Myndigheterna får för stor makt. Där saknas kompetens för att väga olika samhällsintressen mot varandra. Därför måste frågan tillbaka till politiken. Det hävdar Christer Jansson, vattenexpert på LRF.

Regeringens förslag till nya regler för vattenverksamhet kommer att leda till att ett stort antal små vattenkraftverk kommer att tvingas lägga ner och riva ut. Det är de flesta analytiker överens om.

LÄS MER: "HaV vill skärpa regeringens förslag" >>

Ger riksdag och regeringen dessutom ännu mer makt åt myndigheter som arbetat aktivt för att lägga ner så många kraftverk som möjligt, då är risken stor att besluten inte kommer att präglas av den balans mellan olika samhällsintressen som vattendirektivet förutsätter.

Även lantbruket kommer att drabbas hårt eftersom det kommer att bli svårt att etablera nya verksamheter, och utveckla gamla. Så går förslaget igenom, blir det svårt att genomföra livsmedelsstrategin, hävdar Christer Jansson, vattenexpert på LRF.

Ett problem är de så kallade miljökvalitetsnormerna, och myndigheternas tolkning av detta.
– Sätter man miljökvalitetsnormen till god status då blir det ju väldigt svårt för ett vattenkraftverk att klara den normen, säger Christer Jansson.

EU kräver inte att Sverige lägger ner den småskaliga vattenkraften. Tvärt om. I domar har EU slagit fast att vattenkraften är viktig och ett samhällsintresse som väger tungt när det gäller bedömningen av vattendirektivet. I Sverige har myndigheterna gjort en stor sak av fysisk påverkan, och så kallade vandringshinder, när man bestämt miljökvalitetsnormerna. Vattendirektivet medger att medlemsländer ger tillstånd till småskalig vattenkraft om man anser att den har ett samhällsintresse. Men det är en möjlighet som politikerna inte har beaktat.

Sverige har precis som alla andra EU-länder möjlighet att göra undantag för vattendrag som man anser är modifierade, så kallad KMV, kraftigt modifierade vattendrag.
– Det finns goda möjligheter att besluta om undantag, men det är man väldigt restriktiv med i Sverige, säger Christer Jansson.

Det finns länder inom EU som beslutat att 50 procent av vattendragen skall klassas som KMV. I Sverige har man bara klassat vattendrag med de största vattenkraftverken som KMV. Det är ett problem som även flera politiker pekat på.

Genom de förslag som ligger nu inför man en gräns på storleken för ett vattenkraftverk som bygger på en utredning gjord av Havs- och vattenmyndigheten.
– Man satte en gräns på två megawatt för att kraftverk skall anses samhällsnyttiga. Och det finns det inget stöd för i vattendirektivet. Tvärt om, säger Christer Jansson.

De snåriga reglerna gör att alla inte förstår den verkliga innebörden i regeringens förslag. Ett exempel är några av de krav myndigheterna ställer för att ett vattendrag skall klassas som god ekologisk status. Ett vattendrag skall vara näst intill opåverkat. Det innebär att man måste riva alla anläggningar och återställa vattendraget, vad det nu innebär för en å där man använt kraften från forsande vatten i flera hundra år.

HaV, Havs- och vattenmyndigheten, är grundproblemet. Och kammarkollegiet. Det är dessa myndigheter som hårdas driver de här kraven. Och det är där man drar upp riktlinjerna för hur länsstyrelserna skall arbeta.

Christer Jansson menar att det är en politisk fråga att väga olika intressen mot varandra.

HaV klarar inte av detta, eftersom HaV har uppdraget att skydda vatten.
– Det finns ju andra intressen i Sverige än bara vatten. Då måste man ju väga föreskrifter och annat mot varandra så det blir en rimlig tillämpning.
– Det måste tillbaka till politiken, säger Christer Jansson.

Riksdagen borde fatta ett beslut om hur man ser på småskalig vattenkraft. Är den samhällsnyttig? Är det en förnyelsebar källa till energi som kan bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle? Eller är det ett av våra största miljöproblem, som bland annat kammarkollegiet påstått?

Frågorna kräver ett politiskt svar. Annars kommer framtiden för ett stort antal landsbygdsföretag att avgöras av tjänstemän som arbetar för att ”restaurera” landsbygden och riva så många dammar som möjligt.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se