Att jaga enskilda avlopp ger inget resultat. Sverige borde istället satsa på att bygga om kommunala reningsverk. Det hävdar en av forskarna bakom rapporten som Havs- och vattenmyndigheten inte vill publicera.

Lars Hylander är en av de forskare som skrivit rapporten om fosfor och enskilda avlopp som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, inte vill publicera. Vi har tidigare intervjuat honom, men efter HaVs angrepp på forskarna har vi gjort en ny intervju.

I två år har HaV fördröjt en publicering av forskarrapporten som säger att fosfor från enskilda avlopp spelar en liten roll när det gäller övergödningen av Östersjön. Forskarna hävdar att HaV inte räknat med markretentionen, det vill säga att växter och djur, levande organismer i jorden, tar upp fosfor från enskilda avlopp.

HaV ville först att forskarna skulle skriva om rapporten, och tona ner den vägledande funktionen för kommunerna. Det gjorde forskarna. Men HaV är fortfarande inte nöjda. Nu skall rapporten granskas ytterligare av SGU, Sveriges geologiska undersökning.

Lars Hylander berättar att forskarna föreslog att HaV skulle skicka rapporten till Norge istället. Där de kan mer.
– I Norge har de jobbat mer med frågan, säger Lars Hylander.
– De som kan detta på SGU har vi redan intervjuat. Dessutom har de med ett undantag inte direkt egen forskningserfarenhet i frågan, säger Lars Hylander.

– I Norge har de egen erfarenhet av forskning på markretention.
De norska forskarna har kommit fram till att jord är bra på att suga åt sig fosfor.
– HaV har tittat på detta ur ett väldigt snävt perspektiv. Man har ett 60-talstänk på avloppet, då man släppte ut allt orenat i ytvatten, säger Lars Hylander.
– I de fall där man fortfarande släpper ut avloppet direkt i havet, eller annat ytvatten, där skall man givetvis ändra på det.

– Det vi reagerat på är att HaV inte gör skillnad på om det går ut direkt i vatten eller om det går ut i marken. Vi har ju fall där kommuner har dömt ut fullt fungerande markbäddar.
Och det är meningslöst, menar Lars Hylander.
– Man lägger ner stora resurser på sådant som fungerar förträffligt.

Lars Hylander har läst HaVs svar på den artikel LRF publicerade för drygt en vecka sedan.
– De hävdar att fosfor är ett problem. Och att det är en samsyn bland forskarna att det är ett problem. Men det är inte en samsyn bland forskarna, säger Lars Hylander.
– Det är en samsyn bland en snäv krets forskare som är beroende av bidrag från HaV, fortsätter han.

Istället för att jaga ägare till enskilda avlopp borde staten ägna sig åt något som ger resultat, menar Lars Hylander.
– Man bör satsa på det som är ödesfrågor för framtiden, säger han.

Och Östersjön, som allt det här började med, den åtgärdas bäst genom att bygga om de kommunala reningsverken runt Östersjön. Som faktiskt släpper ut fosfor i havet.
– Det här är slöseri med resurser. Det är inte ett bra sätt att bygga ett uthålligt samhälle, säger Lars Hylander.

Istället borde man skrota de kommunala reningsverken.
– De fungerar ju inte rent miljömässigt, säger Lars Hylander.
Kommunala reningsverk släpper ut stora mängder farliga ämnen direkt i vattendrag eller i havet. Reningsverkens rening tar exempelvis inte bort medicinrester. Slammet går inte att använda.

– Man har inte något kretslopp. Cirka 80 procent läggs på deponi eller används för tillverkning av jord för grönytor utanför produktiv mark. Det enda de åstadkommer är att reducera fosfor. Men man har inte fått något kretslopp på den fosfor man fångar upp.

– Det är så låg kvalitet på det här slammet så man kan vanligen inte använda det till livsmedelsproduktion.
Idag dumpas stora mängder i gruvhål i Norrland eller på deponier utanför städerna. Där läcker slammet fosfor och man måste rena lakvattnet igen.

– Det läcker lika mycket som nytt avloppsvatten, säger Lars Hylander, som hänvisar till en undersökning gjord av två forskare för många år sedan om fosforläckage från en deponi utanför Uppsala.
– Bristen på uthållighet blev uppenbar när mängden fosfor i lakvattnet från deponin blev lika stor som mängden fosfor i nytt avloppsvatten, säger Lars Hylander.
Problemet har man delvist löst genom att sprida ut slammet på vägbankar istället.

Sverige har byggt in sig i en felaktig teknik, menar Lars Hylander.
När det gäller enskilda avlopp så samlar många kommuner in slammet från dessa också. Detta slam läggs tillsammans med reningsverkens slam, bland annat på vägbankar och för att täcka gruvavfall.
– Jag undrar hur mycket fosfor som läcker ut från det här slammet, säger Lars Hylander.

Kommunerna vill bli av med slammet.
Lars Hylander tar en sommarstuga ute på landet som ett exempel.
– Tidigare har det fungerat bra att släppa ut direkt i marken, men nu måste man sätta in en tank istället. Och då måste kommunen komma och tömma den här tanken.
– Vad vinner man på det?
Det förbrukar ändlig fossil energi och är inte till någon nytta, menar Lars Hylander.

Lars Hylander har arbetat som docent i miljöanalys vid Uppsala universitet. Numera är han knuten till SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

FOTNOT: Vi återkommer med fler intervjuer med forskarna bakom den uppmärksammade rapporten.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se