Drabbade lantbrukare måste gå till domstol. Det beskedet lämnade generaldirektör Björn Risinger när staten mötte markägare runt Hornborgasjön i veckan. Han avvisar därmed LRFs krav på en lösning av konflikten.

Det blev inget positivt besked för drabbade lantbrukare och markägare som samlats till möte om Hornborgasjön i Cesarstugan i veckan. Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger bekräftar att myndigheten inte hörsammat LRFs krav på en generell lösning.

Wanja Wallemyr, ordförande för LRF i Falköpings kommun, konstaterade efter beskedet att man nu måste vända sig till politiken och att LRF kommer att kämpa vidare för markägarna.

Mötet inleddes med att Skövde högskola redovisade sin inventering av fåglar. Några arter har ökat, andra har minskat. En slutsats av detta, är att det är just statens ansträngningar att skapa en större vattenspegel, som orsakat att många fågelarter har försvunnit.

Skövde högskola skriver bland annat i sin utredning att ”större sammanhängande vass- och sävbälten saknas”, och att detta lett till en låg förekomst av strandnära fågelarter. Man skriver också att gungfly och mader till stor del försvunnit ”vilket påverkat fågellivet negativt”.

Mittuniversitetet berättade sedan om sin undersökning av turismen och besöksnäringen. Sjön lockar turister. Och särskilt trandansen. En utmaning har varit att utvidga säsongen för att få ”en mer hållbar besöksnäring”. Mittuniversitetet konstaterade också att fisket i sjön har påverkats negativt.

SLU presenterade sedan sin utredning om konsekvenserna för lantbruket. Den består av två delstudier. En analys av registerdata, och en som bygger på intervjuer med lantbrukare runt sjön.

Brukad areal runt sjön har minskat. Både skog och åkermark. Aktiva gårdar har blivit färre, men större. Men forskarna finner inget belägg för att de gårdar som ligger nära sjön drabbats värre än de som ligger längre ifrån.

Flera negativa konsekvenser kom fram i intervjudelen. Många lantbrukare hävdar att markerna är för blöta för att användas till jordbruk. Djur har drabbats av sjukdomar, och stora mängder gäss har lett till sämre skördar.

Studien visar att många problem för lantbrukare kvarstår fortfarande 30 år efter projektet Hornborgasjön påbörjades.

Trots detta hävdar naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger att projektet Hornborgasjön är lyckat.
– På det stora hela ser det bra ut, säger han.
– Som ni hört är bilden mellan de tre utvärderingarna i huvudsak positiv när det gäller naturvärdet av projektet, säger Björn Risinger.
– När det gäller lantbruket är bilden mer delad. Vi är medvetna om att det finns kvarstående synpunkter på möjligheterna att bedriva lantbruk på vissa marker. Det tar vi med oss i det fortsatta arbetet.
– Vi är medvetna om det missnöje som finns. Man har fortsatt möjlighet att lämna anspråk. Den tidsfrist som är satt är 2021.

Men i det stora hela är generaldirektören nöjd med projektet.
– Vi bedömer att de flesta målen har nåtts, och att det är en lyckad restauration, säger Björn Risinger.

– Jag blir lite beklämd över att man skall behöva gå till domstol för att få ersättning, säger Wanja Wallemyr, ordförande i LRFs kommungrupp.

Generaldirektör Björn Risinger bekräftar att det trots LRFs krav på åtgärder, blir domstol även i fortsättningen för de markägare som har drabbats.
– Naturvårdsverket handlägger omfattande ersättningsärenden runt om i landet. Men just den här typen av ersättningar är vi inte de främsta att bedöma, säger han.

Wanja Wallemyr konstaterade att LRF kommer att stå upp för markägarna, och att man vill att problemen blir lösta.
– Politiken har ju också ett ansvar. De som skriver instruktionerna hur ni skall arbeta, säger Wanja Wallemyr, som lovar att LRF kommer att arbeta vidare med frågan.

Jan Landström, LRF Västra Götaland, förklarade att många markägare drar sig för att gå till domstol. Man riskerar att förlora och då blir det höga kostnader utan att man får rättelse.
– Man kan göra rättsförluster genom att inte få sin sak prövad också. Hur har ni resonerat där, undrar Jan Landström.

– Även för oss är detta komplicerade saker, säger Björn Risinger.
– Det är inte vi som har den främsta kompetensen, fortsätter han.

Ulf Bolumlid, som bor granne med projektets anläggningar, riktar stark kritik mot hela projektet men också mot att staten inte betalar ut ersättningar till de markägare som drabbats.
– Se till att lösa problemen när de uppstår. Håll inte på att tramsa med en massa domstolar och sådan skit. Ta ansvar för det ni gör. Precis som alla andra får göra, säger han.

En annan deltagare tog upp frågan om gässen som ökat kraftigt. Han fick medhåll av flera som påpekade att grågässen som förstör grödor för många lantbrukare är ett stort problem.
– Vilka konkreta åtgärder vidtas för att få ner antalet gäss, undrar en deltagare.

– Vi jobbar med flera metoder, svarar Sven Swedberg från länsstyrelsen.

Maria Bolumlid undrade slutligen varför statens företrädare ”undviker att prata om problemen, och låtsas som de inte finns”. Det ledde till en debatt där statens representanter till slut medgav att man faktiskt orsakat problem.

– Vi röjde ju sjön för att återskapa den som den en gång var, säger Sven Swedberg. Men konsekvensen blev att grågässen växte i antal när vassen hade röjts.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se