Havs- och vattenmyndigheten, HaV, gör ingenting för att anpassa sina föreskrifter och vägledningar till den nya lagen. Man avvaktar initiativ från regeringen. Västsvensk Vattenkraftförening har reagerat och kritiserar myndigheten.

I juni beslutade riksdagen om nya lagar för småskalig vattenkraft. En majoritet i riksdagen vill att det ska bli enklare för ägarna att få tillstånd, och att det ska ske med omprövning istället för nyprövning. Samtidigt fattade man beslut om en nationell plan och en fond som ska bekosta eventuella åtgärder som krävs för att miljöanpassa vattenkraften. I huvudsak bygga fiskvandringsvägar eller riva ut. Riksdagen beslutade också att Sverige ska ta tillvara de möjligheter till undantag som finns i EUs vattendirektiv.

För att den nya lagen ska kunna tillämpas som det var tänkt, måste HaV ändra sina författningar och föreskrifter. Detta har Västsvensk Vattenkraftförening framfört till HaV, men får då svaret att myndigheten inte har påbörjat det arbetet, och inte tänker göra det förrän man får instruktioner från regeringen.

De föreskrifter och vägledningar som HaV ansvarar för styr hur länsstyrelserna arbetar med tillsynen, och hur vattenmyndigheterna arbetar med KMV och krav på åtgärder. Därför fortsätter länsstyrelser och vattenmyndigheter att arbeta efter de gamla reglerna.

Arbetet med den nationella planen rullar på. Man har kommit så långt att man kan se vilka vattendrag som med stor sannolikhet kommer att drabbas av omfattande krav på åtgärder. VSVF bedömning är att myndigheterna kommer att prioritera vattendrag som rinner direkt ut i havet.
Antalet anläggningar påverkar vilka åtgärder man kommer att kräva. Någon rättvisa blir det alltså inte fråga om. Här kommer myndigheternas ambition att ”restaurera” vattendrag att bli avgörande.

Ingen vet idag vilka konsekvenser den nationella planen får för verksamhetsutövarna. Det blir först vid domstolsprövningarna som konsekvenserna för ägarna blir uppenbara. Omprövningarna beräknas komma igång under 2020.

Bland kraftverksägarna är oron stor att omprövningarna kommer att leda till att många små kraftverk tvingas riva ut. Den främsta orsaken är att miljökvalitetsnormerna i Sverige är juridiskt bindande.

De som redan fått tillstånd oroas över att deras tillstånd kommer att omprövas enligt den nationella planen. Och de som fått förelägganden, och redan är inne i processen, oroas över att det inte är klart om de ska behandlas enligt den nya eller den gamla lagen. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2019.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se