Hetsjakten på enskilda avlopp är helt onödig. Det hävdar forskare som på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten utrett frågan. Myndigheterna har helt enkelt inte stöd i fakta för sin kampanj mot enskilda avlopp.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, och landets kommuner tvingar just nu ett stort antal fastighetsägare att investera stora belopp i nya avloppslösningar. Jakten på enskilda avlopp motiveras med övergödningen.

Stora delar av Sverige har inte problem med övergödning. Ändå ställer myndigheterna krav på 70-procentig fosforrening. Detta gör myndigheterna, trots att man vet, att det är den minst kostnadseffektiva av alla åtgärder.

Faktabasen för den statliga kampanjen mot enskilda avlopp är mycket dålig. Den bygger enbart på antaganden och beräkningar. Vilket HaV också har erkänt.

Nu finns det en forskarrapport som visar att hetsjakten mot enskilda avlopp är helt onödig. Marken tar upp det mesta av den fosfor som hamnar i enskilda avlopp. Väldigt lite når de vattendrag som myndigheterna vill skydda.

Enskilda avlopp läcker helt enkelt inte så mycket fosfor som myndigheterna hävdar. Det beror enligt forskarna på att man inte räknat med markretentionen, det vill säga den mängd fosfor som tas upp av växter, djur och mikroorganismer i marken.
– Om det släpps ut i mark, då når det aldrig ytvatten. Det är bara om det släpps ut direkt i vatten, som det kan bidra till övergödningen, säger Lars Hylander, forskare knuten till SLU.

Redan efter 100 meter blir det inte något läckage alls från enskilda avlopp. Det innebär att de modeller som vattenmyndigheterna, Havs- och vattenmyndigheten och kommunerna idag räknar efter inte stämmer.
– Vi har inte kunnat hitta någonting som visar att fosfor som släpps ut i mark, skulle nå ytvatten, säger Lars Hylander.

Några av forskarna går så långt att de säger att enskilda avlopp inte är något miljöproblem över huvud taget. Om de inte ligger alldeles vid havet eller en sjö, och släpper ut avloppet direkt i vattnet.

Jakten på fosfor från enskilda avlopp pågår trots detta för fullt. Ändå känner myndigheterna till att stora områden i Sverige har brist på fosfor. Och att åtgärder där, mot enskilda avlopp, är helt meningslösa.
– Kommer man upp i inlandet, i skogsbygder, då är det undernäring som är problemet. Men det har myndigheterna inte förstått, säger Peter Ridderstolpe, en annan av forskarna som vi talat med.

Forskarna bakom rapporten får stöd av andra experter. Det gäller exempel forskare på SLU, som tidigare varnat för att reducering av fosfor i vissa områden rent av kan vara skadligt för miljön.

Fisk har svårt att reproducera sig i allt för näringsfattiga vatten. Där kan en minskning av halterna fosfor göra mer skada än nytta, eftersom växter och djur tar upp mer tungmetaller i näringsfattiga vatten.

Enligt forskarna gör myndigheterna inte en rimlighetsbedömning när man fattar beslut om långtgående åtgärder. Kostanden för att rena ett enskilt avlopp från fosfor ligger på mellan 10 000 och 20 000 kronor per kilo.

Det innebär att det är den i särklass minst kostnadseffektiva åtgärden. Att åtgärda utsläpp från kommunala reningsverk skulle vara betydligt mer effektivt, hävdar forskarna.

Myndigheterna har haft svårt att ta till sig resultatet av forskarnas arbete. Forskare som vi talat med berättar att de ibland möts av känslomässiga argument när sakargumenten inte räcker till. En vanlig invändning brukar vara att ”vi måste väl ändå göra vad vi kan”.

Det leder lätt till tanken att hela kampanjen mot enskilda avlopp ytterst handlar om vem som skall betala för de åtgärder som genomförs, och att drivkrafterna bakom påverkas av intressen som tjänar på att myten om att enskilda avlopp är miljöbovar hålls vid liv.

FOTNOT: Vi återkommer med fler artiklar om enskilda avlopp, och med kommentarer från Havs- och vattenmyndigheten.

Enskilda avlopp en lysande affär

Enskilda fastighetsägare och privatpersoner får betala kalaset

Statens kampanj mot enskilda avlopp kostar landsbygdsbefolkningen enorma pengar. Om alla 750 000 enskilda avlopp åtgärdas för i snitt 200 000 kronor, då slutar notan på 150 miljarder kronor.

Det är mer än Sveriges avgift till EU, mer än statens utgifter för rättsväsendet och försvaret. Det är mer än den största posten i statens budget, utgifterna för sjuka och handikappade. Det är enormt mycket pengar.

Vilka är det då som tjänar på detta? Huvuddelen går till entreprenad och VA-branscherna, tillverkare av avloppslösningar och grävmaskinsföretag. Men staten tar 25 procent i moms på detta, vilket innebär en inkomst för staten på 35-40 miljarder kronor. Det är nästan lika mycket som EU-avgiften.

Kommunerna håvar in cirka 6,3 miljarder bara i avgifter på tillsyn och tillstånd. Så man kan ju förstå att de är angelägna om detta. Lägg till detta cirka 4 miljarder ytterligare per år i intäkter för ökad slamsugning och tillsyn.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se