– Det är en hög kostnad för väldigt liten miljönytta. I värsta fall ingen nytta alls, säger Magnus Jacobsson (kd) som är kritisk till kampanjen mot enskilda avlopp och vill att staten utreder. Mycket talar för att myndigheterna har överdrivit belastningen.

Kristdemokraten Magnus Jacobsson är en av de politiker som reagerat på kampanjen mot enskilda avlopp. En orsak är att han blivit kontaktad av flera ägare som är upprörda över hur kommunerna agerar.

– Jag har träffat fastighetsägare med anläggningar som de facto har högre reningsgrad än de kommunala anläggningarna, om man räknar med markretentionen och att kommunerna tillåts bredda, säger Magnus Jacobsson.
– Och ändå åläggs de att gå in i ett VA-område. Trots att lagstiftningen faktiskt tillåter att anläggningar som har en fullgod rening kan undantas vid bildande av verksamhetsområde.

Magnus Jacobsson ser flera brister i kampanjen mot enskilda avlopp. Han ifrågasätter nu nyttan med att myndigheterna ger sig på ägare till enskilda avlopp där det inte är uppenbart att resultatet av framtvingade åtgärder blir bättre för miljön.

Magnus Jacobsson sitter i regionala utvecklingsnämnden. Han har varit ordförande i tekniska nämnden i Uddevalla. Dessutom har han varit engagerad både i Vattenrådet för Bohuskusten och Bohuskustens vattenvårdsförbund. Han är väl insatt i vattenfrågorna.
– Bohusläns vattenvårdsförbund jobbar med att mäta utsläpp från kommunerna, säger han.

Han kan därför se skillnader i hur myndigheter agerar, mot enskilda avlopp jämfört med kommunala.
– Med kommunala avloppsreningsverk så mäter man i havet, i recipienten.
Och då gäller gränsvärden, det man har fått tillstånd att släppa ut. Man mäter givetvis också i själva reningsverket för att säkerställa att kvalitén är god.

– Men vid skyfall så händer det att man måste bredda, det vill säga släppa ut gråvatten, vilket gör att kommunala reningsverk aldrig uppnår hundra procent rening.

Men den största skillnaden är att myndigheterna när det gäller enskilda avlopp inte mäter i recipienten, eller tar hänsyn till gränsvärden.

Belastningen från enskilda avlopp är inte särskilt stor. Det är den minsta källan även om man räknar med de överdrivna siffror som myndigheterna hävdar idag. Kostnaden i förhållande till nyttan blir därför väldigt stor.

– Det är en hög kostnad för väldigt liten miljönytta. I värsta fall ingen nytta alls. Vilket gör att Havs- och vattenmyndigheten och andra miljövårdande myndigheter bör skyndsamt ta fram nya beräkningar som även räknar med markretentionen, säger Magnus Jacobsson.
Han framhåller Finland som tar särskild hänsyn till äldre på landet.

– Vi kristdemokrater drev kampanjen för att avskaffa fastighetsskatten därför att den tvingade äldre människor längs kusten att sälja och flytta för de inte hade råd att bo kvar. Detta fungerar på samma sätt. Man ålägger äldre människor att byta VA-system för flera hundra tusen.

– Jag anser att det som nu sker har samma negativa effekter som fastighetsskatten hade.
Därför är det anmärkningsvärt att staten jobbar med fel siffror.
– Min uppfattning är att myndigheterna ska räkna med markretentionen annars får man helt felaktiga värden. Jag har samma åsikt här som när det gäller koldioxid, man ska jobba med de stora utsläppen först.
– Läckaget från små anläggningar når oftast inte ens vattnet.

Han känner dock inte till att kommunala anläggningar får räkna med retentionen i vatten på väg ut till havet, enligt en dom i Europadomstolen. Medan ägare till enskilda avlopp inte ens kan bevisa sin oskuld med ett vattenprov från utloppsröret.
– Det är en skandal om det är så. För myndigheterna ska arbeta objektivt och utifrån senast kända fakta.

SMED, Svensk Miljöemissionsdata, håller på att beräkna nettobelastningen från enskilda avlopp. Borde man inte tagit reda på detta innan man satte igång den här kampanjen?

– Det är alltid lätt att var efterklok. Nu har det kommit en ny SMED-rapport som visar att man sannolikt har räknat fel, säger Magnus Jacobsson.
Han vill ha en ny statlig utredning, som också beaktar markretentionen och fastighetsägarens situation. Och krav på åtgärder borde fokuseras på anläggningar där det inte råder någon tvekan.

– Man borde koncentrera sig på kuststräckan. Det finns ingen anledning att jaga enskilda avlopp där risken får påverkan är oerhört liten. Nuvarande regler innebär att många äldre människor tvingas ta av sina besparingar eller ta lån för att byta en anläggning som kanske fortfarande fungerar. Det är inte rimligt.

Magnus Jacobsson är också kritisk till den omvända bevisbördan.
– Det finns en fara när man bara går på tumregler. Och det är att man dömer ut en anläggning utan att det finns en påvisbar skada. Det borde vara den som vill stänga en anläggning som ska bevisa att det finns en skada. Man måste vända på bevisbördan här, säger Magnus Jacobsson.
– Nu sätter man enskilda fastighetsägare i en sits där de måste bevisa att anläggningen fungerar.

Han efterlyser bättre prioriteringar från myndigheterna.
– Man bör i första hand fokusera på dåliga enskilda avlopp, och de som har utlopp nära havet.
– Landsbygden utsätts just nu för väldigt mycket som försvårar både verksamhet och att bo på landsbygden. Det gäller enskilda avlopp, och det gäller djurhållning, säger Magnus Jacobsson, som engagerar sig i landsbygdsfrågor och hoppas kunna driva dessa i riksdagen om han kommer in.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se