Hej!

Denna vecka har jag blivit tillfrågad att skriva under veckans röst.

Jag heter Stefan Carlsson och är landsbygdsdirektör och chef sedan några år tillbaka vid Länsstyrelsen i Kronobergs län. Till utbildningen är jag agronom. Förutom ett spännande arbete vid Länsstyrelsen i Kronoberg finns en bra samverkan mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket, jag deltar i flera nationella samverkansgrupper.

Vid sidan av mitt arbete bedriver jag själv tillsammans med min fru Cecilia som är lärare ett litet lantbruk drygt 4 mil norr om Växjö. Vi har tre barn i tonåren som alla ännu bor hemma. Vi har skog, får, hästar och hyr också ut ett hus till turister. Fårproduktionen består av ett drygt 20 tal avelstackor av köttrasen Texel och årligen riksmönstrar vi baggar. Det är skog i olika åldrar och gott om byggnader på de fyra fastigheterna så arbete saknas inte på fritiden.

Det händer mycket positivt i lantbruket och landsbygden just nu, såväl kött som mjölkpriser har haft en uppåtgående trend. Det syns också på att investeringstakten har ökat inom lantbruket och antalet förprövningsärenden om nya djurplatser är högre än på länge. Äntligen har vi också fått en nationell livsmedelsstrategi. En enig parlamentarisk landsbygdskommitté har kommit med ett slutbetänkande som nu är ute på remiss och som med 75 förslag ska få landsbygden att utvecklas.

Den nya jordbrukspolitiken med införandet av direktstöd och nytt landsbygdsprogram har medfört utmaningar utöver det vanliga. Det gäller för såväl stödsökare som myndigheter. Att bygga om rutiner och IT-system och digitalisera processen har varit nödvändigt men har varit svårare än någon kunnat förutse. Vi börjar dock se ljuset i tunneln och systemen fungerar allt bättre, men fortfarande finns det brukare som väntar på sina stöd.

Jordbruksverkets generaldirektör reser just nu runt till några län för att få en egen bild av läget och få input till prioriteringar. I veckan besöker han oss på Länsstyrelsen i Kronoberg och får där träffa all personal i olika grupper som arbetar med stödhantering. Vår nya landshövding Ingrid Burman och vårt länsråd Anders Flanking deltar förstås också.

I måndags hade vi här på Länsstyrelsen i Kronoberg en informationsträff för konsulter och gav dem information om investeringsstöden och dess krav på redovisning samt inte minst om nyheter i jordbrukarstöden.

I veckan fick alla brukare sitt SAM-utskick med posten. Sista dag för ansökan i år är den 4 maj. Den stora nyheten i år är att du måste ha BankID för att kunna söka stöd. En av fördelarna med BankID är åtkomst till Jordbruksverkets Mina sidor där du kan se stödutbetalningar och kommer åt stödrätter. Skaffa BankID hos din bank eller Telia redan nu om du inte har det. Om någon annan person ska göra ansökan åt dig måste du som tidigare ge den personen fullmakt för SAMi.

Nytt är också att åtagande och utbetalning av djurvälfärdsersättningar ska göras i SAMi. Beträffande klövpengen till mjölkkor har en liten regelförändring skett. Jag vill slå ett slag för att fler mjölkbönder borde fundera på att söka. Från 2017 är det tyvärr nya regler för diken, renar och stenmurar mellan block. Det kan påverka arealen i din ansökan om elementen mellan blocken är breda. Ring till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket om du har frågor om stöd eller inför ansökan tel.
0771-67 00 00.

Just nu håller vi på att förbereda ett strategiskt samtal på residenset om vårt odlingslandskap. Vi arbetar också med ett nytt nummer av vårt informationsblad Landsbygd i Kronoberg. För dig som bor i Kronoberg kommer den att vara i din brevlåda senare under mars med artiklar och reportage. Vi beskriver bl.a. dina möjligheter till support inför årets ansökan och nyheter i SAM internet. Lycka till!

Stefan Carlsson, landsbygdsdirektör
2017-02-24

___________________________________________________________________
Ida Eriksson
Vecka7

Praktikanten har ordet
Hej på er! Jag heter Ida Eriksson och jag är nu praktikant på Växjökontoret. Jag har fått ett varmt mottagande av det härliga gäng som jobbar här och ser med glädje fram emot de fortsatta femton veckorna.

Jag studerar Statsvetarprogrammet vid Linnéuniversitet, och är nu inne på min sista termin. Jag är även politiskt aktiv och försöker samla unga kring ett politiskt engagemang. I mina studier och i mitt politiska engagemang träffar jag många människor som är intresserade av samhället, och jag brinner för att väcka intresse för frågor som rör de gröna näringarna.

Idas lista på de hetaste frågorna:

1. Offentlig upphandling
Skolor och sjukhus köper idag in mat som i praktiken skulle varit olaglig för lantbrukaren att producera på åkern utanför. Det är helt sjukt. Ställ svenska krav på den offentligt upphandlade maten!
2. Integration
Om man tror att den värsta flyktingkrisen är över så misstar man sig. Det är nu arbetet börjar. Vi måste tillsammans hjälpas åt för att integrationen ska gå så smidigt som möjligt. Vad kan just du göra för att underlätta för en nyanländ?
3. Skattesänkningar
Vi lever i ett av världens högsta skattetryck, ändå kan vi varken leverera världens bästa skola eller ett tryggt rättsväsende. Höga skatter är inte vägen till en tryggad välfärd, företagande är. Genom bättre förutsättningar för företagande skapar jobbmöjligheter, och då löser vi även punkten ovan.

Ida Eriksson, student

________________________________________________________________


Mer samarbete med SV

Maria Strömberg i samtal med Lars-Ove Johansson om att utveckla samarbetet mellan SV och LRF Sydost. Se filmen!

____________________________________________________________

 

Carin Svensson
2016-11-18

Attraktiva årsmöten

Igår hade vi starten av vårt senaste projekt ”attraktiva årsmöten”.
Vi har bjudit in till 9 olika möten runt om i regionen för att träffa våra lokalavdelningar.
Tanken och målet bakom detta projekt är att vi ska hjälpa våra lokalavdelningar med årsmöteshandlingarna och ge inspiration till 2017 års årsmöten som närmar sig. Tanken är att lokalavdelningarna ska ge tips och råd till varandra samtidigt som vi ska hjälpa er så mycket vi kan med de frågor och funderingar ni har.

Jag som arbetar med våra lokalavdelningar i Sydost har fått många samtal under året där jag har förstått att det anses vara både svårt och krångligt att reda ut alla handlingarna som ska skickas in.
Vi har därför gjort en stor satsning med att arbeta om våra handlingar här i Sydost för att underlätta för er så mycket som möjligt.
I år satsar riks också på att handlingarna ska kunna lämnas in digital, vilket vi vill hjälpa er med för att det ska bli så enkelt som möjlig för er lokalavdelningar.

Igår (torsdag 17/11) var alltså starten för den turné som vi ska genomföra i regionen. Vi hade mötet i Stabygården i Högsby där det närvarade 8 olika lokalavdelningar och vi var totalt 20 personer på plats.
Jag som har planerat för dessa kvällar tillsammans med vår andra personal kan erkänna att jag var lite nervös innan över hur kvällen skulle formas, men jag visste att vi hade ett bra material med oss.
Och jag måste säga att kvällen blev över förväntan. Vi fick fram många intressanta diskussioner kring årsmöteshandlingarna och det kom även fram andra frågor som inte bara rörde årsmötet som vi kunde diskutera och förklara. Det var en mycket god stämning i lokalen under hela kvällen och alla de som närvarade sa att de hade haft en bra kväll och kunde ta med sig många bra tips och idéer.

De ville också gärna hälsa till andra lokalavdelningar som ännu inte har haft sin träff att verkligen gå och ta den chansen som vi nu erbjuder. Det underlättar mycket för det kommande arbetet med årsmötet.

Jag är såklart glad för att vi fick till ett så pass bra möte och väldigt aktiva deltagare, och vill verkligen tacka er som kom till Högsby. Jag som också är relativt ny i organisationen är också glad för att jag får chansen att träffa våra förtroendevalda och medlemmar ute i regionen. Det är alltid skönt att få ett ansikte på de jag pratat med många gånger i telefon och ni får också se vem jag är som tar hand om era frågor.

Jag hoppas att vi ses på någon av de 8 träffarna som kvarstår och att vi ska få till minst lika bra inspirationskvällar som vi hade nu i Högsby. Ni är alla varmt välkomna!

Trevlig Helg!
Vänligen
Carin Svensson
Organisationsutvecklare
Sydost.

 ______________________________________________________________

Claes Lövgren

 

SM Guld Vildsvinskorv!

Stens i Åseda tog två guld i Chark SM förra veckan! SM Guld är alltid roligt och viktigt för ett företags utveckling, så ett stort grattis Stens i Åseda. Extra roligt är det att en av deras vinnare var vildsvinskorven som togs fram i LRF s Vildsvinsprojekt för några år sedan. Den andra guldet var i klassen falukorv, det mest prestigefulla, där samtliga råvaror kommer från Kalvenäs slakteri i Berga.

Själv har jag ett tillsammans med Klas Lindberg och det med en riktig gammal klassiker, potatiskörven, som finns med i Astrid Lindgrens böcker! Receptet kommer från Bråbo Kristdala.

När det gäller samarbetet med ICA-Maxi bjuder vi nu in samtliga kommungrupper till en dialog kring Redig Mat från trakten. Vi går igenom syfte och mål samt vad satsningen kan ge oss framåt med focus på årsplanen och nästa steg med utveckling av flera lokala produkter.

Det har gått ett år sedan starten på det unika samarbetet ”Redig Mat från trakten” tillsammans med tio ICA Maxi butiker i vårt område. Dessa butiker har ett genomsnitt på ca 400 000 besökare per vecka och där kan vi förmedla de svenska mervärdena direkt till kund.

Det är roligt att notera att Smålandskött nu finns nu i samtliga tio Maxi butiker med elva artiklar och fler är på gång (se bild) Det kommer lanseras en Redig Julskinka tillsammans med KLS lagom till julhandeln.

Och så några tips på goda ostar till glöggen inför advent:
Lida Blå från Räven och Osten - god på mjuk pepparkaka eller i fyllda dadlar.
Tommeosten från Emåmejeriet med en fikon, nöt och chokladröra
Krämig Lida vit i krustader med Tomat och ingefäramarmelad
Rudenstams goda äppelglögg

Trevlig Alla helgonahelg!
Claes Lövgren
Projektledare Kött Kronoberg och ansvarig för samarbetet med ICA Maxi

_________________________________________________________________________

Thomas Magnusson
2016-10-07

Tankar från Bryssel

Att få möjligheten att vara med och påverka EUs jordbruk- och livsmedelsindustri är en stor förmån som jag har fått möjlighet till tack vare mitt engagemang i LRF och Lantmännen.

Jag blev vald till president efter att ha varit vice president ett antal år i COGECA som är den delen av den gemensamma bondeorganisationen i EU som företräder de kooperativa livsmedelsföretagen. COOPA är den del som företräder de olika bondeorganisationerna i EU, men vi har gemensamt kansli med ett 40-tal anställda med olika specialister samt gemensam generalsekreterare Pekka Pesonen från Finland.

