Den nya lagen ska inte användas för att riva små vattenkraftverk. Det ska tvärt om finnas utrymme för ökad produktion. Lyder inte myndigheterna, kommer politiken att ingripa igen. Det sa politikerna när SVAF höll årsmöte i helgen.

Svensk vattenkraftförening höll årsmöte i Falköping den gångna helgen. Thomas Sandberg, föreningens ordförande, öppnade mötet med att tala om politiken kontra myndigheterna, och det dilemma som kraftverksägarna hamnat i.

– Vi ska jobba ihop med myndigheterna. Framför allt länsstyrelserna, som har mycket kunskap. För att vi gemensamt ska komma framåt, säger Thomas Sandberg.
– Men det förutsätter ju att myndigheterna får sådana föreskrifter att det är möjligt, fortsätter han.

Arbetet med den nationella planen kommer att ske vattendrag för vattendrag, och det mest positiva är att politiken sagt ifrån att myndigheterna nu ska använda möjligheten att förklara kraftigt modifierade vattendrag som kraftigt modifierade, KMV.

Två politiker från energiöverenskommelsens genomförandegrupp var på plats och gav sin syn.

Rickard Nordin (c) inledde med att förklara att man kommit överens med regeringen att det ska bli enklare regler.
– Vi var inte så nöjda med det ursprungliga förslaget. Vi har fått in en del ändringar.
Han räknar bland annat upp att äldre rättigheter ska bli lagliga igen
– Att vi ska använda alla de undantag som EU-rätten ger oss, säger Rickard Nordin.
Han pekar på Norge.
– Där tolkar man alla vattendrag som kraftigt modifierade, säger han.
– Nu har politiken varit tydlig. Jag förväntar mig att myndigheterna lyder, säger Rickard Nordin, som lovar att politiken kommer att följa upp det här.
– Så det inte blir en massa utrivningar. Det är inte syftet med lagstiftningen.

Lars Hjälmered (m) tog upp synen på vattenkraften på sikt. Han påpekade att andelen från kärnkraft minskar och andelen från vattenkraft ökar.
– Omprövningar av vattenkraft har lett till att man plockat ner kapacitet. Detta hänger inte ihop. Äldre rättigheter borde ha rättskraft, säger Lars Hjälmered.
Det innebär att det blir omprövning istället för nyprövning.

Klassningen av vattendragen är ett problem.
– Man sätter en klassning som är väldigt styrande, säger han.
Undantag är ett konstigt begrepp, menar Lars Hjälmered. Det handlar egentligen om att sätta kraven på rätt nivå från början.
– Vi har ju satt nivån på en helt annan nivå än resten av EU.

Lars Hjälmered är tydlig med att han vill att myndigheterna anpassar sitt arbete efter den politiska viljan.
– Vi vill att detta ska få genomslag hos vattenmyndigheter, länsstyrelser och Havs- och vattenmyndigheten, säger han.
De otydligheter som finns i förslaget ska man försöka rätta till i riksdagen.
– Vi ska se om vi kan göra några förtydliganden i civilutskottet, säger Lars Hjälmered.
Arbetet är inte över med detta.
– Uppföljningen blir väldigt viktig. Hur blir utfallet? Finns det någon anledning att ändra, säger Lars Hjälmered.

Det finns möjligheter för regeringen att styra myndigheterna via regleringsbrev.
– Blir utfallet inte det rätta då kommer vi att agera.
Man kommer även att se över det rimliga i att så många myndigheter har talesrätt i domstol.
– Det finns ett antal myndigheter som har talesrätt.
När det gäller KMV-klassningen vill politiken att myndigheterna ska använda den på rätt sätt.
– Vårt budskap är tydligt. Använd KMV-klassningen på rätt sätt. Det har myndigheterna inte gjort hittills, säger Lars Hjälmered.
– Klassningen ska ligga till grund för myndigheternas arbete sedan.

Problemet att samråd redan är igång, och att det dröjer flera år till nästa gång, diskuterades.
– Vilken möjlighet har ni att påverka förordningstexterna, undrade Rune Hallgren.
– Jag förutsätter att förordningarna också kommer att anpassas.
– Jag förutsätter att man inte kommer att pröva några anläggningar innan man har gjort en omklassning av vattendragen, säger Rickard Nordin.

– Vi har försökt stärka upp det lokala perspektivet. Vi har sagt att vid bedömningen av ett lokalt kraftverk ska man inte bara titta på produktionen idag, utan även se till vad det finns för potential i framtiden, säger Lars Hjälmered.

Rickard Nordin betonade att man ska pröva allt samlat.
– Risken är annars att man kommer att ta alla små först, säger han.
Myndigheterna får inte använda detta för att få bort så många kraftverk som möjligt, förklarar Lars Hjälmared.
– Det ska vara möjligt att göra nybyggnation av vattenkraft i Sverige, säger han.

Ett problem är att några länsstyrelser fortsätter att utfärda förelägganden, utan att ta hänsyn till att ny lag är på gång.
– Vi för en diskussion med länsstyrelserna. Vi har försökt vara tydliga mot landshövdingar, att de inte proaktivt går ut och utfärdar förelägganden. Det tycker vi är olämpligt. Alla har inte hörsammat detta, säger Lars Hjälmered.

De som redan är inne i tillståndsprocesser, kommer att prövas enligt den gamla lagen. Det är ett problem.
 – Jag tycker att det rimliga hade varit att alla prövas efter samma lagstiftning, säger Rickard Nordin.

Viktor Falkenström tog upp kammarkollegiets inställning att man inte får öka effekten av ett vattenkraftverk. Då blir det nyprövning, inte omprövning. Eftersom man ändrar verksamheten.

Rune Hallgren, ledamot av SVAF:s styrelse, undrade varför man skärper 4:e kapitlet.
– Det är bara anläggningar som inte riskerar att försämra kvalitén som kan få tillstånd, säger han.

Det så kallade nollalternativet diskuterades.
– Det har vi ansett vara helt orimligt. Man ska utgå ifrån dagens situation. Här är en punkt där jag tror att riksdagen måste vara tydlig, säger Lars Hjälmered.

Myndigheterna delar upp verksamheten i kvarnverksamhet och elproduktion.
– Vi har inte alls tolkat detta så att det skulle vara ett problem. Det är nuvarande verksamhet som gäller, säger Rickard Nordin.

Hanteringen av pågående ärenden är en annan fråga.
– Det rimliga hade varit om länsstyrelserna dragit tillbaka sina förelägganden. Men det är ju regeringen som styr detta, inte riksdagen, säger Rickard Nordin.
Om regeringen inget gör, är det inte mycket politiken kan göra. Gällande lag gäller.

Äventyrabegreppet är ett annat problem. Man får inte göra något som kan äventyra vattenkvalitén. Där lyckades allianspartierna sänka kraven.
– Vi måste vara beredda att utmana EU-rätten, säger Lars Hjälmered.

Risken är att alla inte får samma förutsättningar att ta del av fonden.
– Vår förväntan är att de stora som sköter detta tar ett ansvar här, säger Lars Hjälmered.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se