Det gröna näringslivet befinner sig på en global marknad, där konkurrensen är hård och förutsättningarna ofta mycket olika. Det är avgörande med rätt förutsättningar för att det gröna näringslivet ska kunna leverera livsmedel, skogsråvara, miljönyttor och arbetstillfällen på svensk landsbygd. Nedan ser ni våra viktigaste förslag till en ny regering i november.

Den svenska medfinansieringen av CAP behöver öka med två miljarder kronor om året från och med 2023. En viktig förklaring till beloppet är att regeringen utnyttjat EU:s återhämtningsfond 2021 och 2022 till att dra ned på den svenska medfinansieringen av CAP.

Skydd av natur ska endast ske genom frivilliga överenskommelser mellan stat och markägare. Sveriges möjlighet att besluta över den skogliga resursen måste värnas, det är inte en fråga för EU. Medlemsländernas rapportering av skyddad natur till EU har stor påverkan på utformningen av förslag . Det måste därför säkerställas att Sveriges rapportering överensstämmer med övriga medlemsländer.

Artskyddsförordningen måste förändras så att äganderätt stärks och markägare tillförsäkras full ersättning när pågående markanvändning avsevärt försvåras. Sveriges åtaganden för artskydd ska inte belasta markägare i form av ökade utredningskrav och kostnader.

Reformera strandskyddet och gör det lättare att bygga och utveckla bostäder och verksamheter i strandnära lägen i hela Västra Götaland.

De omfattande viltskadorna i jord- och skogsbruket minskar framtidstron och attraktionskraften i sektorn. Behovet av ny jaktlagstiftning för minskade viltskador brådskar. Enligt de beräkningar som är framtagna är kostnaden för viltskador i jordbruk, skogsbruk och för samhället minst 18 miljarder kr per år.

För att lantbruket ska lyckas med sitt mål om att till år 2030 vara helt fossilfritt behövs tillräcklig tillgång på konkurrenskraftiga biodrivmedel. Vi vill därför se en biopremie för fossilfria drivmedel som gör dem konkurrenskraftiga mot fossila alternativ och till drivmedelskostnader i andra länder.

Klimatklivet behöver fortlöpa. Åtgärderna som skett via Klimatklivet i jordbruket beräknas minska utsläppen med 88 000 ton koldioxid per år. Medverka till att Biogasutredningens förslag att premiera produktion av förnybara gaser genomförs. Försämrade förutsättningar minskar inte bara investeringsviljan utan skapar på sikt även en osäkerhet på efterfrågesidan.

Besluta skyndsamt om en överprövning av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och använd undantagsmöjligheterna i EU:s vattendirektiv fullt ut.

Livsmedelsstrategin, som riksdagen beslutade om 2017 i stor enighet, har ett mycket starkt signalvärde för hela sektorn. Att handlingsplaner och berörda myndigheter börjar verka i enlighet med livsmedelsstrategin är fundamentala för att nå strategins mål om en ökad svensk livsmedelsproduktion. I både regelgivning och tillämpning behövs en ökad följsamhet gentemot strategin och att myndigheter i högre grad utgår från företagens behov. Generellt behöver myndigheternas syn på livsmedelsproduktionen förändras i deras miljöprövning av ny verksamhet från att ses som en miljöbelastning till en samhällsviktig verksamhet som bidrar med hållbar mat, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och klimatnytta. Det behövs ett betydligt ökat fokus bör riktas på tillämpningen av regler och myndigheters främjandearbete.

En väl fungerande infrastruktur i hela landet är nödvändig för att företag och människor ska kunna verka och bo på landsbygden. LRF vill se en plan för att ta igen det eftersatta underhållet på det statliga vägnätet i Västra Götaland.

Sofia Karlsson

Grästorp, ordförande LRF Västra Götaland

Robert Larsson

Orust, regionchef LRF Västra Sverige