Våra arbetsområden och olika frågor sammanfaller oftast.
Den kooperativa Livsmedelsproduktionen har en mycket betydande del av den totala livsmedelsproduktionen i EU då den svarar för ca 50 % av den totala produktionen.
Det är en stor variation på hur de olika kooperativa företagen styrs och ägs. Även stora skillnader i storlek, som t.ex. Bayva i Tyskland som omsätter över 80 miljarder SEK inom handel med förnödenheter och spannmål, till t.ex. ett mejerikooperativ i Portugal som är en sammaslutning av 15 andra mindre mejerikoop. Som sammanlagt är mindre än Falköping mejeriförening.

Som ni säkert förstår så är det en spännande tillvaro i Bryssel och för oss alla nu. Hur kommer britternars utträde ur EU att hanteras och vilka konsekvenser blir det för jordbruket och industrin i EU ?
TTIP avtalet mellan EU och USA, hur blir det avtalet? Förmodligen blir det inget avtal under Obamas administration. Detta är en stor fråga för inte minst köttproduktionen i EU.
TTP avtalet mellan USA och Japan kan komma att också påverka EUs export till Japan, men berör inte så mycket nötkött.
Naturligtvis är också framtida CAP en fråga som är aktuell. Många olika organisationer positionerar sig redan för hur man vill ha CAP efter 2020, inte minst de sk NGO, alltså de olika miljöorganisationerna som har fått ett allt större inflytande.

Arbetet i Bryssel är ju en fråga om att få inflytande, att skapa nätverk, att få betydelsefulla organisationer och personer att framföra våra ståndpunkter.
Så när jag är i Bryssel ca en vecka i månaden är det naturligtvis interna möten, men även träffar med personer i Parlamentet, Kommissionen, ministrar samt andra organisationers företrädare.
Historiskt har vi svenskar ibland uppfattats som lite väl mycket drivande i miljö- och djurvälfärdsfrågor, idag är synen en annan och många talar idag om till exempel djurvälfärd.
Jag ska ju representera alla våra medlemsorganisationer, så därför får jag vara försiktig med att driva svenska frågor, men det är klart att vid vissa tillfällen när det passar så tar jag svenska exempel.
Naturligtvis presenterar jag mig som mjölk och kött producent, med engagemang i LRF, SNP och Lantmännen.
COOPA / COGECA är en stor betydelsefull organisation i Bryssel, vi har många viktiga ingångar i alla beslutsorgan.
Jag vill också framhålla LRFs personal i Bryssel, som är mycket respekterade för sin kunskap och sitt tydliga framträdande. Man ska komma ihåg att Sverige är ett litet land då det gäller livsmedelsproduktion.

Thomas Magnusson
Ordförande i Cogeca

  ____________________________________________________________________

Carl-Gustav Andreasson
2016-09-23

Vikten av att sätta mål

Jag har varit förtroendevald i Moheda lokalavdelning sedan 80- talet och varit ordförande i ett tiotal år. Vi är runt 160 medlemmar och dessa bor i och runt Moheda, en ort med 2000 invånare lite norr om Alvesta. Vi har alltid haft en mycket utåtriktad verksamhet i vår avdelning och detta gör att LRF har ett grundmurat förtroende i bygden. Aktiviteter som matmarknad, logdanser, bussresor, höstmarknad, skogsdagar, bonde i butik m.m. Men också som medarrangör tillsammans med andra organisationer och föreningar i och runt vår avdelning.
En aktiv medlemsrekrytering är självskriven vid alla aktiviteter. Vi ställer alltid frågan ”Du är väl med i LRF?”

Vi går väl också mot strömmen när det gäller hur en avdelningsstyrelse är uppbyggd. Vi är 12 ordinarie ledamöter, inga styrelsesuppleanter. I princip alla kommer på alla styrelsemöten och är engagerade och ställer alltid upp när det gäller att utföra arbetsuppgifter och tar sitt ansvar. Detta gör att styrelsearbetet blir roligt och inte så betungande. Vi har en mycket bra valberedning att tacka för detta. De gör inget slentrianmässigt arbete, utan de är noga med att rätt kompetens kommer in både vad det gäller ålder, kön och intresse.

En sak som kan begränsa en avdelning, är att man inte har pengarna för att genomföra vissa aktiviteter. Där har vi funnit en lösning. Vi arrangerar årligen ett traktorrace tillsammans med vår grannavdelning Västra Norrvidinge, som vi har ett väldigt gott samarbete med sedan många år. Traktorracet vi körde i söndags var det 8:e i ordningen och blev en riktig succé! Med ett brett program som maskinutställning, veteranmaskinutställning, barnaktiviteter, servering- en riktig familjefest, så lockar vi alla åldrar. I år kom det 3500 besökare, vilket är ett bevis på att vi gjort ett bra jobb genom åren. Redan från början tog vi ett beslut att vi skulle ta inträde för vuxna, barn och ungdom gratis. Dessa intäkter tillsammans med sponsorbidrag och utställningsavgifter, gör att vi får ett netto som vi kan använda både till medlemsnära aktiviteter som vi kan subventionera, så som studieresor, teaterresor, fester, hockeykvällar, föreläsningar. Men vi kan då också stötta barn- och ungdomsverksamheter i bygden, så som betala buss så att skolelever kommer ut till en bondgård, skänkt hjärt- och lugnräddning maskiner till samlingslokaler , skänkt fotbollströjor med LRF- tryck till pojk- och flicklag. Detta gör att LRF ses som en viktig samhällsaktör i bygden.

Jag kan väl inte sticka under stolen med att vi alltid haft som mål att vara bäst. Att göra aktiviteter så bra som möjligt ligger rätt i tiden, med det vi gör, för att LRF ska bli en pålitlig aktör i vårt samhälle.
Slutligen några sammanfattande tips.

Ställ krav på en aktiv valberedning. Samarbeta med andra lokalavdelningar, föreningar och organisationer. Ta betalt vid publika arrangemang. Sätt mål i avdelningen och se till att alla i styrelsen är aktiva. Ha roligt och se positivt på LRF- arbetet.

Carl- Gustaf Andreasson
Ordförande i Moheda lokalavdelning

..............................................................................................................................

Malin Engdahl
2016-09-09

Hej!

Inte som Carlsson i Hemsöborna, som ett yrväder en aprilafton och med ett höganäskrus i en svångrem om halsen men väl en solig septemberdag och med många andra erfarenheter i bagaget, kom jag förra torsdagen till LRF Sydost som ny regionchef.

Jag tar tillfället akt att presentera mig lite närmare här. Ge mig några veckor så återkommer jag om vad ni kan förvänta er av mig.
Uppdraget som regionchef är lite speciellt, milt sagt. Det är 121 lokalavdelningar, 25 kommungrupper och mest av allt 16 000 medlemmar som alla har sin givna rätt att ha synpunkter på vad jag och mina medarbetare gör. På regional nivå är det regionstyrelsen som styr men min formella chef sitter i LRF-huset i Stockholm. Det är en utmaning i jobbet.
En annan är att få alla våra beslutsfattare att förstå de gröna näringarnas betydelse och vilka politiska beslut som behövs för att utveckla dem.

Nu lite om mig:
Jag bor på gården Näversjö mellan Bäckebo och Ålem, i nordöstra hörnet av Nybro kommun. Där bor jag med min man och två barn, elva och nio år. Vi har höns, några får, två kaniner, två katter och 16 bisamhällen. Under betessäsong lånar vi ett 10-tal köttdjur som hjälper till att beta marken runt gården. Om hektaren är viktiga så är totalen dryga 40 ha, mest impediment och betesmark, bara en knapp handfull hektar åker. Gården är avstyckad av Domänverket 1991 och min mans familj har tidigare varit arrendatorer under många år.

Själv är jag uppvuxen på en gård utanför Ljungbyholm, söder om Kalmar, inriktning mjölk och växtodling då. Nu drivs den av min bror och en kusin till oss med fokus på uppfödning av nötkreatur och växtodling. Jag har alltså hyfsad koll på lantbruk men har aldrig jobbat i jordbruket, annat än med det obligatoriska ”barnarbetet” med bethackning, höbärgning, tisteldragning, djurfösning etc.

Jag är i grunden grön biolog, inriktning mot miljö-och naturvård. Tidigare har jag jobbat på länsstyrelsen i Kalmar med EU-stödkontroller och utbildningsaktiviteter om odlingslandskapet. 1998 flyttade jag till Jönköping och Jordbruksverkets kontrollenhet . Där jobbade jag med samordning av länsstyrelsernas kontroller av EU:s jordbrukarstöd. När jag blev chef där 2002 fick jag också ansvar för kontroller av EU-stöd till livsmedelsindustrin och köttklassificeringsfrågorna.

Efter två födda barn började jag som kontrollchef på djuravdelningen på Jordbruksverket. Jag ansvarade för verkets arbete med att samordna och utveckla länsstyrelsernas kontroller av djurskydd, djurhälsa, animaliska bioprodukter mm.

För 5 år sedan gick flyttlasset från Jönköping till Näversjö. Jag började som chef för Livsmedelsverkets regionala kontroll i östra Götaland. Där lärde jag mig mycket om slakt men också om stor- och småskalig livsmedelsproduktion. De två senaste åren har jag jobbat nationellt med att utveckla Sveriges livsmedelskontroll med min bas i Uppsala.
För länge sedan var jag politiskt engagerad och har varit del i olika slags folkrörelser, senast i distriktsstyrelsen för Bygdegårdarnas Riksförbund i södra Kalmar län.

Som ni ser har jag en delvis annorlunda ingång i jobbet på LRF. Jag kommer att ha stor nytta av min breda erfarenhet av det regelverk som styr mycket av det som görs i de gröna näringarna. Jag har en bred och solid grund för att visa på förändringar som behövs och för att ta diskussionen med kommunpolitiker, länsstyrelser och andra.

Jag vill väldigt gärna höra vad ni vill att jag och LRF Sydost ska göra för att göra skillnad för dig som medlem. Jag kommer att delta på så många kommungruppsammankomster och, när den tiden kommer, årsmöten jag bara kan, men tills vi ses kan du nå mig via e-post malin.engdahl@lrf.se eller telefon 0708-77 82 76. Jag har rum på kontoren i både Växjö och Kalmar och kommer dela min tid mellan dem.

