Det är ansvarslöst av myndigheterna att inte räkna med markretentionen. Det menar LRFs vattenexpert Christer Jansson. Den verkliga påverkan från ett enskilt avlopp kan vara så låg som 40 till 100 gram fosfor per år.

Enskilda avlopps verkliga påverkan på övergödningen av Östersjön och Västerhavet vet inte myndigheterna. Så länge man inte tar med markretentionen i beräkningarna blir siffrorna alldeles för höga.

Hur mycket myndigheterna har överdrivit påverkan från enskilda avlopp beror på hur stor retentionen i marken och i vattnet på väg ut till havet är. Enligt de beräkningsmodeller som bygger på de antaganden och beräkningar som naturvårdsverket tagit fram, kan man anta att en fastighet till avloppsanläggningen tillför mellan ett halvt och ett kilo fosfor per år. Man brukar räkna att reduktionen av detta är cirka 50 procent i en normal avloppsanläggning.

Havs- och vattenmyndigheten har hävdat att en person bidrar med 3,5 hekto fosfor per år. Enligt beräkningar är belastningen av fosfor från enskilda avlopp totalt 303 ton om året. Men då är markretentionen inte medräknad.

Enligt forskarna Lars Hylander och Peter Ridderstolpe som skrivit forskarrapporten om markretention så är den verkliga påverkan, det som når ytvatten, cirka en femtedel. Det är cirka 80 procent. Det skulle innebära att den mängd fosfor som når ytvatten från en fastighets avloppsanläggning ligger någonstans mellan 50 och 100 gram fosfor per år. Sannolikt är det mindre.

Med nya siffror som SMED tagit fram om antal avlopp och hur många som bor på fastigheter med enskilda avlopp kan man räkna fram en genomsnittlig siffra.

Enligt SCB finns det 697 207 enskilda avlopp. Det skulle innebära att den genomsnittliga belastningen från ett enskilt avlopp blir 0,43 kilo per år. Fyra hekto alltså.

Detta är enligt SMED bruttobelastningen. Markretentionen eller retentionen i vattnet under transport ut till havet är inte med i beräkningen. Tar vi med vad som tas upp av marken och växter och djur i vattnet i beräkningen, det vill säga retentionen, som enligt forskaren Lars Hylander, och hans kollega Peter Ridderstolpe, ligger på ungefär 80 procent, då bli belastningen från ett enskilt avlopp 0, 086 kilo. Det är alltså inte ens ett hekto.

En fastighet där det bara bor en person borde det alltså vara hälften så mycket, 0,043 kilo eller drygt 40 gram fosfor per år. Och för detta hotar kommuner gamla människor på landet med viten som ibland överstiger vad de har i pension.

Vattenmyndigheten har beräknat kostnadseffektiviteten för åtgärder av enskilda avlopp. Kostnadseffektiviteten är runt 20 000 kronor per kilo för att åtgärda ett enskilt avlopp. Räknar man nettobelastningen, då landar kostnadseffektiviteten istället på mellan 100 000 och 200 000 kronor per kilo. Som kan jämföras med åtgärder av kommunala reningsverk som har en kostnadseffektivitet på cirka 2000 kronor per kilo.

Det har alltså betydelse om man räknar med markretentionen eller inte. Och därför finns det anledning att se fram emot den utlovade rapporten från SMED om den beräknade nettobelastningen av fosfor från enskilda avlopp.

LRFs vattenexpert Christer Jansson har läst markretentionsrapporten. Han menar att det är ansvarslöst av myndigheterna att inte räkna med markretentionen.
– Nästan alla experter säger att man ska ta med markretentionen i beräkningarna. Gör man inte det så blir det helt fel.
– Om man inte beaktar markretentionen så kan det innebära att man kräver åtgärder av fastighetsägare helt i onödan, säger Christer Jansson.
– Det är ansvarslöst av myndigheten att fortsätta det här när man vet att en rad experter sagt att man ska beakta markretentionen.

Christer Jansson är också kritisk till att Havs- och vattenmyndigheten vägrar använda markretentionsrapporten som det var tänkt, som vägledning för kommunernas tillsynsarbete.
– Alla säger att man bör använda det verktyget. Det är bara KTH som är tveksamma, säger Christer Jansson.

FOTNOT: Siffrorna är hämtade från SMEDs senaste rapport och från Vattenmyndigheten Västerhavet.

Göran Åhrén

Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se