Åtta bolag bildar Vattenkraftens miljöfond AB. Fonden ska förvalta 20 miljarder kronor, som kommer från de stora kraftbolagen, och som ska gå till att miljöanpassa vattenkraften. Bolaget kommer att få sitt säte i Göteborg.

Arbetet med att skapa en fond för att miljöanpassa vattenkraften rullar på. Fonden är ett resultat av de dialogsamtal som Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten höll med företrädare för branschen och andra intressenter. Syftet med fonden är att täcka kostnader för miljöanpassningen av den småskaliga vattenkraften.

En bakgrund till beslutet att inrätta en fond är Vattenverksamhetsutredningen från 2014, som ville att alla verksamheter skulle omprövas, men som regeringen la i långtidsarkivet eftersom de flesta remissinstanser var negativa. Man valde då att knyta ihop miljöfrågan med energifrågan. Havs- och vattenmyndighetens dialogsamtal ledde till beslutet om en fond där landets tio största företag skulle bidra med pengar för att finansiera fonden.

Sedan dess har två företag hoppat av överenskommelsen, Holmen och Sollefteåforsen. Det är alltså åtta företag kvar.
– Åtta företag går ihop och bildar Vattenkraftens miljöfond AB, säger Claes Hedenström, Vattenfall.

Fonden kommer att få sitt säte i Göteborg. Och starten blir den 1 januari 2019, samtidigt som den nya lagen träder i kraft. Det kommer dock att ta tid innan fonden blir operativ.
– Den är inte i drift förrän januari 2020.
Att fonden får sitt säte i Göteborg beror på att man vill arbeta nära Havs- och vattenmyndigheten, den myndighet som av allt att döma kommer att få ett stort inflytande över den nationella planen, som kommer att styra arbetet med att ompröva vattenkraften.

Claes Hedenström berör också situationen för vattenkraften och det faktum att vattenmyndigheterna ångar på i sina samråd enligt den gamla lagstiftningen.
– Det är ett väldigt dåligt underlag man har. Jag tror att det kommer att hända något här, när samrådet kommer ut, säger Claes Hedenström.

– När det visar sig att myndigheterna satsar på en större reduktion av VA-kraften än 1,5 TWh då kommer det att bli liv i luckan, säger Claes Hedenström.
För att den politiska viljan ska få genomslag krävs omfattande åtgärder av de myndigheter som jobbar med frågan.

För att den politiska viljan ska få genomslag krävs att myndigheterna anpassar sitt arbete till de nya mål som en majoritet i riksdagen kommit överens om. Om myndigheterna driver på, för att minska produktionen av el från småskalig vattenkraft mer än man kommit överens om, så kommer kraftbolagen att upphöra med fonden.
– Pratar vi mer än 1,5 TWh då upphör vi. Blir det 5TWh då lägger vi ner fonden. Håller man sig inom ramen, 1,5 TWh, då är vi öppna för en fortsatt diskussion, säger Claes Hedenström.

Vad som händer om produktionen från småskalig vattenkraft ökar, finns inget entydigt svar på. Arbetet med den nationella planen kommer att inledas 2020.
– Vi har ungefär 100 avrinningsområden i Sverige. Ska man klara detta på 20 år så är det fem avrinningsområden om året, säger Claes Hedenström.

Risken är att det inte blir den systematik som politikerna pratar om. Men det ska vara en öppen process, och alla kommer att få vara med och lämna synpunkter.
– Vi kommer att titta på om det här är vettigt, rätta åtgärder på rätt plats. Fonden kommer inte att ge några råd, säger Claes Hedenström.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se