Till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht
Näringsdepartementet

Luleå, den 22 juni 2015

Här kommer efterfrågade synpunkter och idéer kring den nationella livsmedelsstrategin från Lantbrukarnas Riksförbund i Norrbotten, LRF Norrbotten.

Norra Sverige brottas med två särdrag av förutsättningar som avviker, avstånd och klimat. För att förbättra försörjningsgraden och stimulera till en ökad livsmedelsproduktion, även i Norra Sverige, måste samhället och politiker se till att villkor förbättras och kostnader sänks i produktionsledet.

1. Avstånd och klimat

De långa avstånden skapar merkostnader i transporter, inköp av produktionsmedel, längre lagringsbehov och dyrare byggnader. Ersättningar till Norra Sverige bl a genom kompensationsstöd och nationellt stöd har till syfte att jämna ut merkostnader och skapa mer likvärdiga förutsättningar på en konkurrensutsatt marknad.

Det är då viktigt att inte föra in skatter som försämrar för jordbruket.

Om exempelvis avstånd börjar beskattas (vägslitageavgift), och där en skatt på drivmedel dessutom införs, får jordbruket i norr förhållandevis mer kostnader jämfört med övriga delar av landet. Det handlar inte bara om förbrukning på gården, utan alla kostnadsslag som är transportberoende påverkas negativt, med tanke på det geografiska läget.

Ett mål att ständigt neutralisera dessa konsekvenser måste finnas med i en livsmedelsstrategi.

Detta gäller givetvis alla jordbruksgrenar i norra Sverige, även om området domineras av mjölkproduktion. I Norrbotten har mjölkvolymen minskat med en fjärdedel de sista tolv åren, och t ex frilandsodlingen med 227 hektar på 20 år. Nu gäller det att satsa brett på flera plan samtidigt för att rädda kvar produktionen av livsmedel, inte att föra in ökade kostnader.

2. Sortförädling och kompetensförsörjning

I områden med kort odlingssäsong och kärvare klimat, men intensiv ljustillgång, behövs sorter anpassade för dessa förutsättningar. Det norrländska jordbruket, som är i liten omfattning i ett svenskt eller internationellt perspektiv, är inte särskilt intressant för kommersiella företag. Sortförädlingsföretagen utvecklar då inte nya sorter för det norrländska klimatet.

Sortförädling och kompetensförsörjning via forskning som bedrivs i området är av långsiktig avgörande betydelse för produktionens utveckling.

Det är därför viktigt att samhället värnar om norrländsk forskning, och sortförädling, gärna utvecklat som interregionalt samarbete i norra Skandinavien. Det kommer att vara av stor betydelse att staten tar sin del av vårt gemensamma ansvar att säkra kompetensförsörjning och bra sortval, för att stimulera till en utveckling av den norrländska växtodlingen.

3. Vårt synsätt på miljöanpassad livsmedelproduktion och ekologisk produktion

Det är ett starkt fokus på ekologisk produktion i diskussionen om en framtida livsmedelsstrategi. Det sker i ett läge där livsmedelsproduktionen går stadigt nedåt i Sverige och i synnerhet i Norrland. Vi har en låg självförsörjningsgrad idag. Stark inriktning mot ekologiskt medför ytterligare sänkning av produktionen i Sverige, om vi inte snabbt kan hitta lösningar som återför näringen i form från städernas avlopp.

För samhällets utveckling och hållbarhet, både nationellt och kommunalt vore det bättre att stimulera den lokala miljöanpassade livsmedelsproduktionen, både sett som skattebas och sysselsättningsbas. Dessutom får vi lägre miljö- och klimatbelastning jämfört med att motsvarande produkter skulle importeras.
Svensk livsmedelsproduktion är anpassad till svensk miljölagstiftning och skiljer sig därmed från internationell. Hållbarhet i produktionen borde vara ett mer uttalat synsätt där också gårdarnas energiåtervinning stimuleras.

En ökad mängd importerade ekologiska livsmedel, som blir konsekvensen, ger inte några mervärden i det norrländska samhällsbygget. Vår bedömning är att en norrländsk ekologisk produktion endast har en reell marknadsfördel om den samtidigt är lokalproducerad.

Nils-Olov Lindfors
ordförande LRF Norrbotten

 

Herbert Nyman
ledamot regionstyrelsen LRF Norrbotten