På återhörande!
Malin Engdahl

_______________________________________________________________________

Olle Eriksson

Nu satsar vi mer på kommunikation till medlemmar och förtroendevalda

Jag går rakt på sak. Förtroende för LRF bland politiker och allmänhet är stort. Faktiskt delvis större än någonsin. Underbara nyheter för en tf kommunikationschef.
Men.
Våra medlemmar är inte nöjda. Magsårsframkallande för en kommunikationschef.
Målat med grova penseldrag så är det så verkligheten är i den mäktiga, kaotiska och alldeles underbara organisation och folkrörelse som LRF är.
Min slutsats är därför att vi på kommunikationsavdelningen måste satsa mer och prioritera kommunikationen till medlemmar och förtroendevalda.
Och det är det vi kommer att göra med början – nu. För ni ska veta att LRF gör mer nytta än vad de flesta känner till. Vi måste bara bli bättre på att berätta om det.
Vi kommer innan året är slut att ha en videokommunikatör på plats på Franzéngatan som omedelbart efter att det hänt något som medlemmar och förtroendevalda rimligtvis kan vara intresserade så ska vi göra en filmsnutt och skicka ut.
Det kan också vara så att er regionsordförande är med på en central konferens och då kan vi rikta en kamera mot honom, sticka en mikrofon under näsan på honom och fråga: vilken nytta har du gjort i dag för dina medlemmar?
Sedan kan ni i regionen få materialet och använda det som ni vill.
Vi bygger upp en helt ny digital plattform – Vi är LRF – där vi som medlemmar och förtroendevalda ostört kan diskutera om det vi vill. Det är vår alldeles egen plats i cyberrymden.
Bli medlem där för där händer det redan saker och vi på kommunikationsavdelningen har ambitionen att du alltid där ska få förstahandsinformation om vad riks jobbar med.
Vi gör mer men det får inte plats här.
Och till sist. Vi på kommunikationsavdelningen behöver få in mer synpunkter på vad ni vill ha av oss.
Det finns ett talesätt som säger att man kan inte laga det som inte är trasigt. Det kan översättas i vår värld till att LRF:s kommunikationsavdelning kan inte uppfylla önskemål som vi inte känner till!

På återhörande
Olle Eriksson, tf kommunikationschef på LRF
olle.eriksson@lrf.se

 

Gröna vägar till integration!
Förstudien Integration på landsbygden är i praktiken avslutad med ett avslutningsseminarium i Blomstermåla Folkets Hus den 26 maj. Det har varit en spännande förstudie med många nya erfarenheter. Vi hoppas att det underlag vi tagit fram ska vara till nytta både för det gröna näringslivet och nyanlända. En bonus i förstudien är de nya kontaktvägar som vi knutit med framförallt kommunerna men också andra aktörer.
Vi förbrukade inte alla avsatta projektmedel så vi har ansökt om och fått en förlängning till september. Vi vill vara med på Mat och Kulturmässan i Mönsterås den 6 augusti. LRF Sydost och kommunen ska ha ett stort tält där vi ska marknadsföra matproducenter från bygden och syriska och afghanska kvinnor ska laga mat. Vi har funderat att ha temat:
Smålänska och svenska råvaror tillsammans med syriska och afghanska smaker.
Vi har en stor grupp nyanlända som vi måste visa upp våra produkter för och vi har mycket att lära av dem, så vi hoppas att det kommer många besökare till Mönsterås den 6 augusti och smakar på maten och får tips och idéer om hur vi hittat vägarna till integration på landsbygden.
Förstudien har också bidragit till att Mönsterås och Högsby kommun tillsammans med LRFs kommungrupper och Skogsstyrelsen har ansökt om medel till ett nytt projekt som blivit beviljat av Länsstyrelsen.
Nu kommer förstudiens erfarenheter att användas för att hitta praktikplatser och jobb i kommunerna där förstudien har lagt grunden! Jag hoppas att det ska var till nytta för både det gröna näringslivet och nyanlända.

Ha en skön sommar
Vi ses i Mönsterås den 6 augusti!
Hälsningar Helene

___________________________________________________________________

Anna Werbitsch Arnell

Hej på er!

Att svara ja var egentligen självklart när jag fick frågan om att vara tillförordnad regionchef i Sydost. Som kollega under många år till flera av medarbetarna så vet jag vilket drag det är i engagemanget och frågorna i sydosten!

Sedan ett och ett halvt år är jag regionchef för LRF Jönköpings län och dessförinnan har jag jobbat 14 år inom LRF som kommunikatör och arbete med företagsutveckling. Min bakgrund som Medie- och kommunikationsvetare är kanske ovanlig som regionchef, men jag har otroligt stor nytta av det kommunikativa tänket. Mycket av LRF handlar ju om kommunikation kring allt det som görs och de resultat som nås.

Nu går jag in för att stötta personalen fram till den 1 september då det tillträder en ordinarie regionchef som kommer att presentera sig så småningom. Mycket av arbetet handlar om att tillsammans samla kraft för ett september och oktober som är oerhört hektiska. Vad sägs om Mat 2016, Ostfestival, Ölands skördefest, Smaka på Tjust, Mötesplats kring svensk råvara, Bonde i stan i Kalmar och inte minst kraftsamlingen kring kommungruppslyftet vecka 39. I allt detta är LRF delaktiga för att driva våra viktiga frågor och här har personal och förtroendevalda i regionen ett stort jobb framför sig.

Själv brinner jag för de fantastiska värden som LRF arbetar för. Jag kan inte tänka mig något viktigare än, hållbar mat, ett starkt ägande och brukande av skogen och bättre villkor för företagande. Med det så vaknar jag och går till jobbet varje dag och vet att det vi gör tillsammans är livsviktigt!

Mvh.

Anna Werbitsch Arnell

 

 

Hej på er! 

Förra torsdagen var jag på den andra dagen i vår satsning på kommungrupperna i det som LRF Riks kallar Kommungruppslyftet. Det var ett 30 tal deltagare och vi startade med att titta på vår fantastiska film där LRF Sydost tar täten. Åsa Odell som blivit vår representant från riks drog sedan lite om visionen fram till 2030 där hon lyfte hur viktig roll kommungrupperna har och att det är viktigt att hitta framtidstro och att vi tillsammans måste lyfta blicken och flytta fokus mot framtiden. Hon berättade om GUD (nej inte i religiös mening) Globalisering, urbanisering, digitalisering där vi måste se trender och hänga med i utvecklingen. Hon kände ändå att vi har konsumenterna med oss och det anas en viss framtidstro i våra näringar även om vissa grenar har det väldigt tufft just nu. Det finns en vilja att leva ett liv på landet och att man kan se trender även i staden där odlingar på många olika vis är väldigt trendigt och den vågen skall vi surfa på. Vi måste lyfta våra positiva effekter på människor och miljö och bli bättre på att visa vilken stor nytta våra näringar utgör, vi har en superkraft FOTOSYNTESEN.
Vi har vinden i ryggen och det är upp till oss om vi vill bygga vindskydd eller väderkvarnar (vindkraftverk)

Kommungrupperna fick sedan välja ämne för sina kommande möten som skall genomföras v 39 och rikta sig mot de styrande i deras kommuner. När de delats upp i grupper så fick dom eminent guidning av Anders H och det kom efter en liten stunds funderande fram massor med kreativa mötes idéer. Det kändes som om alla var med på tåget och såg att det skulle kunna ge sina politiker ett oförglömligt möte i höst. Dom fick massor av matnyttigt med sig på hur man riggar ett möte där det mesta av arbetet ligger i förberedelserna, när på dagen skall mötet vara? hur skall en inbjudan se ut och i vilken form skall den skickas?
Jag hoppas verkligen att dom tar till sig allt detta och når sitt mål v 39, det skall bli spännande att se deras resultat. Jag uppmanar er i styrelsen att vi verkligen tar vår fadderroll på allvar nu och försöker kontakta våra kommungruper så vi ser att det får iväg inbjudan och att de är igång med sina projekt!
En bra och givande dag och jag är stolt och tacksam över att vi har så enormt kompetent personal som lagt ner mycket arbete med förberedelserna där min lilla roll under dagen kändes väldigt blygsam. Tack Anders, Anci och Sven!

Mvh Tessan

 

 

 

Min första riksförbundsstämma med LRF

I tisdags var det dags för min första riksförbundsstämma som hölls på Sånga-Säby utanför Stockholm. Avresan hemifrån gick vid kl.5:30 på tisdagsmorgon och jag var full av förväntan. Det kändes lite som när man var på väg till skolan för första gången, både spännande och lite nervöst. När vi kom fram till Sånga-Säby stod riksförbundsordförande Helena Jonsson och LRF:s VD Anders Källström på trappen för att hälsa var och en välkommen till stämman. Därefter öppnades stämman med ett starkt och inspirerande tal av Helena Jonsson om att LRF ska bli den nya miljörörelsen. Personligen så anser jag att det är på tiden att vi börjar äga dessa frågor eftersom det är vi på landsbygden som har skapat många av de miljöer som man nu vill skydda.

Andra dagen genomsyrades av motionerna och en av de motionerna som jag kände mest för är hur man ser på förbränningen av sopor respektive biobaserade material. Under den motionen argumenterade jag för att LRF ska göra en analys av effekterna från förbränningen av sopor som tar ett helhetsgrepp om frågan både vad gäller askan, transporter, ekonomi etc.. Jag är övertygad om att vi kan finna viktiga insikter och argument från en fördjupad livscykelanalys ihop med en konsekvensanalys för förbränning av sopor respektive biobaserade material i svenska värmeverk och på så sätt förhoppningsvis kunna skapa en debatt i frågan. LRF behöver även göra ett tydligt ställningstagande i frågan. Efter att ha debatterat och argumenterat om motionen och det nya yrkandet så gick riksförbundsstyrelsen med på min nya att-sats så nu väntar jag med spänning på resultatet av den fördjupade analysen.

Stämman har varit mycket lärorik för mig då jag har lärt mig mycket om LRF som organisation och fått träffa många nya intressanta människor från hela Sverige. Under lunchen på torsdagen så hade jag förmånen att få Lena Ek som bordsgranne och vi hade flera intressanta diskussioner. Det har även varit mycket inspirerande att få träffa så många engagerade medlemmar som vill vara med och påverka vilket inte minst har präglat debatternas bredd och djup i motionerna.

Med vänliga hälsningar
Therese Stjärnkrans

________________________________________________________________

Hej !

Tiden går fort och det är redan sju månader sedan Kalmar län presenterade sin regionala livsmedelsstrategi. Här kommer några exempel på vad som har hänt sedan dess. Strategin omfattar hela livsmedelsbranschen i kedjan ”från jord till bord”. Arbetet har visserligen fokus på Kalmar län, men en hel del är förhoppningsvis intressant också i en större geografi.

Regionförbundet får, sedan hösten 2016, bevilja företagsstöd också till livsmedelsföretag. De senaste sju månaderna har tio livsmedelsföretag sammanlagt fått 760 000 kronor för att jobba med nya marknader, export, företagsutveckling eller marknadsföring.

Under 2016 genomför vi ett pilotprojekt om kompetensfrågor. Vi har bildat ett ”Kompetensråd Mat” med representanter för såväl arbetsgivare som utbildningsanordnare. Samarbetet har tre huvudspår – gymnasieutbildningar/collegekoncept, YH-utbildningar och fortbildning av befintlig personal.

Regionen har lämnat in en ansökan till EU:s regionala fond om finansiering av en plattform för innovation och utveckling av regionens livsmedelsbransch. Om projektet beviljas kan ALMI, Hushållningssällskap, Linnéuniversitetet, LRF Sydost, Sveriges Lantbruksuniversitet, regionförbund och länsstyrelse avsätta speciella resurser för att stötta branschen.

Årets nationella livsmedelskonferens – ”Mötesplats för svensk råvara” - går av stapeln i Borgholm den 28 – 29 september. Då får ni möjlighet att lyssna till Jordbruksverkets generaldirektör, Arlas Sverigechef, Tillväxtverkets analyschef, Näringsdepartement, företagare m fl.

