar.
– Man har misslyckats med att få den här sjön levande, säger Anders Lind.

Och det är inte bara jordbruket som blivit lidande. Fågellivet är inte som förr.
– Jämför man med hur det såg ut här vid 1900-talets början, så finns det ingen fågel här, säger Anders Lind.

Han har bott på Nol-Breagården i Bjällum, vid Hornborgasjön i över 40 år. Och han har kunnat följa arbetet med sjön. Idag finns det knappt några fåglar att titta på längre. Anders Lind har samlat fakta om sjön som han lagt ut på hemsidan www.bjellum.se

Han har i samband med det också läst de utredningar som offentliggjorts.

När det gäller Skövde högskolas utredning så hänvisar han till kritiken från Sven Björk som betraktar det som ”oskick” att lämna över till en högskola att göra en utredning som naturvårdsverket borde göra själva.

– De har hoppat över det väsentliga, säger Anders Lind.
– Sjön är sjuk. Botten är död, fortsätter han.
Det finns ingen fisk i sjön längre. Och inte mycket fågel heller. Förutom stora mängder gäss. Och så tranorna, som staten utfordrar med stora mängder spannmål som man köper från en bonde i trakten.

Och frågan är om tranorna skulle stanna till vid sjön om staten inte la ut mat. Projektet Hornborgasjön är ett totalt misslyckande. Man har tillverkat en gigantisk kompost, och av fågellivet har det blivit en tillfällig djurpark, menar Anders Lind.

Detta har kostat staten och skattebetalarna enorma pengar till ingen nytta. Och det är bönderna som drabbas, hävdar Anders Lind.
– Det är de som får betala priset, säger han.

Sjön är förstörd. Anders Lind påpekar också att experter varnade för detta redan för snart 100 år sedan.
– Rudolf Söderberg sa redan på 1920-talet att det inte går att restaurera en sjö som är i så dåligt skick. Det hade varit bättre att bara låta den vara, säger Anders Lind.

Misstagen är många, under lång tid. Ett allvarligt misstag var den olagliga sänkning som gjordes 1905.

– Om man skulle ha gjort något, så skulle man ha höjt sjön till 1905 års nivå. Och man skulle ha följt professor Björks anvisningar, säger Anders Lind.
I dessa ingick bland annat att bygga vallar, för att skydda jordbruksmarken runt sjön. Hade man gjort det, hade konflikterna med bönderna inte varit så allvarliga idag.
– Man har fuskat.

Anders Lind berättar om misstankar om korruption, i samband med den olagliga sänkningen 1905, när stora markägare drev igenom sjösänkningen. Högsta domstolen slog fast att sänkningen var olaglig, men det skedde först på 1930-talet. Då skulle sjön egentligen ha sänkts.
– De stora pojkarna överklagade. Det dribblades bort, säger Anders Lind.

På slutet av 1950-talet sändes Arne Sucksdorffs film om trandansen. Och fågelturismen tog fart. Staten satte igång sitt gigantiska naturvårdsprojekt. Det moderna projektet att restaurera sjön är i vilket fall ett misslyckande, hävdar Anders Lind.
– Man följde inte utredningens förslag, och det saknades pengar, säger han.

Det var professor Sven Björks utredning som låg till grund för projektet att restaurera sjön.
– Man hade godkänt utredningen, men man följde den inte.

Anders Lind tror dock inte att naturvårdsverket någonsin kommer att erkänna att man gjort fel. Det är inte så vanligt att statliga myndigheter erkänner misstag.
– Hornborgasjön är ett dokument över en havererad myndighetsutövning. Det är svensk naturvård som har havererat, säger Anders Lind.
– Gör en seriös utredning istället, för att se vad man kan göra åt problemet.

Att sjöar växer igen, speciellt grunda sjöar i slättbygder, är en naturlig process. Men igenväxningen av Hornborgasjön har påskyndats av 1800-talets sjösänkningsföretag.
– Det är en politisk mentalitet som lever kvar. Människan tror att man kan styra sin natur. Men det kan man inte, säger Anders Lind.

Myndigheterna blundar när boskap dör runt sjön

Bönderna runt Hornborgasjön har inte bara drabbats av förstörd jordbruksmark. Och tvingats till långa processer för att få ersättning. Många har också fått problem med sina djur. I några fall har boskap dött på grund av förhållandena.

Anders Lind ger bönderna rätt i sin kritik. Han skriver så här på sin hemsida www.bjellum.se: ”Sporadisk boskapsdöd runt Hornborgasjön har klingat ohörd under många år. Klagomål om döda kreatur längs stränderna har förbigåtts av myndigheter och veterinärer, bönderna skall stå för det själva.”

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se