LRF Gotland ställer sig kritisk till flera grundläggande förutsättningar för Vattenmyndighetens förslag. Kostnader som åtgärdspaketet innebär för den enskilde markägaren är inte ställt i relation till de av myndigheten förväntade miljöeffekterna. Gotlands naturgivna förutsättningar skiljer sig också markant från det övriga Sverige vad gäller topografi (platt) och berggrund (kalkrik).

Kraftigt modifierat vatten

Gotland är sedan slutet på 1800 talet fullständigt utdikat och saknar naturliga utjämningsmagasin i form av sjöar i vattensystemen. Vid de stora utdikningarna grävdes (konstgjort tillkomna med vattendom) spikraka kanaler som utgör vattenvägar ut i Östersjön. Dessa kanaler har aldrig funnits eller haft ett naturligt flöde och kan därmed inte återföras till ett ”naturligt” tillstånd. Det innebär att dessa vattenförekomster är reglerade enligt lag och en viktig del av samhällets infrastruktur. Flertalet av de föreslagna åtgärderna längs kanalerna hotar deras funktion så som störning i jordbruksproduktion och andra viktiga samhällsfunktioner. LRF Gotland hävdar att kanalernas nuvarande funktion enligt givna tillstånd måste garanteras för framtiden och klassas som Kraftigt modifierat vatten.

Torrlagda vattendrag

Den platta topografin, bristen på naturliga utjämningsmagasin och sjöar samt i kombination med ringa nederbörd under sommarhalvåret, medför att huvuddelen av vattendragen är torrlagda under sommarhalvåret. Följden av detta är att det blir omöjligt att uppnå en god biologisk status (fisk). LRF Gotland menar bestämt att markägaren inte ska drabbas ekonomiskt av försök att uppnå det omöjliga.

Varierat landskap

Vi tycker att Gotland drabbas felaktigt av föreslagna generella åtgärder då vi har ett varierat småbrutet landskap med stort inslag av betesmark och vallodling. Markens höga PH-värde är ett effektivt hinder mot t.ex. fosforläckage. Det läckage som slipper ut i partikelform sedimenterar till övervägande del i de naturliga ”fosforfällorna” som det nästan stillastående vattnet i de flacka kanalerna utgör. Dessa sediment återförs efter underhållsrensning till omgivande åkermark i ett fungerande kretslopp!

Anpassade skyddszoner

Anpassade skyddszoner är acceptabelt, men sällan relevant på Gotland på grund av den flacka topografin. Generella skyddszoner kan inte motiveras p.g.a. de inte är kostnadseffektiva. Tas beslut trots detta om generella skyddszoner måste markägarna kompenseras ekonomiskt fullt ut.

Småskaligt skogsbruk

Karaktären på det gotländska skogsbruket är småskaligt, privatägt och ofta i kombination med lantbruk. LRF Gotland menar att de föreslagna åtgärderna inte är relevanta för de gotländska förhållandena. Föryngringsytorna är förhållandevis små, landskapet platt och följden blir att vattendragen inte belastas på samma sätt som vid storskaligt skogsbruk.

Miljöresultat-Kostnad

De föreslagna åtgärderna saknar resultatanalyser och bygger på uppskattningar, gissningar och överdrifter. Antagandena bygger många gånger ett fåtal försöksresultat kan inte värderas som ett vetenskapligt (väl underbyggt) material. Vidare finner vi ingen logik i beräkningarna av kostaderna för de olika föreslagna åtgärderna eller vem som ska betala. Lantbruket på Gotland är av särskilt stor betydelse för regionens utveckling, sysselsättning och tillväxt. LRF menar därför att de åtgärder som föreslås måste bygga på väl underbyggda studier och samtidigt vara kostnadseffektiva. Det är naturligtvis viktigt att samhällets olika målbilder harmoniserar och inte motverkar varandra.

Masterplan för avvattning

En viktig miljöåtgärd som diskuterats med länsledningen på Gotland är att öka kapaciteten på de befintliga vattenvägarna. Kommande klimatförändringar kan förväntas orsaka frekventa översvämningar på låglänt mark och där orsaka näringsläckage. Den i särklass viktigaste miljöåtgärden är att det går att bärga skörden med sitt stora bundna näringsinnehåll. Här på Gotland har vi återkommande exempel där skörden gått förlorad p.g.a. översvämning, och ett stort näringsläckage uppstått. LRF Gotland menar därför att en utökad kapacitet i avvattningssystemen är en mycket viktig och effektiv miljöåtgärd för att minska belastningen på Östersjön.

Miljöstyrning

Förslagen bygger mycket på tvingande åtgärder, tillsyn och omprövning av givna tillstånd. LRF Gotland menar att styrningen snarare borde bygga på utvecklad rådgivning (som Greppa näringen), information, stimulanser och egenansvar.

Demokratin

Slutligen vill vi påpeka det orimliga i att presentera ett så omfattande material inför samråd. Vi bedömer att de flesta berörda markägarna inte har möjlighet att sätta sig in i och förstå konsekvenserna av förslagen.  Detta innebär en oacceptabel demokratisk brist. Föreslagna åtgärder och de kostnader som åtgärdspaketet innebär är inte ställt i relation till samhällets andra mål. LRF Gotland menar att det är av största vikt att slutligt beslut av vattendirektivets åtgärdsprogram och förvaltningsplan tas på politisk nivå, så att samtliga samhällsperspektiv vägs in i beslutet.