Var kommer våra mattraditioner ifrån? Och hur kan vi använda våra odlingstraditioner i framtidens utveckling av livsmedel? För att ta reda på detta tar länsstyrelsen nu fram en så kallad terroiratlas för östra Småland och Öland. Syftet är att hitta och berätta om regionens unika smaker. I första hand ska atlasen fungera som ett verktyg för företag som vill utveckla idéer med en historia kring både nya och befintliga produkter.

Följ gärna det fortsatta arbetet på www.rfkl.se/livsmedel och på Facebook (LIvsmedelsstrategi för Kalmar län).

Carolina Gunnarsson
Regionförbundet i Kalmar län

______________________________________________________________________

Hej där ute

Nyligen hölls regionförbundsstämman i LRF Sydost, kanske min tionde eller tolfte (jag har faktiskt inte räknat hur många jag varit på). Detta året var jag där som representant för regionförbundsstyrelsen som faktiskt är vald av alla er medlemmar. Stämman är en chans att påverka hela LRF:s arbete genom motioner och att utnyttja rätten att skicka sina fullmäktige från lokalavdelningarna. Medlemsavgifter och medelstilldelning diskuterades flitigt på stämman eftersom det kommit in motioner om detta.

Vi har ju haft ett medlemstapp sedan vi höjde avgifterna, tråkigt nog. Men vi får inte glömma att vi faktiskt har en betydligt större nyrekrytering av medlemmar i år än vid samma tid i fjol. Många tänker nog inte på att vi alltid har haft medlemstapp och nyrekrytering. De senaste 10 åren har rekryteringen varit större än tappet.

Många säger att de vill veta vad LRF gör och de tycker att LRF gör för lite. Vi i styrelsen går igenom hur vi ska nå ut med information om allt vi sysslar med till våra medlemmar, både det som händer regionalt och på riks. Vi tycker vi försöker än med det ena än med det andra sättet, ändå finns det medlemmar som tycker de får för lite information.

Bästa sättet att påverka LRFs arbete är att gå på sitt lokalavdelningsårsmöte och vara delaktig i besluten, att läsa stämmohandlingarna innan regionförbundsstämman så man är väl förberedd i debatten. Vi har också många andra sätt att påverka LRFs arbete, valberedningarna är ett viktigt, kanske det viktigaste organet, inom LRF. Jag vet att valberedningarna på olika nivåer blir själaglada om de blir kontaktade av medlemmar som har synpunkter och förslag på kompetenser som bör finnas i styrelserna. De tar också gärna emot förslag på lämpliga kandidater till styrelsen. Om det finns en person som är villig att arbeta i styrelsen för en lokalavdelning men kanske ingen ledig plats i styrelsen så vet jag lokalavdelningar som löser detta delikata problem genom att faktiskt utöka styrelsen med en plats till. Allas åsikter är viktiga i en demokratisk organisation.
LRF har plats för många åsikter och styrelser på alla nivåer blir glada och inspirerade om de får förslag på aktiviter eller andra saker vi borde göra eller finnas representerade vid. Skrivelser går utmärkt att skicka när som helst på året men den absolut enklaste vägen när det gäller region, kommun och lokalavdelning är ju faktiskt att slå en signal eller skicka ett mail. Så nära är den demokratiska processen i LRF. Kontaktuppgifter finns på hemsidan.

Vi behöver vara många medlemmar för att vara en tung röst i debatten med myndigheter och beslutsfattare. Därför måste vi hjälpas åt att rekrytera nya medelemmar. Vi har frågor som är otroligt viktiga för fastighetsägare och företagare på landsbygden. För mig seglar äganderätten upp bland de viktigaste frågorna tillsammans med politisk påverkan för bättre konkurrenskraft för det svenska lantbruket. Jag är otroligt glad över att vi har en stark organisation med folk ute i Sverige, Stockholm , Bryssel med flera ställen där vi faktiskt behöver finnas. Här är vi vanliga medlemmar den viktigaste medlemsrekryteraren genom att vi berättar varför vi själva är medlemmar och frågar andra om de också vill vara med i den enda organisationen i Sverige som jobbar för de gröna näringarna och bättre förutsättningar för att driva företag och att leva på landsbygden.

Sofia Hidling
Regionstyrelsen

_____________________________________________________________________

Hej! 


Mitt namn är Carin Svensson och jag är nyanställd som organisationsutvecklare på LRF Sydost. Jag har tagit över en del arbetsuppgifter av Eva Söder och kommer nu närmast arbeta med lokalavdelningarna och också vara sekreterare i regionstyrelsen.
Jag arbetar för närvarande 60 % och kommer vara på kontoret måndagar till onsdagar, med reservation för ändring ibland. Min placering är på Växjökontoret.

Jag tänkte också ge er en kort beskrivning om mig själv.
Jag och min sambo har precis flyttat ner, tillbaka till vår hemstad Växjö, efter ett par års studerande i Uppsala. Där har jag läst till Agronom- landsbygdsutveckling på SLU, Ultuna. Jag tog min examen i januari 2016. Utbildningen har stor fokus på jordbrukspolitik och en tvärvetenskaplig synvinkel på den agrara näringen. Valet av utbildning grundar sig i min bakgrund  på en gård och också mitt stora intresse för jordbrukspolitik.
Jag är uppvuxen på en mjölkgård, Ekna Gård, som ligger strax norr om Växjö. Där bedrivs det idag ekologisk spannmåls- och köttproduktion. De dagar i veckan som jag inte arbetar på LRF försöker jag vara behjälplig hemma på gården eller på Asa Herrgård som är vårt andra familjeföretag.

Jag och min sambo har som sagt flyttat ner igen och bosatt oss på Ekna Gård i ett av de gamla torpen som tillhör gården. Efter ett par år i Uppsala kände vi att det var dags att komma tillbaka ut på landet och ha närhet till skogen. Detta bland annat för att jord och skog är vårt stora intresse och under hösten så är fritiden präglad av jakt. Jag har en ettårig tax som förhoppningsvis ska kunna jaga mycket till hösten som kommer. Förutom tax så är det senaste inköpet några höns och antagligen kommer det nog också ett par får så småningom.

Jag har tidigare haft praktik under min studietid på LRF Sydost. Då genomförde jag en medlemsundersökning och blev insatt i organisationen och dess uppbyggnad. Jag har också en bakgrund som ledamot i Rottnebygdens lokalavdelning sedan något år tillbaka.
Jag tycker att det ska bli jättekul att få arbeta på LRF Sydost och hoppas att jag ska vara behjälplig för alla lokalavdelningar så gott det går. Just nu måste jag säga att jag fortfarande är nybörjare men hoppas att jag ska bli varm i kläderna så fort som möjligt.

Vänligen
Carin Svensson

 

 

______________________________________________________________________

Vecka 13
Theresia Wallden

Har du jakt- eller skogskepsen på?

Då har jag haft mitt första möte som ordförande i Älgförvaltingsgruppen där alla skötselområdena var representerade. Det var ett spännande möte i en för mig ny värld och ett forum jag inte befunnit mig i tidigare.
Att mötas som jägare och markägare visste jag redan innan att det kunde vara besvärligt, just för att det kan vara svårt att komma överens. Jag läste häromdagen om en man som heter Ove Arnesson (driver projektet mera Tall i Götaland) som menade att markägaren har skogskeps 10 månader om året och jaktkeps 2 månader och att dessa borde delas och sys ihop för att ha ett mer balanserat perspektiv hela året. Detta insåg jag på vårt möte - man vet inte alltid själv vilken fot man skall stå på. Ofta är man både markägare och jägare och sitter man då som vald representant i skötselområdet måste man ta hänsyn till båda sidor.

När jag nu kastat mig in i detta, och dessutom är kvinna i en väldigt mansdominerad värld, så kände jag att här gäller det att ha skinn på näsan (ni som känner mig vet att jag inte är blyg direkt) så här kommer min egen uppfattning!

Att se till att vi har en älgstam som är i balans samtidigt som vi måste kunna satsa på andra trädslag än gran. Hur når vi då dit? Ja, det är ju det som hela tiden är den springande punkten. För hur vet vi hur många älgar vi har idag? Igår på nyheterna sa de att på Öland samlar man in älgbajs för att DNA bestämma och se hur många individer som finns på ön. Toppen tänkte jag, detta skulle vi göra i hela landet, först då kan vi ju med säkerhet säga hur mycket älg som finns. Men jag antar att det är ett tag kvar tills vi kommer dit. Så under tiden vi väntar på att detta kommer ske så vill jag uppmana er alla att ta er spillningsinventering på allvar. Om ni så bara är markägare och inte jagar, erbjud er att hjälpa jaktlaget med detta! Om vi tillsammans i vårt Sydostområde kan hjälpas åt och se till att alla rutor blir inventerade så kommer vi att ha en fantastisk statistik framöver. Då behöver vi inte sitta och tro en massa när vi sätter nya skötselplaner och tar beslut om hur många älgar som skall skjutas.
Jag känner nämligen att det är just detta som gör att vi inte kan komma överens för om jag tror att det finns X antal och en annan tror att det finns Y då blir det svårt, men om vi på ett relativt enkelt (förutom tiden som läggs ned) sätt kan se hur många älgar vi har i ett område borde det bli lättare att enas och komma till beslut.

För det är nästa reflektion. Att ta ett beslut är visst svårt i dessa grupperingar, i alla fall i vår. Så nu slog fru ordförande i bordet och sa att beslut måste tas om vi skall komma vidare, att hålla på att diskutera och skicka runt förslag som aldrig tas i slutänden måste få ett slut. Det finns ju möjlighet att revidera ett beslut om det är galet men någon gång måste man våga. Våga bestämma sig för hur vill vi att vår jakt kontra skog skall se ut i framtiden. Kanske finns det ändå en möjlighet att faktiskt ha både tall och älg om vi tillsammans jobbar på rätt sätt och framförallt kan föra en dialog som visar respekt åt båda perspektiven.

Theresia Wallden

__________________________________________________________________

Vecka 12, 2016

Hej!

Mitt namn är Therese Stjärnkrans och på regionstämman i tisdags blev jag invald till LRF styrelse som suppleant för LRF ungdomen. Det är säkert många som undrar över vem jag är så därför tänkte jag ge en beskrivning av mig själv.

Jag och min man Tobias bor sedan 2,5 år tillbaka på en gård i södra delen av Alvesta kommun tillsammans med några får, höns, bin och katter, men det har inte alltid varit självklart för oss att bo på landet. Ingen av oss har någon direkt anknytning till jord- eller skogsbruk och vi är dessutom uppvuxna i lägenhet och hus i ett tätbebyggt område. Vi är båda två från Vetlanda, som ligger i Jönköpings län, men efter gymnasiet bestämde vi oss för att flytta till Stockholm för att studera. Där tog jag min civilingenjörsexamen inom maskinteknik med inriktning mot miljöanpassad produktutveckling och efter några år så köpte vi oss ett hus på Färingsö (samma ö som Sånga-Säby ligger på).

