Seminariet var ett sätt att uppmärksamma problemet med resistenta bakterier – och att svensk animalieproduktion använder väldigt lite antibiotika.

Utsläpp av antibiotika kommer antingen från avföring och urin från människor och djur eller från tillverkningen av antibiotika. Det sker till exempel i Patencheru i Indien, som är ett globalt centrum för tillverkning av läkemedel.

– Detta är inte bara Indiens problem utan också vårt, vi behöver bli bättre på att ställa miljökrav på upphandling av läkemedel.

– Antibiotika är oerhört viktig vid bland annat cancerbehandlingar, organtransplantationer och neonatalvård, sa Stephan Stenmark, smittskyddsläkare och ordförande i Strama, Samverkan för antibiotikaresistens, en annan av de inbjudna förläsarna.

– Forskare vid Uppsala universitet har tagit prov på förskolebarns blöjor. För tio år sedan fann man resistenta bakterier (ESBL) i tre procent av blöjorna, i dag är den siffran 20 procent.

Helle Unnerstad, Statens vete­rinärmedicinska anstalt, beskrev antibiotikaresistensen hos våra djur och hur mycket antibiotika som används i djurproduktionen i världen. Här ligger Sverige väldigt bra till.

Natali Isaksson är politiskt sakkunnig hos EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C).

– Vi har jobbat för att lyfta de goda svenska exemplen på bra djur­hållning, förebyggande arbete och att striktare regler för antibiotika­användning ska gälla hela Europa.

Sofia Karlsson, ordförande i LRF Västra Götaland och grisproducent i Grästorp, beskrev vilket ansvar de svenska bönderna tar och hur man arbetar för att minimera användningen.

Seminariet ordnades i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.

Clara Hyltbäck
Kommunikatör LRF Västra Sverige, clara.hyltback@lrf.se