Trots alla ansträngningar. Myndigheterna kan inte påvisa någon effekt av statens kampanj mot enskilda avlopp. Tvärt om rapporterar SMED i sin senaste rapport att belastningen ökar något.

I juni släppte SMED en ny rapport om belastningen av fosfor från enskilda avlopp. I samma rapport där man konstaterar att markretentionen inte är medräknat i beräkningarna av enskilda avlopps belastning, konstaterar man att man inte kan konstatera någon effekt av statens kampanj mot enskilda avlopp. Trots att staten och kommunerna i sin kampanj prioriterat enskilda avlopp utan rening verkar utsläppen inte ha minskat. De har istället ökat.

SMED rapporterar att tio procent nu har slutna tankar, och 3-4 procent har installerat minireningsverk. Det borde ju rimligtvis innebära att utsläppen minskat. VA-guiden förklarar detta i en artikel med att beräkningsmodellerna har blivit bättre.

Så här skriver VA-guiden:
”Den beräknade belastningen av kväve och fosfor till havet har ökat något, men det beror mer på förbättringar i SMEDs beräkningsmodell, än att utsläppen från små avlopp skulle ha ökat.”

Kan det sägas bättre? Beräkningsmodellen visar en sak, men vi vet inte om det stämmer överens med verkligheten.

SMED skriver att den totala mängden utsläpp av näringsämnen från små avlopp är 303 ton fosfor och 3133 ton kväve under år 2017. Det är två procent högre än beräkningar från tidigare år.

”Åtgärder som kommunerna gör för att få styr på de dåliga enskilda avloppen är ett långsiktigt arbete. Därför syns ännu ingen minskning i näringsbelastning från enskilda avlopp på nationell nivå, även om så kan vara fallet i enskilda avrinningsområden”, säger Mikael Olshammar på IVL, som skrivit rapporten, i en kommentar till VA-guiden.

I rapporten skriver han också att ytterligare ett skäl till att belastningen har ökat kan vara att antalet persondagar befolkningen tillbringar på fastigheter med små avlopp har ökat något. Men på ett annat ställe i rapporten står det att ”antalet persondagar då små avlopp utnyttjas har ökat marginellt”.

Han berättar också att SMED arbetar för att få fram siffror på den så kallade nettobelastningen, det vill säga hur mycket av näringsämnena från enskilda avlopp som når havet. När den rapporten kommer, kanske vi får en bättre uppfattning om hur stort problem enskilda avlopp verkligen är. Även om det också i det fallet kommer att handla om beräkningar som bygger på antaganden.

Det framgår av rapporten att markretentionen inte är medräknad i de siffror SMED nämner. Så den verkliga belastningen är avsevärt mindre.

Enligt forskarna bakom rapporten om markretention, som finns publicerad på VA-guidens hemsida, tar organismer i marken upp cirka 80 procent av näringsämnena från enskilda avlopp. Är det riktigt skulle det innebära att den verkliga belastningen från enskilda avlopp ligger på 20 procent av 303 ton, det vill säga cirka 60 ton. Och då är det kanske inte så konstigt SMED i sina beräkningar inte märker någon skillnad.

Fotnot: SMED, Svenska miljöemissionsdata.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se