Flyghavre

Enlig lagen ska all mark hållas fri från flyghavre.

Tänk på att:

  • Rengör tröskan, extra viktigt vid maskinsamverkan.
  • Täck alltid dina vagnar.
  • Kontrollera fälten regelbundet, 2-3 gånger under sommaren.
  • Var extra noggrann med plockningen under kraftledningar och på översvämningsmarker.
  • Handplockning tar mycket tid så övervärdera inte dina möjligheter att hinna med att plocka innan flyghavren drösar.
  • Kemisk bekämpning – effektivt vid stor flyghavreförekomst.
  • Inte odla havre om du har flyghavre.
  • Variera växtföljden, öka andelen höstsådda grödor, vall potatis och oljeväxter.

Mer information om flyghavre:

Se PDF fil ”Fakta om flyghavre” från Länsstyrelsen med kontaktuppgifter till deras växtodlingsrådgivare >>

Renkavle

Vi vill fortsatt trycka på att renkavle är ett problemogräs att beakta.

Renkavlen är ett ettårigt ogräs som sprids med frön, normalt höstgroende. Den förökar sig lättare i växtföljder med mycket höstsäd och reducerad bearbetning. Spridningen sker lätt med maskiner och det är därför viktigt att göra rent innan man flyttar dem till ett nytt fält, om det kan finnas renkavle. Oftast hittas de första plantorna vid infarter, där man kört in eller lastat av maskiner.

Renkavlen har lätt för att bilda resistens mot bekämpningsmedel. Därför är det viktigt att kombinera kemiska och ickekemiska metoder för att hålla renkavlen borta. Vid mer omfattande problem i gröda som har gått i ax kan det till och med vara aktuellt att totalbekämpa området eller ensilera hela grödan. Vid måttlig förekomst bör renkavlen plockas när man ändå kollar flyghavre.

Renkavlen kan förväxlas med kärrkavle, ängskavle och timotej. Mer information om renkavle >>

Svartrost

Till regionstämman inkom i år en motion om att det är viktigt att vi beaktar Svartrost som orsakas av svampen Puccinia graminis och har i alla tider varit en av de allvarligaste skadegörarna på vete. I en serie allvarliga utbrott efter första världskriget slog den ut cirka 20 procent av USAs veteproduktion, och i det senaste stora svenska utbrottet 1951 gick en tredjedel av skörden förlorad. Svartrost är likt de flesta rostsvampar beroende av två värdväxter för sin kompletta livscykel. Om det inte finns några berberisbuskar, kan det inte bildas nya raser av svampen genom rekombination och den har svårt att överleva till nästa odlingssäsong.

Svartrosten var i princip utrotad men sommaren 2017 upptäcktes ett utbrott i Uppland. Vi har varit i kontakt med Lantmännen och Hushållningssällskapen i området för Västra Götaland, men de har inte fått in några rapporter om svartrostangrepp i vete här på västra kanten än så länge.

Sissi Fredberger
LRF Västra Sverige, sigrid.fredberger@lrf.se