Sommar är årstiden då våra sinnen får tränas intensivt. Min ”vardags-cocktail” för näsan är en blandad kompott. Det doftar nyslaget gräs där vallskörden pågår som bäst. I trädgården sprider syren, ros och liljekonvalj sin väldoft. Näsan rynkas av de stickande myggmedelsångorna, som används flitigt denna myggiga sommar och myggmedelsdoften blir en positiv trigger för min hund som förstår att vi ska ut i skog och mark. Jord, fuktig växtlighet, grusväg, kådan från virket på timmerbilarna, lukten från varma kor och hästar.

Även oangenäma dofter går att vänja sig med. Som skitlukten och den varma hydrauloljan. Precis som man kan vänja sig vid nya förutsättningar i tillvaron. När coronaviruset angrep världen visste vi inte utgången. Så är det fortfarande, men vi har tvingats leva så gott det går och efter nya regler.

Vissa branscher står still men många andra snurrar på tillsynes som vanligt. Norrbottens bönder jobbar på med sina djur och grödor så att vi får mat på bordet. I spåren av Corona har LRF sett till att livsmedelsproduktionen blivit klassad som samhällsviktig. Man undrar i sitt stilla sinne när och varför den över huvud taget togs bort?  

Skogsbruket tuffar även på i stadig takt. Produktiv skog avverkas så vi får massaved till bland annat toapapper, virke till våra altanbyggen samt flis till uppvärmning. Nu under sommaren pågår röjning, markberedning, dikning och man planterar nya plantor som ska bli ny skog på avverkade hyggen.

Att handla lokalt och via REKO blev plötsligt självklart, man vill stötta sina lokala företag, så de kan fortsätta att producera. Den stora efterfrågan på lokal mat ledde dessutom till att REKO-ringarna förökade sig. Jag hoppas verkligen detta är ett vägval som består och inte en tillfällig trend, för vi måste vara rädda om vår produktion i länet. Jord- och skogsbruk bidrar med både mat och jobb.

Kontakt

Jenny Karlsson, ordförande
Mobil: 070-245 70 58
E-post: 2688karlsson@telia.com