Vad är ett intrång
Ingen har rätt att ta någon annans mark i anspråk. När samhället vill använda din mark för någon form av allmänna ändamål är det därför ett intrång. Det kan till exempel handla om bildandet av ett reservat, strandskydd, vägar och järnvägar som ska byggas eller kablar som ska grävas ned. Om det finns ett sådan allmänt viktigt ändamål, då kan det motivera att du får ge upp delar av din mark. Men då ska du få ersättning för det. 

Vem kan göra intrång?
Ett intrång kan komma från många olika håll. Det kan till exempel vara kommunen, Naturvårdsverket, Trafikverket eller bolag som Svenska Kraftnät, Vattenfall eller Fortum, det kan också handla om lokala bredbandsbolag.

Du kan även få intrång från andra håll, om någon till exempel hugger skog på din mark, en granne inkräktar, bärplockare slår läger mm. Detta ses dock vanligen som en civilrättslig tvist och dessa mål hanteras i Tingsrätten om parterna inte kan komma överens. Vi går inte in på denna typ av intrång här.

Möjlighet till ersättning
En del av intrången ger ersättning, medan man som markägare förväntas tåla andra. Nivån på intrånget, det vill säga hur stort det är och i vilken grad det påverkar brukande, inverkar också på möjligheten till ersättning. Ett reservat innebär till exempel att du inte får bruka marken alls medan strandskyddad mark tillåter en del aktiviteter och förändringar.

Från förslag till beslut om intrång
Det måste finnas någon form av frivillig uppgörelse alternativt ett formellt beslut innan marken får tas i anspråk. Innan ett beslut kan tas hålls vanligen förhandlingar och förslag läggs fram där alla får yttra sig. Som berörd markägare kan du informeras på olika sätt beroende på vilken typ av ärende det gäller. Vid strandskydd behöver det endast göras en kungörelse i tidningarna medan det i andra fall innebär ett postalt utskick till alla berörda markägare.

Det är viktigt att vara med så tidigt i processen som möjligt, för det blir svårare att påverka ju längre den har rullat. Om det hålls samråd är det viktigt att du är där. Om det finns möjlighet att skriva remissyttranden är det viktigt att du skriver. Du kan påverka om det blir ett intrång eller ej, men också hur ett eventuellt intrång värderas och ersätts. Gör du ingenting, kommer intrånget med största sannolikhet att bli i enlighet med förslaget som presenterats.

Överklagan
Först när ett beslut är taget får det träda i kraft. Verkställandet av beslutet som innebär intrång kan dock fördröjas och ibland förhindras genom en överklagan till nästa instans. När beslutet skickas ut finns alltid en bilaga med instruktion om hur, var och när du kan överklaga (gäller dock ej strandskydd). Det är bara du som markägare som har rätt att överklaga.

Lagen tittar med hjärnan och inte med hjärtat, därför är det bra att ta hjälp av ett juridiskt ombud som tittar på det regelmässiga och kan förankra överklagan i lagstiftningen. En första kontakt med ett juridiskt ombud kan titta på beräknad kostnad, möjlighet till framgång, var fokus bör ligga osv.

Ingen annan än du kan värna om din äganderätt
Det kan vara bra att ta hjälp av organisationer och samarbeta med andra som berörs i en fråga, men det är bara du som är markägare som kan värna om din rätt över marken – släpp aldrig den rätten!