När vi väl hade bott in oss i huset så kände vi att något saknades. Det kändes som om vi bara förbrukade resurser utan att ge något av bestående värde tillbaka. Vi började fundera på att köpa skog och flytta ut på landet men att lämna Stockholm efter tio år med vänner och hus är inget man gör lättvindigt. Vi ville vara säkra på vårt val innan vi tog några beslut och vi hittade en kurs i Hållbart Familjeskogsbruk på Linnéuniversitetet på ett år. Då bestämde vi oss för att om landet och skogen fortfarande lockar efter ett år så flyttar vi, vilket vi också gjorde.

Om någon skulle kommit och berättat för mig när jag bodde i Stockholm om en ingenjör som har varit med och utvecklat datorer för svenska försvaret, dumprar för gruvindustrin, kraftkablar för kraftöverföring mellan länder eller servetter till ett stort svenskt heminredningsföretag som valt att bosätta sig på en gård på landsbygden och numera driver ett litet jord- och skogsbruksföretag samtidigt som hen utöva sitt yrke så hade jag inte trott att det var möjligt. Men nu är jag här och jag har inte en enda dag ångrat att vi flyttade och jag hoppas att fler ska våga ta steget.

Jag har inte någon typisk LRF-bakgrund även om jag numera är förtroendevald i Södra och sitter med i Leader Linnés projekt ”Unga för Landsbygden” så tror att det är det som är min styrka. Jag hoppas att jag i mitt förtroendeuppdrag ska kunna bidra med en ny syn på landsbygden, vara en brygga mellan stad och landsbygd och kunna se saker utifrån ett annat perspektiv. Jag vill att hela Sverige ska få möjlighet leva eftersom Sverige är större än storstan.

Vänliga hälsningar
Therese Stjärnkrans

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Medlemsavgifter ska inte gå till LRF Samköps verksamhet!

Vissa LRF-medlemmar tycker det är fel att vår verksamhet på LRF Samköp ska bekostas av medlemsavgifterna. De tycker att LRFs pengar bör gå till annat än rabatterna. Och det tycker jag med! Faktum är att hela vår verksamhet finansieras av leverantörerna, inga medlemsavgifter går till oss på LRF Samköp. Och våra affärer går riktigt bra, tack vare alla företagarmedlemmar som använder rabatterna. Vi levererar hela vårt överskott tillbaka till LRF, de senaste åren har det blivit ganska många miljoner. Och om allt går som jag och mina medarbetare planerar kommer vi öka vårt koncernbidrag till LRF rejält framöver.
Men vi skulle inte ha någon verksamhet alls om inte våra rabatter användes. Vår förhandlingsstyrka utgörs av de tiotusentals LRF-medlemmar som väljer att skaffa IKEA BUSINESS kortet, handlar med 12 % rabatt hos Granngården, byter ut sitt enskilda avlopp med material från Ahlsell, köper ny bil med rabatt och bonus eller byter ut sitt elavtal till vårt svårslagna hos Scandem. Och ju fler som handlar med rabatt, desto bättre avtal kan vi göra. Bara hos K-rauta kommer LRF-medlemmar handla för 40 miljoner under 2016, varför vi nu förhandlar om ännu bättre rabatt för företagarmedlemmar. Det kan man väl kalla en folkrörelsedriven affär?!

Mårten Nilsson, vd LRF Samköp

____________________________________________________________________

Utan er inget LRF!

Vi som sitter i styrelsen för Sydost får ofta frågan – vad gör LRF?

Nu har jag suttit ett år i regionstyrelsen och dess medlemsutskott och har under en tid velat svara med en fråga - vad gör du själv som medlem?

Vi arbetar hårt med att driva diverse frågor som berör vår region, dess landsbygd och innevånare, ibland kanske det inte syns men det pågår ständigt verksamhet med att bevaka, besvara, följa upp och stötta. Det svåra i vårt uppdrag är att nå ut med information om allt vad vi gör, kommunikation är inte lätt i dagens brus. Men medlemmarna har faktiskt också ett ansvar som medlem att söka upp informationen! Vi finns inte längre bort än hemsidan, telefonen eller på kontoren i Kalmar och Växjö. Varför inte börja där för att söka information på det man undrar över. Att lita på att det vi åstadkommer står i tidningen är nog en lite för högt uppsatt dröm.

Vi har tappat många medlemmar och vi har bara en liten förklaring till bortfallet men visst har man sina funderingar. Faktum är i alla fall att det att utan er medlemmar inget LRF det är den krassa verkligheten och då kommer frågan – Vem driver dessa frågor då?

Den 9 februari var vi ca 90 LRFare från hela landet som möttes i Stockholm för att diskutera de nya strategiska målen* Tillsammans får vi landet att växa *

En film har spelats in där vi är några medlemmar som intervjuats och filmats, däribland jag själv. Budskapet är just att vi i LRF är starka tillsammans och att den verksamhet vi bedriver är viktig. Jag säger vid ett tillfälle i filmen att det känns tryggt att ha LRF i ryggen i mitt företagande men skulle vilja lägga till, att under tiden jag sköter mitt företag och vår verksamhet så arbetar LRF med mina frågor och driver de vidare och ser till att jag får bästa möjliga förutsättning i min verksamhet!

Vem hade drivit dessa frågor om inte LRF hade funnits?

Det jag känner nu är ändå en viss frustration över det låga engagemanget från en del medlemmar. Jag kanske kan låta hård men jag känner att det är så lätt att sitta hemma i sina stugor och tycka att andra inte gör någonting. Ingen kan göra allt men alla kan göra något! Att engagera sig i styrelsearbete i någon form inom LRF är väldigt givande och vi får mycket tillbaka. Vi har många drivande och väl fungerande lokalavdelningar och kommungrupper och det är vi stolta över, men det finns flera som har svårt att rekrytera nya till styrelsen. Där fyller du som förtroendevald en viktig uppgift i att få fler att vilja engagera sig!

Hur många kan tänka sig att ställa upp i sin lokalavdelning om valberedningen ringer och undrar? Hur många kommer till sin avdelnings årsmöten? Åker de på de aktiviteter som lokalavdelning, kommungrupp el LRF Sydost arrangerar? Om inte, varför? Vi är många som kämpar med att få tiden att räcka till men många gånger handlar det om val och prioriteringar. Jag har egentligen inte heller tid, om ni frågar min familj, men har bestämt mig för att det är viktigt om vi alla ska kunna få ett enklare och lönsammare företagande.

Om vi ska ha ett starkt LRF så måste vi ha en medlemskår som engagerar sig och ser till att vi lever ända ute i lokalavdelningarna. Vad vore vi utan er?? Utan er i medlemsleden så finns det inget LRF och vems frågor ska vi driva då? Vi behöver engagemang ändå ut i medlemsleden.

Vi är en organisation som bygger på ett starkt stöd från våra medlemmar och det är just TILLSAMMANS vi blir starka och det LRF vi har blivit fram till idag och ett ännu bättre LRF till 2030!

Så min uppmaning till er är nu att få fler medlemmar att engagera sig och se till att vi får ett LRF som engagerar och driver på för alla vill vara med i det vinnande laget. Så kom igen nu kära vänner så kör vi tillsammans mot nya mål!

Theresia Wallden Styrelseledarmot i LRF Sydost

 ________________________________________________________________________

Rose-Marie Winqvist

Nya ICA-möten i veckan!

I LRF Sydosts arbete med att få våra MAXI butiker som intressemedlemmar så har den gångna veckan fyra kommungrupper varit på besök i ”sina” Maxibutiker. Jag tror att alla de som har varit med har tyckt att det har varit givande!

Jag ger här en liten inblick i mötet på ICA Maxi i Västervik där tio personer från Västerviks kommungrupp deltog. Vi fick bästa mottagningskommitteen. I entrén möttes vi av butikens ICA-handlare Katarina Arvidsson som berättar att vi ska göra en rundvandring men först träffa några av hennes medarbetare. När vi kommer in i butiken står där fem personer och väntar på oss i rad, varav tre varit med på det studiebesök på en mjölkgård som inledde vårt samarbete. En kort presentationsrunda av alla och sen indelning i grupper och rundvandring i butiken.

När vi går upp till ett konferensrum för att samtala möts vi av ”Välkommen Västerviks kommungrupp” på en stor skylt. Vi slår oss ner och personalrepresentanterna är med under hela besöket. Vi tar presentationen lite djupare och företagarna berättar om sina olika verksamheter, det blev mycket samtal och diskussioner. Det märks att de är mycket intresserade av vår kunskap kring svenska mervärden, vilket vi också upplevde på mötet med alla ICA handlarna i Växjö förra veckan. Katarina drog så en presentation av ICA i allmänhet och ICA i Västervik i synnerhet. I butiken har de mellan 25.000 – 35.000 kunder varje vecka och ca 120 anställda fördelade på ett antal olika avdelningar.

Vi pratar också om det gemensamma arbete som är tänkt framåt och som inleds i vecka 11 under namnet Redig Mat från trakten. Det innefattar ett omfattande skyltningsmaterial som handlarna själva har tagit fram i samverkan med oss. Ingen kommer missa de regionalt producerade varorna i butikerna! Priser, Icas egna varumärken, EMV produkter, med mera diskuterades. Lärorikt för oss alla tror jag! Kaffe med gott därtill får vi och en önskan om ett fortsatt utbyte av tankar och idéer.

Bara ytterligare en reflektion, jag blev uppringd av en kvinna från Kalmar kommungrupp som var med på butiksbesöket i Kalmar. Hon tyckte detta hade varit så inspirerande och intressant och undrade om någon från dem kunde komma på lokalavdelningens årsmöte och presentera idén. Roligt om fler vill ta det initiativet!

Rose-Marie Winqvist

_______________________________________________________________________

2015-12-21
Hej!

Jag hoppas att de flesta av er åtminstone vet vem jag är, men tänkte berätta lite mera om mej nu när jag fått förtroendet att vara regionchef under en period. Hur länge det blir får vi se – det handlar ju faktiskt också om vad både ni alla och även jag tycker när vi fått prova en tid!
Jag tror aldrig man vet riktigt vad man ger sig in på när man får nya spännande uppdrag. Det viktigaste är att det känns nytt, spännande, roligt och utmanande. Då finns förutsättningarna för att det blir bra. Jag vet ungefär vilka förväntningar som ställs på en chef i LRF-organisationen efter mina år på Skogsägarna, och jag antar att jag fått ”godkänt”. Annars hade jag inte fått förtroendet igen.

För tre och ett halvt år sedan sa jag upp mej på LRF och flyttade från Märsta norr om Stockholm till Öland. Det handlade för min del bara om en flykt från storstan, inte om att jag lessnat på LRF eller spännande uppdrag. Tvärtom blev jag snabbt indragen i LRF-arbete igen, men nu från en för mej mycket trevligare horisont. Ett lantligt boende och en flock på just nu fyra fjordhästar ger mej ett helt annat liv. Kombon hästarna och att jag bor så jag har långt till det mesta gör att jag inte kan jobba riktigt lika mycket som Kicki gjort, men jag lovar att göra mitt bästa.

