Detta blir den sista sexårscykeln i vattendirektivet med omfattande åtgärder som föreslås ska leda till att de allra flesta vattenförekomsterna i Sverige ska kunna uppnå god status. 

För jordbruket ser vi att Vattenmyndigheten i huvudsak fokuserar på frivilliga åtgärder med stöd genom landsbygdsprogrammet eller LOVA (Lokala vattenvårdsprojekt)Detta är dock inte oproblematiskt, eftersom det ändå kommer att krävas en stor insats från lantbrukare och markägare i form av medfinansiering och ideell tid, för att alla åtgärder ska kunna genomförasVi ser också risk för skärpta villkor för både hästhållning och dikesunderhåll. 

Något som fortfarande är oklart är om möjligheterna till undantag kommer att utnyttjas. Många andra länder i EU har redan tidigare använt olika former av undantag betydligt flitigare än Sverige och det är orimligt att våra myndigheter helt bortser från dessa möjligheter när vi samtidigt måste nå andra mål, exempelvis en konkurrenskraftig och robust livsmedelsförsörjning.  

Lantbrukare gör också många åtgärder som aldrig registreras i någon statistik, ett så kallat positivt mörkertal. Det handlar om allt från våtmarker till precisionsodling som görs helt frivilligt, men som aldrig tillgodoräknas lantbrukets arbete i dessa sammanhang. 

Vi ser att LRF kommer att behöva kraftsamla kring denna fråga, så att vi får ett rimligare åtgärdsprogram för våra vatten. Det är viktigt att medlemmar och förtroendevalda, lämnar sina synpunkter utifrån er lokala situation. Samrådet pågår till den 30 april och LRF Mälardalen kommer att bjuda in kommungrupper och lokalavdelningar till informationsmöten under vintern. 

Jon Wessling, verksamhetsutvecklare
jon.wessling@lrf.se

Mats Ekström, styrelseledamot
ekstrom.mats75@gmail.com

Fakta

EU:s vattendirektiv har tagits fram för att skapa en likadan förvaltning av medlemsländernas vatten. Syftet är att vi ska ta hand om våra vattenresurser så att kommande generationer ska få tillgång till vatten av bra kvalitet i tillräcklig mängd. 

Vattendrag klassas utifrån olika parametrar till en ekologisk status, utifrån bland annat djur och växter, vattenkemi, samt vattendragets form och hydrologi. Alla vattenförekomster ska uppnå god status, om inte Vattenmyndigheten beslutar om undantag. Undantag kan vara aktuella om kostnaderna blir orimliga, eller om vattendraget är kraftigt förändrat av människan. 

Arbetet sker i cykler om 6 år, som inleds med att vattenförekomsterna kartläggs och klassas. Sedan tas ett åtgärdsprogram fram med uppdrag till myndigheter och kommuner. Det är först efter det som enskilda markägare kommer att beröras direkt, exempelvis genom att söka stöd för att anlägga en våtmark, en miljötillsyn från kommunen, eller genom Länsstyrelsens tillsyn av vattenverksamheter.