Stat och kommun får räkna med retentionen. Det är slutsatsen av ett brev regeringen skickat till EU. Sverige riskerar böter för kommunala avlopp. Enskilda och kommunala avlopp bedöms alltså olika.

Sverige kämpar nu för att slippa avloppsböter. Flera kommunala avloppsreningsverk släpper ut för mycket näringsämnen, hävdar EU. För att slippa böter hänvisar Sverige till den naturliga retentionen. I ett brev till EU-kommissionen skriver regeringen att Sverige måste få räkna med retentionen, det vill säga den näring som växter och djur tar upp under avloppsvattnets väg ut till havet.

Det är intressant för många på landet eftersom staten vägrar låta ägare till enskilda avlopp räkna med retentionen vid bedömningen av utsläpp av avloppsvatten.

Bakgrunden är att EU har reagerat på att flera kommunala avloppsanläggningar släpper ut mer näringsämnen än vad som är tillåtet enligt EUs avloppsdirektiv. Sverige hotas av böter om EU-kommissionen inte godtar den förklaring regeringen kommer med.

Regeringen hänvisar alltså till ”den naturliga retentionen”, de naturliga processer som sker i vattnet när biologiska organismer tar upp näringsämnen. EU anser dock inte att de kommunala reningsverken renar tillräckligt.

– Reningsverken uppfyller direktivets krav, eftersom det som är relevant enligt direktivet, är det utsläpp som når känsliga områden, säger Anna Josefsson, ämnesråd på miljö- och energidepartementet i en kommentar till publikationen Aktuell Hållbarhet.
– Då måste man titta på det som försvinner på vägen ut till det känsliga området, säger Anna Josefsson.

Det är alltså det som når havet som ska räknas, enligt regeringen. Och det som försvinner på vägen, genom retention, ska man räkna bort. Det handlar om tre så kallade överträdelseärenden. Ett rör sju större kommuner i mellersta Sverige. Bland dessa Arvika, Jönköping och Örebro. Det andra ärendet ingår exempelvis Habo kommun.

Växter och djur tar upp näringsämnena under avloppsvattnets väg ut till havet, näringsämnen försvinner på vägen ut, skriver regeringen till EU. Regeringen slår alltså fast att retentionen ska räknas när det gäller kommunala avlopp.

Många har reagerat på att kommuner dömer ut höga belopp i viten för enskilda avlopp, samtidigt som Sverige försöker slippa böter i EU för att kommunala avlopp inte lever upp till EUs regler. Det finns ingen orsak att behandla enskilda avlopp och kommunala avlopp olika. Det menar LRFs vattenexpert Christer Jansson. Om retentionen ska räknas vid bedömning av utsläpp från kommunala avlopp, borde detsamma gälla för små enskilda avlopp.

HaV har föreslagit regeringen att man skulle ta med retentionen i beräkningen. Men regeringen har stoppat förslaget.
– Det är märkligt att man har stoppat det, säger Christer Jansson.

Förslaget hamnade på miljödepartementet, och fastnade där. Samma departement som nu skrivit brevet till EU-kommissionen.
– Om det är så att det bara är för enskilda avlopp myndigheterna inte vill räkna retentionen, då är ju det ytterligare ett exempel på svensk överimplementering av ramdirektivet, säger Christer Jansson.

Vi har sökt någon på vattenmyndigheten Västerhavet för en kommentar. Men den som kunde något om markretention var upptagen med att räkna valsedlar.
Den fråga vi ville ställa var: Varför vill Sverige räkna retentionen när det gäller kommunala avlopp, men inte när det gäller enskilda avlopp?

Markus Hoffman är expert på vatten och växtnäring på LRF. Han berättar att kväveretentionen är väl utforskad.
Överträdelseärendet mellan staten och EU handlar om kväve. När det gäller enskilda avlopp är det främst fosfor som är problemet. Och det finns en skillnad i hur retentionen fungerar.
– Enda skillnaden är att fosfor inte har någon gasfas, säger Markus Hoffman.

Markus Hoffman anser dock staten borde bete sig konsekvent, och räkna in markretention för fosforläckage.
– Det är viktigt att ge markretentionen av fosfor ett erkännande, säger Markus Hoffman.
– På liknande sätt som regeringen använder sig av kväveretention i sjöar och vattendrag på väg till havet, fortsätter han.

När det gäller fosfor så sker det en retention både i mark och i vatten. Om det råder näringsbrist i ett vattendrag så är utsläpp av fosfor inget problem. Fosfor kan dock orsaka övergödning lokalt. Kväve är inte övergödande i sjöar och vattendrag, utan först när det hamnar i havet. Medan fosfor är övergödande direkt. Men är bäcken eller diket där avloppet släpps ut näringsfattig spelar det ju ingen roll.

Källa: Aktuell Hållbarhet. Regeringskansliet. LRF.

FOTNOT: Retention. Retention betyder ungefär kvarhålla. Ordet används inom flera områden och inom medicinen, exempelvis, är det motsatsen till inkontinens.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se