Innan jag hamnade på LRF jobbade jag mycket med näringspolitik och naturvård, även internationellt, och jag brukar säga att jag aldrig blivit vuxen utan fortfarande tror att jag kan ”rädda världen”. Jag tycker vi är en bra bit på väg mot ett långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk. Problemet är att alltför många människor är helt präglade av en urban miljö och tror att vi skulle kunna försörja världens befolkning i en sörgårdsidyll som aldrig kommer att återkomma.
Jag tycker att både jord- och skogsbruket och LRF är på rätt väg nu. Det som oroar mej är att stad-land klyftan ibland tycks tränga ända in i LRF. Därför är jag extra stolt över att vara en del av just Sydost, som sticker ut och vågar ta strid. Jag är helt oskyldig till vår nya ”slogan” inför stämman – LRF Sydost tar täten – men jag tror verkligen att tillsammans gör vi det!

Linda Hedlund

______________________________________________________________________

Kicki Svensson
v51

Hej alla

Nu har det blivit dags för mig att vandra vidare mot nya mål och utmaningar. Den 1 februari börjar jag som stf avdelningschef på medlem- och organisation i Stockholm. Där kommer jag att fortsätta jobba med regionalt arbete men på central nivå. Jag tror och hoppas att jag kommer att kunna tillföra det regionala perspektivet.

Under de 5,5 år som gått sedan jag blev regionchef har mycket hänt. Jag har träffat så många spännande människor, både medlemmar, förtroendevalda, politiker och ledare i andra organisationer. Bland framgångarna minns jag speciellt lagändringen kring biotopskyddade odlingshinder som LRF Sydost med Per Petersson i spetsen drev igenom. Vi har nått framgång hos politiker genom den avancerade dialogen som LRF Sydost var först med att införa arbetssättet i påverkansarbetet. Vår ostkampanj gjorde skillnad med fyra ton såld ost under en månad. Arbetet med länsvisa livsmedelsstrategier har uppmärksammats i hela landet med och Kalmar läns strategi presenterades som första regionala strategi nu i september.

När jag blickar tillbaka på året som gått är det utöver livsmedelsstrategin vattenfrågorna och mjölkkrisen som sticker ut. När det gäller vattendirektivet har allt arbete vi lagt ned gett resultat. Under mjölkkampanjen med namninsamling och manifestation i Stockholm kunde man verkligen känna kraften när hela organisationen samlar sig kring en fråga. Och det blev tydligt att konsumenterna numera är med oss.

Något vi ständigt brottats med är att nå ut med informationen om allt vi gör. Vi har en mycket engagerad styrelse och personal och bland LRFs regioner ligger vi i framkant. Det är viktigt att ni får del av framgångarna i arbetet för att ni ska känna stolthet över att vara förtroendevald i LRF.

Det har varit ett tufft år inom LRF med förändringen av medlemsavgiften men jag vet att vår organisation klarar av de utmaningar som krävs för att vi ska stå starka även i framtiden. Jag känner mig stolt över att vara LRFare och jag är en stolt lantis. Det tycker jag att du också ska vara.

Nu känns det tryggt att lämna över till Linda Hedlund, som jag har haft förmånen att ha som ansvarig för vatten- och miljöfrågorna i LRF Sydost. Som fd chef för LRF Skogsägarna har hon den kunskap om LRF som krävs och goda ledaregenskaper.

Nu passar jag på att tacka er för alla de möten vi haft och det engagemang ni visat!

Jag önskar alla en riktigt god jul och ett gott nytt år.
Kicki Svensson

_____________________________________________________________________

Claes Lövgren v 50

Hej

Jag driver projektet Kött Kronoberg Småland, som startade 1 november, åt LRF Sydost. Köttproduktionen i Kronoberg har mer att önska, det framkom i en förstudie som jag gjorde åt LRF Sydost under namnet Kronobergskött förra året. Det resulterade i detta nystartade projekt som ska ge bättre möjligheter att ta fram de kvalitetsprodukter som efterfrågas.

Förstudien visade ett stort behov av bättre möjligheter att producera och förädla kött i Kronoberg. Det saknas bland annat logistiklösningar, förädlingsled och ett tydligt varumärke. Det jag främst reagerade på är att köttet många gånger anonymt då det skickas till slakterier på andra håll i landet.

Projektet finansieras av LRF och statliga utvecklingsmedel genom Region Kronoberg, där satsningen ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategin. Olof Björkmarker, ordförande i regionala utvecklingsnämnden, vill lyfta fram de gröna näringarna i länet där han tror att det finns en stor utvecklingspotential. Tanken är att mindre producenter som ofta inte har möjlighet att ordna transporter och ta fram varumärken ska gynnas av en gemensam satsning.

Projektet vänder sig till alla köttproducenter och till förädlingsindustrin och har tre viktiga mål - hitta logistiklösningar, ta fram ett varumärke och öka stoltheten för kött från länet.
Nu håller vi på att bilda två nätverk i projektet. Det ena ska ta fram kriterier och en strategi för ett nytt varumärke och det andra ska jobba för att få fram nya produkter eller utveckla befintliga. Dessa ska alla nå upp till kriterierna i för det nya varumärket.
Jag hoppas att vi ska kunna bygga upp en stolthet för köttet. Genom att höja statusen kan vi bygga framtidstro, inte minst för mjölkbönder som kan satsa mer på kött.
Projektet pågår under ett år, hoppas att många ska få glädje av det.

Claes Lövgren

_________________________________________________________________________

Håkan Lundgren, v 49

Hej!

Ibland så känns det extra bra att vara förtroendevald och så är fallet nu. Vad beror nu denna upprymdhet på kan man undra?
Anledningen är den att Västerhavets vattendelegation har beslutat att man inte ska besluta något. Förhoppningsvis så kommer de fyra andra delegationerna att fatta samma beslut.

Hur kan nu detta vara positivt?
Så här ligger det till. Nu i december ska de fem vattendelegationerna fatta beslut om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram gällande vattendirektivet för en ny sexårscykel. Men LRF tillsammans med många andra i samhället har ställt sig avvisande till de förslag som har lagts fram, de har varit alltför långtgående och skulle innebära mycket stora kostnader för framförallt landsbygden.

Regeringen har lyssnat och kommer att göra en överprövning av frågan. Detta innebär att om regeringen fattar beslut om åtgärder så måste man också se till att de blir finansierade. Detta har aldrig legat i vattenmyndighetens uppdrag utan de har bara talat om vilka åtgärder som ska göras utan att behöva tänka på finansieringen.

Frågan kommer att hamna på miljödepartementet så vi ska inte tro att det inte blir åtgärder på våra vattendrag. Men det viktiga är att man måste väga samman nyttan med den föreslagna åtgärden mot vad det kommer att kosta. På så sätt hoppas jag att landsbygden kommer att tillföras nya friska pengar och att de åtgärder som beslutas blir bra och kostnadseffektiva.

Det har lagts ner ett enormt arbete inom LRF i den här frågan så det känns skönt att det ser ut att bära frukt. Men arbetet är inte slut i och med detta. Nu gäller det att påverka inom miljödepartementet och regering för att det ska bli ett åtgärdsprogram som det finns relevans i.

Även frågan om de små vattenkraftverken ser ut att gå mot ett mer positivt håll. Där finns det förslag på en branschfond för att hjälpa de små vattenkraftverken som åläggs dyra åtgärder.

Det tredje positiva är den äganderättskväll som vi hade i Tävelsås bygdegård. Där blev närmare 40 deltagare matade med fakta om hur LRF jobbar i t.ex vattenskyddsområden, vattendirektiv, kraftledningar, strandskydd, olagliga tältläger, artskydd, och mycket mer.
Det var Björn Galant och Ulf Wickström, båda anställda på riks, som var ute på en liten miniturné för att marknadsföra de fem äganderättsspecialisterna som LRF har anställt.
En kväll som visade på verklig medlemsnytta i de viktiga frågorna om att äga och bruka.

Ha det bra i vintermörkret önskar
Håkan Lundgren

______________________________________________________________________
Helene Lantz

v48

Landsbygdsföretagen värdefulla i intregrationsfrågan

Jag tänkte berätta lite från förstudien i integrationsprojektet som vi genomför i fem kommuner i Kalmar län. Tanken med projektet är att ta fram ett underlag som kan användas när man ska ta emot en nysvensk på sitt företag som ska vara till hjälp i mötet och i praktiken.
Under oktober månad har jag inventerat lantbruk och landsbygdsföretag i respektive kommun med hjälp av kommungrupperna. Jag har kallat till kommungruppsmöte och berättat om projektet och kommungruppen har ” scannat ”av kommunen och plockat fram företagen. Tänk vad företag det finns om man börjar räkna dem! Det är ju faktiskt så att vi själva inte ser företagen utan att man sätter sig ned och går igenom lokalavdelning för lokalavdelning och räknar företag. De som verkligen fick en ny bild av kommunen var handläggarna som inte kunde tro att det fanns så många företag på landsbygden. I de fem kommuner som är med i projektet plockade de fram 360 lantbruks- och landsbygdsföretag och det finns säkert fler.

I fredags hade vi vår första resa med nya svenskar med olika gårdsbesök. Rose-Marie Winqvist är också med i projektet, hennes kunskap om olika företag är ovärderlig och hennes kunnande om Kalmar Läns livsmedelsproduktion är kanon när man ska ordna resor. Första resan var i Mörbylånga där vi var nio deltagare, tolk samt Rose-Marie och jag. Deltagarna var från Syrien så tolken översatte till arabiska när han behövde. Vi gjorde studiebesök på en vingård, en kycklinganläggning och vidare till en mjölkgård. Intresset var stort och frågorna många. Rose-Marie hade verkligen hittat bra besöksgårdar som visade upp sina anläggningar och hur det fungerar i Sverige. Vi avslutade dagen på Ölands trädgårdsprodukter som visade hur anläggningen fungerar.

Detta var den första av resor vi ska göra i projektet, nästa blir i Mönsterås och sedan Torsås innan jul. Vi förstod att de var jättenöjda med dagen och det var vi med. Vi fick träffas, prata och knyta nya kontakter. Den här förstudien ska ju ta fram ett koncept som ska underlätta att hitta praktikplatser men jag ser också en annan dimension i projektet. LRF kan verkligen synliggöra landsbygdsföretagen till andra grupper inom kommunerna och Arbetsförmedlingen. De gröna näringarna är ett begrepp som vi förstår men det är ingen självklarhet för alla.

Helene Lantz
Projektledare

 

__________________________________________________________________

Per-Göran Sigfridsson
V 44

Svenska mervärden har lyft grisproduktionen

Mycket fokus har den senaste tiden legat på mjölkkrisen. Men hur går det då för oss grisbönder? Jag vill säga att det går hyfsat bra men vi har några dåliga år att ta igen. I förhållande till omvärlden går det dock väldigt bra. Andra länder i EU befinner sig i en mycket ansträngd situation, där handlar det om överlevnad. De svenska mervärdena har slagit igenom och fått ett värde, vilket syns på betalningsförmågan. En förändrad attityd i handeln har gett en helt annan situation och märket Svenskt kött har tagits emot väl av konsumenterna. Vi märker också att LRFs och övriga branschens långsiktiga arbete för att lyfta svenska mervärden har börjat ge resultat.

