Just nu pågår samrådsperioden för vattendirektivets statusklassning och åtgärdsplaner, 30 april är sista dag att lämna synpunkter.

Passa på att göra det, det finns mycket i det digra materialet att tycka till om.

Vattendirektivet är en del av att nå ett hållbart samhälle, men som företagare i de gröna näringarna där vi bedriver våra företag ute i naturen har vi att förhålla oss till många av Sveriges miljömål både nationella och sådana som fattats i EU. Politiken i Sverige har dessutom fattat mål om ökad konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

Redan idag görs det mycket ute på gårdarna som är positivt för att minska näringsläckaget från odlingen. För att nämna några så använder många precisionskvävegödsling för att minska kväveutlakningen, reducerad jordbearbetning för att minska jorderosion och fosforläckage, GPS-styrning som minskar antalet överfarter och dubbelkörningar. Många anlägger små våtmarker och dammar utanför stödsystemen som därför inte räknas med när statistiken sammanställs.

För att minska näringsläckaget finns det i samrådsunderlaget åtta åtgärder som räknas, ingen av de ovan nämnda åtgärderna ingår i beräkningsunderlaget som rapporteras till kommissionen. Trots att lantbrukarna hela tiden gör en mängd frivilliga åtgärder som minskar läckaget så ser det på pappret ut som att vi inte gör tillräckligt.

Naturen i Västra Götaland är mycket varierad och vi har slättområden som lämpar sig väl för spannmålsodling. I dessa områden kommer det inte vara möjligt att nå god ekologisk status ur ett övergödningsperspektiv. Områden som dessa finns på fler ställen i Europa och EU har därför erbjudit undantag i direktivet för att kostnader för de åtgärder man genomför skall bli rimliga. Generellt har lantbruket i Europa större näringsläckage och mer påverkan på övergödningen än det svenska och de har använt undantaget ”mindre stränga kvalitetskrav”.

I samrådsunderlaget föreslås inga sådana undantag utan man anser att målen går att nå även om det tar längre tid. Det är orimligt ur ett konkurrensperspektiv och även Sverige borde använda alla de möjligheter till undantag som ges.

Vi i LRF menar att Vattenmyndigheten inte följer Riksdagens beslut (prop 2017/18:243) om att använda möjliga undantag, och följaktligen heller inte följer Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) eller Havs- och Vattenmyndighetens föreskrift 4 kap. 7 §HVMFS (2019:25).

Om du vill veta mer om de åtgärder som föreslås i din kommun och hur de påverkar de gröna näringarna och kommunen samt vad åtgärderna beräknas kosta så ta gärna kontakt med din kommungrupp så skall vi berätta mer.

Sofia Karlsson
Ordförande LRF Västra Götaland, asofia.karlsson@telia.com