Programmet pekar ut fem fokusområden:

  1. Hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta
  2. Mångbruk av skog för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
  3. Innovationer och förädlad skogsråvara i världsklass
  4. Hållbart brukande och bevarande av skogen som en profilfråga i svenskt internationellt samarbete
  5. Ett kunskapskliv för ett hållbart brukande och bevarande av skogen

Grunden för skogspolitiken med två jämställda mål, miljö och produktion, ligger dock fast.

På det nationella planet har en handlingsplan med närmare 90 punkter tagits fram som regeringen tar beslut löpande om. Sök på Regeringskansliet och Handlingsplan skogsprogrammet.  

En del i handlingsplanen är att stödja regionala insatser och det var upphovet till seminariet i Göteborg. Avsikten är att ta fram en regional strategi under ledning av en styrgrupp.

I redogörelsen för det nationella programmet som inledde övningen i Göteborg lades stor vikt vid utveckling och tillväxt i hela värdekedjan genom en bred samverkan mellan stat, näring och enskilda.

Vi fick ta del av erfarenheter från Småland och Östergötland som har kommit långt och har strategier på plats. Smålänningarna hade rent av sin strategi på plats före det nationella programmet.

Smålands strategi är skogsbruksnära som bygger på 6 konkreta strategier, kompetensförsörjning, förädling och innovation, ökad produktion och variation, ökad lönsamhet på skogsgården, stärka naturvärden samt balans mellan skog och vilt.

Östergötland lägger en större tyngdpunkt på förädlingsdelen i värdekedjan där man talar om ökad kunskap och innovation. Uppfattade också östgötarna som väldigt tydliga i näringens roll som motor i en växande bioekonomi.

Skillnaderna bottnar sannolikt i näringslivsstrukturen där Småland domineras av mindre skogsfastigheter och många familjeägda sågverk som står skogsbruket nära medans Östergötland har en större andel bolagsskogsbruk, större skogsfastigheter och massabruk.

En nationalekonom delgav också sitt perspektiv. Bioekonomi och hållbar utveckling är nyckelbegrepp också i det sammanhanget. Han lade stor vikt vid att bygga i trä och utveckling av träbyggnadsstrategier. Han framhöll bl a att vi kan påverka lokalt i den fysiska planeringen i översikts- och detaljplaner att bygga i trä. Är det riktigt är det något för kommungrupperna att ta tag i. Ett annat intressant påstående var att byggnadsbeståndet står för 21 % av växthusgaserna och bygger vi i trä minskar klimatpåverkan med hälften i den sektorn.

Dagen avslutades med att deltagarna på mötet i partssammansatta mindre grupper fick till uppgift lämna synpunkter och leverera förslag på åtgärder inom respektive fokusområde i den nationella strategin.

Hans Gradén
Styrelseledamot LRF Västra Götaland, hanslrf@granared.se