Men även grisproduktionen har hamnat i fokus och då kring frågor som berör djuromsorgen. Det gäller främst boxars utformning och användning för att exempelvis minska smågrisdödligheten då många suggor ligger ihjäl sina kultingar. Suggor skadar sig också i grupphållna system, som vid brunst då suggor är mycket aktiva. Jag vill i pdf-länkarna till höger visa hur vi håller suggor i förhållande till vår omvärld. 

Det finns olika vägar att gå framåt för en förstärkt konkurrenskraft i svensk grisproduktion. Till en del handlar det om hur vi vässar oss som enskilda företagare men inte minst finns det behov att se över de föreskrifter och regelverk vi har att förhålla oss till. Är de anpassade utifrån dagens produktion och produktionssystem? Nej, är mitt svar och det säger jag för att jag i min verksamhet ser att djuromsorgen skulle förbättras om jag gör på annat vis än vad som idag medges. Vi har också politiska beslut om ”att gå före” i förhållande till EU inom exempelvis kastreringsfrågan utan att veta vad som är bäst väg framåt. Men det finns mycket kunskap och vi behöver till viss del ny kunskap för att få till regelförändringar för förstärkt djuromsorg och ökad konkurrenskraft i svensk grisproduktion. En utmaning som det jobbas med.

Per-Göra Sigfridsson
Grisproducent och styrelseledamot i LRF Sydost

_____________________________________________________________________

Theresia Wallden, v43

Min eller din skog?

Jag har funderat en tid på vad som är mitt och ditt och nu tror ni att jag tänker på alla inbrott som sker på vår landsbygd. Nej inte riktigt, även om detta också är ett stort bekymmer som vi måste jobba hårdare med. Jag tänker snarare på marken vi äger och brukar. Jag har stött på detta nu i olika sammanhang och funderat en del på de fenomen som uppstått framförallt i skogen men även i odlat landskap. Mitt hus, min gårdsplan men utanför staket vår skog och våra åkrar? I mångas ögon är det ”min” skog bara för att de rastar sin hund där, hittar sina bär där eller bara får en lugn stund. Men jag som markägare då, hur mycket kan jag tolerera och när är allemansrätten slut? Är det okej att gå in och stoppa en eventuell eller tom påbörjad avverkning, att säga att jag som markägare SKA avsätta viss andel av min skog till naturvård och lägga en död hand över den biten.

Efter intressanta dagar i Stockholm och efter att lyssnat på Björn Galant som är äganderättsexpert på LRFs kontor i Stockholm (som dessutom gärna ser att ni kontaktar honom vid bekymmer och frågor) så har mina tankar cirklat just kring denna fråga. Hur kommer det sig att den breda allmänheten ser på skogen som ”vår” skog medan grannens gräsmatta självklart inte är vår? När slutade vi äga vår egen mark? En tanke som kom upp i mitt huvud är om vi är tydliga nog utåt att detta är vårt företag, vårt levebröd! Den marken vi äger och får betala för att äga är den som ser till att vi faktiskt har mat på bordet och kan leva ett drägligt liv här ute på landsbygden. Den skogen som de sedan dessutom vill att vi skall avsätta till naturvård ser ju faktiskt ut som den gör för att vi har skött den. Hur ser den ut om tio år utan skötsel, det är det inte många som vet och förstår. 

I en fråga angående friluftsliv i skog och mark som Björn fick på sitt bord så ville man ha in remissvar från 400 olika instanser. Utav dessa var 398 sådana som har verksamheter på annans mark och endast två från markägare. Lite märkligt kan jag tycka att man inte ser mer till markägarens intresse.

Det finns dessutom tydlig statistik från Riksskogstaxeringen som visar att vi ökar andelen gammal skog, död ved och grov lövved, kurvorna går konstant uppåt. En skog som sköts och brukas binder dessutom mer utsläpp och bidrar till ett bättre klimat, alltså fler reservat = sämre miljö.
Kronobergs landyta är till 75% täckt av skog och utav den är drygt 80% privatägd (I hela landet ca 50% privat).

Så frågan jag ställer mig själv och ut till er kära medlemmar, hur ser vi till att återfå makten och känslan av att min skog är MIN SKOG och inte allemans egendom att tycka, tänka, påverka och använda som de själva vill?

Theresia Wallden 

_____________________________________________________________________
Fredrik Persson


Vilken fantastisk vecka!

Det får bli en kort och koncis veckans röst denna gång då jag sitter i en buss i Litauen och skriver.
Måndag: Sådde sista veteåkern för i år. Alltid lika skönt att bli färdig med höstbruket och slippa "väderstressen"!
Tisdag: LEDIG!!! Shopping med sambon och lunch på restaurang innan vi hämtade barnen från skolan. Ridtur med äldsta dottern, eller ja... hon red medan jag sprang. Avslutade med legobygge tillsammans med yngsta dottern.
Onsdag: Med fulladdade batterier blev det först en runda med sprutan innan blåstället byttes mot blåskjortan och buss- tåg- flygfärd destination Riga för att som förtroenderåd i Lantmännen åka på studiebesök till vår verksamhet i Baltikum!
Torsdag: Bussresa genom Lettland och Litauen i nio timmar. Stora fina raka vägar, omgärdade av stora fina platta åkrar, dock en hel del telefonstolpar kors och tvärs. Stora fina nya maskiner och redskap men även en och annan Belarus med rostig tvåskärig plog syntes till. Besök på Scandagras spannmålslager i Kedainiai och lastning av 65000 ton vete på storbåt i Klaipedas hamn för leverans till Iran.
Det är verkligen en internationell marknad vi verkar på och konkurrerar med!

Fredrik Persson

______________________________________________________________________

Christoffer Rinman

När Kicki Svensson bjöd ner mig till verksamhetsplaneringen som hållits på Öland anade jag inte vilka kanondagar det skulle bli med styrelse och personal i LRF Sydost!

Jag är avdelningschef på ledningsstöd på LRF i Stockholm som ger stöd och råd till ordförande, styrelse och den operativa ledningen. Vi ansvarar för mötesplatser som riksförbundsstämman och tar fram underlag för långsiktig och strategisk inriktning. Nu är jag en av fem på avdelningen som är ute i olika regioner för att komma närmare det regionala arbetet.
Regionala aktiviteter är jag ofta involverad i men det är första gången som jag bara fått var med och lyssna in. Det har varit oerhört givande att insupa kunskap och få ökad insikt om regionala förhållanden. Bredden i verksamheten är slående vilket också ställer krav på resurser och kompetens. Vad kan vi göra än mer för att stötta regionerna? Vi inleder nu i LRF ett förändringsarbete där utgångspunkten är engagemang för näringen och ett närmare samarbete mellan riks och regionerna.

Från mina två dagar med styrelse och personal på Öland tar jag framförallt med mig hur viktigt det är att beskriva framgångar så att de blir konkreta och medlemsnära. Det är viktigt att visa medlemmar på den konkreta nyttan i vardagen. I sydostregionen är arbetet med den planerade kraftledningen Oskarshamn- Hemsjö ett sådant exempel, och att man ligger långt fram i arbetet med livsmedelsstrategier på länsnivå. Från min position märker jag att LRF Sydost syns en hel del i riksmedia, bland annat i vargfrågan och kring livsmedelsstrategin i Kalmar län.

Jag tar också med mig den goda sammanhållningen mellan personal och förtroendevalda. Stämningen har varit mycket god med mycket skratt men också allvar.
Tack Kicki och Lars-Ove för dessa dagar där jag tar med mig nya kunskaper, idéer och inspiration. Hjärtligt välkomna upp till Stockholm och avdelningen ledningsstöd!

Christoffer Rinman, ledningsstöd på LRF

___________________________________________________________________

Sofia Hidling

Stöd svensk mjölk! Ropen överröstade finansminister Magdalena Anderssons promenad med nådiga luntan, höstbudgeten, i måndags.Svenska bönder och deras traktorer sågs och hördes i alla media i måndags till vår glädje. Svensk livsmedelsproduktions överlevnad var budskapet till politikerna direkt och via de 167 000 namn som samlats in under några veckors tid av människor runt om i landet som visar sitt stöd för svensk mjölk och svensk livsmedelsproduktion. I sydost samlades 9289 namn in skriftligen, vilket är väldigt bra jobbat tycker jag. Till det kommer ju alla namn från vår region som skrivit på på nätet.

Tyvärr gav inte höstbudgeten de löften vi ville. Politikerna säger att det är viktigt med svensk mat, men ord betalar som sagt inga räkningar. Men vi kämpar på och är på dem som iglar för att få regeringen att *Genomföra, som många länder inom EU, akuta likviditetsåtgärder för att säkra mjölkproduktionen på kort sikt, som företagsstöd. Om de utlovade statliga lånegarantierna inte blir verklighet är detta ännu mer angeläget.
*Ersätta bönderna för de strängare miljö- och djurskyddsregler som gäller i Sverige och som gör svenska livsmedel säkrare men dyrare att producera.
*Höja återbetalning av dieselskatten till lantbruksföretag till 3 kronor per liter, så att den närmar sig nivån för övriga EU.
*Garantera att EUs ersättningar och stöd betalas ut.

Jag hade själv inte möjlighet att vara med i Stockholm utan fick vara hemma och sköta om några av de mjölkkor som faktiskt finns kvar.
Dock kunde jag vara med på mjölkmötet i Jönköping 7/9 där ca 500 personer hade samlats. Även här var politikerna en besvikelse, att man kan prata så mycket utan att säga någonting förvånar/förundrar mig varje gång jag varit på en sådan utfrågning. Fler än jag var rejält uppretade efter politikerstunden. Vi delades upp i grupper som fick träffa branschfolk, bank/finans, politiker, handel mfl. Jag tycker att mötet som helhet fyllde en viktig funktion även om vi inte fick något konkret från politikerna den dagen heller. Vad vi fick var att träffa andra i samma situation och mycket blev avhandlat vid lunchborden. Vi fick också till oss att viljan till lösningar finns hos bankerna och handeln vill ha svenska livsmedel. Som en delatagare sa: det var bättre att vara där och höra vad som sades än att sitta hemma och våndas.

Trots våra olika förutsättningar för livsmedelsproduktion i EU har vi många gemensamma utmaningar. Jag var nyligen inbjuden att berätta om LRFs organisation och verksamhet för en rumänsk delegation där medlemmar från deras bondeorganisation ingick. Visst gick vi igenom riks, region, lokalavdelningar mm. men det vi diskuterade mest var anledningen till mjölkkrisen och problem med vildsvin.

Nu ser jag fram mot att avsluta skörden av grönsakerna, (som faktiskt vuxit oförskämt bra i sommar) innan verksamhetsplaneringen med Sydoststyrelsen nästa vecka.

Hälsningar 
Sofia Hidling, Torhamn

 __________________________________________________________________

Per-Göran Sigfridsson

Som styrelseledamot så har man både möjlighet och ansvar att delta vid olika aktiviteter. I denna vecka var det LRF Samköp som tillsammans med LRF Sydost hade öppet hus och i detta fall var det Ahlsell i Kalmar och Oskarshamn som var värdar. LRF Samköp har ju många samarbetsavtal med olika företag som vi som medlemmar kan ta till vara på som en medlemsförmån. 

