- Vi lever ju i en riktig kulturbygd med många stenmurar men också mycket sten i markerna som vi plockar på åkrarna varje år, säger Tina.

De senaste åren har stenarna väckt en del huvudbry hos Tina

- Vi plockar ganska mycket sten och vi behöver ju lägga dem någonstans, tidigare har vi lagt dem relativt nära åkrarna för att det varit enklast så, men nu har vi fått tänka om, då det finns en del regler att förhålla sig till, säger Tina.

Hon tycker dock att reglerna är oklara och att det är svårt som bonde att förhålla sig till dem.

- Vi byggde en ny ladugård för något år sedan och vi håller på med ett generationsskifte där vi håller på att utveckla gården med fler stallar. Detta kräver ju fyllnadsmassor och jag anser att det är bättre att ta vara på den stenen som vi har på gården än att köpa sten, säger Tina.

Tina ställer sig frågande till vem som har tolkningsföreträde när det kommer till stenar och vilka som blir biotopskyddade.

- Hur nära åkern kan stenarna ligga utan att bli biotopskyddade, blir de biotopskyddade om jag lägger jord över eller om jag flyttar en sten om året? Idag övervakar myndigheterna oss mycket mer, de kan gå in och titta vad som sker på mina marker via satelliter och det görs ju också fler kontroller idag än vad de gjordes förr, säger Tina.

Tina vill att myndigheterna är mycket mer tydliga om vad som gäller och att de också tänker hela varvet.

- Jag tycker att det är mer hållbart att använda sten som vi redan har på gården när vi vill utveckla den, i stället för att köpa sten och sedan frakta hit den för att kunna utveckla vårt företag, för mig som bonde är det viktigt att jag kan använda mig av gårdens resurser på plats, avslutar Tina.

”Det går inte att fastställa en generell gräns”

LRF Västra Götaland ställde frågan ”Var får man tippa sten om man vill använda den vid ett senare tillfälle?” till John Dagobert på Länsstyrelsen i Västra Götaland som arbetar med frågan.

- Begreppet i ”anslutning till” är en bedömningsfråga. Min bedömning är att det kan handla om ett avstånd som mest som ungefär en traktorlängd från åkern men oftast kortare.

Tomas Pettersson som är handläggare på Naturvårdsverket säger så här:

- Vi kan inte se att någon domstol har bedömt frågan om avstånd mellan odlingsröse och jordbruksmark. Det går därmed inte att fastställa någon generell gräns. Man får således göra en bedömning i det enskilda fallet med ledning av det vi skriver i vägledningen, dvs att röset ska ligga i anslutning till jordbruksmark. Mer än så kan vi tyvärr inte säga, åtminstone inte för närvarande.

Clara Hyltbäck
Kommunikatör LRF Västra Sverige, clara.hyltback@lrf.se