Jag själv var med i Kalmar där det utöver träffar med olika avtalsföretag också informerades om solceller och hur det fungerar. Mycket intressanta träffar är detta och man inser ju själv att man är för dålig på att ha koll på vad man kan spara genom att använda sig av LRF Samköps avtal. Men det blir en spark i baken och ett tillfälle att lära lite och sedan kolla upp vad som kan vara aktuellt för mig att titta mer på. Är man själv duktig på att förhandla priser kan man ju alltid jämföra hur bra man är.

LRF Samköp är en del i LRF koncernenen och deras arbete är inte på något vis tärande av resurser. Syftet är att vi som medlemmar ska sparar pengar, i våra verksamheter eller som privatpersoner, på att nyttja de avtal med olika företag inom olika branscher. LRF ska inte bara spara utan också tjäna pengar på detta. Dvs. avtalen finansieras helt av leverantören som är stolt över att få göra affär med Sveriges gröna näringar. Var får man reda på vilka avtal som medlemsförmån LRF Samköp har? Dels finns ju deras hemsida men också en app till telefonen för den som önskar det. Appen heter LRF Medlemsrabatter.

Ta dig tid som medlem i LRF att spara en slant, kolla om LRF Samköp inte har något för dig.
Per-Göran Sigfridsson

______________________________________________________________________

Håkan Lundgren

Hej på er allesammans där ute i verkligheten, hoppas att skördearbetet löper på bra.
Själv håller jag på att tröska och det får man känna sig nöjd med. Vetet ger mycket bra och kornet lite sämre eftersom vallinsådden på många ställen växt igenom kornet. Det känns faktiskt positivt i sammanhanget när så mycket pekar åt fel håll. Ser man sig runt om i världen så känns det som om oron ökar bland människor som är utsatta för förtryck och brist på mat. Det är en folkvandring på gång, vilket kan få stora konsekvenser för oss.

Då känns det ännu mer konstigt att de som makten haver i vårt land inte kan uppträda på ett sätt som skapar förtroende. Det är ständigt läpparnas bekännelse utan förplikterser men när sedan besluten ska tas så glöms landsbygden bort och det mesta ses ur ett storstadsperspektiv. Så därför har LRF beslutat att manifestera, ni har läst om det på många ställen, men jag upprepar. Se till att så många namn som möjligt kommer med på de namnlistor som stöttar mjölken.

Åk till Jönköping den 7 september för att diskutera åtgärder och möjligheter för att vi fortsättningsvis ska kunna ha en mjölkproduktion och därmed en levande landsbygd. Att vi blir många är mycket viktigt!

Åk till Stockholm den 21 september där det blir en manifestation på Mynttorget. Här hoppas vi att så många partiledare som möjligt kan träda fram och verkligen visa vad dom står för. Här är det ännu viktigare att vi är massor av bönder och landsbygdsboende. Det kanske är sista chansen att visa att vi vill ha en levande landsbygd. Går det ett varv till i nedmonteringen av landsbygden så finns det inte mycket kvar att rädda.

Så då ses vi väl i Jönköping och i Stockholm för en levande landsbygd med ett blomstrande lantbruk!

Mvh Håkan Lundgren 
vice ordförande i LRF Sydost

____________________________________________________________________

Kicki Svensson, regionchef i LRF Sydost

Snart är det sommar!

Ja, så vips var det midsommar och precis som vanligt undrar man vart våren tog vägen. Vårvädret har ju fördelat sig lite olika i regionen, några har fått mycket regn medan andra fått för lite eller nästan inget. Men som sagt, nu är det midsommar och för många medlemmar en tid då det innebär högtryck för leverans av jordgubbar, potatis, dill, tomater och blommor. Sen naturligtvis allt kött som kommer att ligga på grillarna under midsommarkvällarna.

Efter sommaren kommer vi att ha en intensiv höst då det blir mycket aktiviteter. Vi kommer att vara med på tre arrangemang, ett i varje län, för att informera om svensk produktion. MAT 2015 i Växjö, Ölands Skördefest och på Äggaboden i Blekinge. Planeringen för detta pågår just nu.
Vi kommer att bjuda in till en ny typ av medlemsmöten under hösten då vi berättar om vad vi gör. Vi vill också gärna få inspel från alla medlemmar om vad som är viktigt att prioritera i vårt arbete.

Vårt politiska påverkansarbete är ständigt aktuellt och just nu handlar det om att påverka regeringens förslag till höstbudget. Men även äganderätt och vattenfrågor är ständigt aktuellt. Vattendirektivet och påverkansarbete angående kraftledningarnas framfart har präglat vårens arbete men kommer vara i fokus även i höst.

Regionala Livsmedelsstrategier i länen kommer även i fortsättningen att vara ett viktigt arbetsområde som är kopplat till LRF Sydosts produktionsutskott. Detta är ett långsiktigt arbete som berör många områden som t.ex offentlig upphandling, kompetensförsörjning, regelförenkling och att ständigt föra fram budskapet om att det är bönderna som producerar våra livmedel.

Inga bönder – ingen mat - ingen framtid. Så är det !

En fråga som vi ständigt jobbar med är hur vi ska nå ut med information om vad vi jobbar med till alla medlemmar. Här tar vi också gärna inspel kring hur vi kan nå ut på bästa sätt.
Midsommar innebär också den tid då semestern för LRFs anställda börjar. I regionen har vi hela tiden någon som är i tjänst. Behöver du få tag på någon ringer du bara till vår växel , Tel. 0771-573 573så kopplar dom dig till tjänstgörande personal.

Nu önskar jag Er alla en härlig midsommar, en bra sommar som blir precis så som Du vill ha den.

Kicki Svensson, regionchef LRF Sydost

 

Jag var inbjuden som en av LRFs representanter till Sven-Erik Buchts möte i Kristianstad inför den nationella livsmedelsstrategin. Totalt var vi 170 deltagare på mötet.

Det känns bra att Sverige nu tar livsmedelsförsörjningen på allvar och det verkar positivt från alla håll. Det kommer att bli verklighet och det är på tiden. Om vi ser oss omkring ligger vi efter våra grannländer - både Danmark, Finland och Tyskland har redan livsmedelsstrategier.

Det vi ville föra fram på mötet var att inte glömma bort primärproduktionen, det är den som håller igång tillväxten och står för volymerna. Det är också viktigt att titta på självförsörjningsgraden, att arbeta för en långsiktig strategi och inte minst att lägga fokus på lönsamheten på gårdsnivå.

Det talades mycket om forskning, utveckling och utbildning men om vi inte får lönsamhet på gården spelar det ingen roll hur mycket vi forskar och utbildar. Det är lönsamhet i företaget som måste vara grunden och det är då får vi kan få in nya, unga lantbrukare. För hur många unga människor är idag beredda att vid ett ägarskifte gå ned i lön med 25 procent? Det är vad en ung person tjänar mer som anställd i den åldern.

Lönsamheten måste vara motorn för tillväxt, det tror jag är hela grejen för att lyckas. Jag hoppas att livsmedelsstrategin även kommer lyfta fram att det behövs mer förståelse och kunskap om branschens förutsättningar hos politiker och allmänhet. Det främsta målet med livsmedelsstrategin är att öka produktionen men utan lantbrukare som kan överleva på yrket blir det svårt att genomföra.

Christian Horn

_____________________________________________________________________

Theresia Waldén, v 23

Hej!

Nu kom dagen med stort D, lilla julafton eller årets fest. Kalla det vad du vill men för oss skogsälskare så är Elmia, de år då Wood temat infaller, årets höjdpunkt. I år är det vad man kallar lilla Elmia Wood och dom stora aktörerna är inte med (förutom Ponsse). LRF skulle inte heller deltagit men LRF Sydost och LRF Jönköping tyckte att det var viktigt att delta så vi fick “låna” en liten hörna av LRF Konsult. När torsdagen väl kom och vi öppnade dörren på vår lilla stuga så lyste solen på oss.

Väl på plats så är det bara att invänta den kommande anstormningen - när man står längst ut på slingan tar ett litet tag innan den når fram. Men när den kommer är det med kraft, från två håll! Det var mycket folk redan första dagen och med en tändkulemotor och kolbullar i montern så drar det folk till sig. Dock var det om jag får säga det utan att trampa någon på tårna väldigt många herrar och aningen hög medelålder. Jag saknade verkligen kvinnor och en aning yngre besökare, men det är ju två dagar kvar så än har jag hopp.

Frågorna vi fick var blandade men visst var det en hel del som var missnöjda med höjningen av medlemsavgiften men även de som var mycket nöjda efter att ha varit medlemmar i 50 år! En och annan var lite nyfiken och kunde tänka sig att bli medlem så vi kan nog påverka och lyckas rädda hem några vi tappat.

Eftersom jag sitter i medlemsutskottet så är det väldigt intressant att få träffa medlemmarna öga mot öga och höra deras åsikter. Det är kontakten på marken som är viktig för mig och att få vara med sådana här dagar betyder jättemycket för mig. Nästa vecka kommer vi i utskottet träffas för att sätta tänderna i Nöjd medlemsundersökningen och se vad vi kan göra bättre.

Ett som jag vet säkert är att år 2017 skall LRF delta på Elmia igen med en egen monter med LRF förtroendevalda, LRF Skog, LRF Samköp samt specialister på äganderätt. Detta är min önskan och inte bestämt från högra instans men att finnas med är viktigt tror jag.

I morgon fredag(läs idag) välkomnar jag er i entrén vid den fina Malwa maskinen som står på podiet och på lördag finns jag åter i ett hörn av LRF Konsults monter och tar emot era frågor och funderingar. Var inte rädda för att ta kontakt utan ta chansen att göra er röst hörd, jag lovar att ta det med mig i kommande arbete framöver.

Så vi syns på Elmia (leta efter ett rödhårigt yrväder med antingen LRF väst eller kanske en Malwa logga på ryggen)

VÄLKOMNA =)
Theresia Waldén

_____________________________________________________________________
Per Petersson, v 22

Det är lätt för mig att skriva veckans röst denna gång eftersom jag nyss är hemkommen från riksförbundsstämman, som präglat hela min vecka.

I måndags började det med förberedelser för att åka i väg några dagar från gården, sätta mig in i motionsboken och valen till riksförbundsstyrelsen. Det senare krävde extra tankar och faktiskt något telefonsamtal.
På tisdagen var det så dags för årets stora händelse och examen inom LRF– riksförbundsstämman. Om man som jag har förmånen att få åka dit är det ett ypperligt tillfälle att knyta kontakter och nätverka. Middagen på tisdagkvällen var också en höjdpunkt där jag träffade många medlemmar och fick utbyta både strategiska och operativa tankar med andra regioner.
Valen till riksförbundsstyrelsen på tisdagen höjde pulsen och satte en viss stämning i lokalen. Men valen visade på att organisationen är beredd att sluta leden. Vi tycker olika vilket kan ta sig starka uttryck men när valen väl är gjorda står man upp för organisationen och blickar framåt.

Årets stämma upplevde jag annars som oerhört lugn med många bifall och återkommande motioner. Ingen motion stack ut och gav diskussioner, inte ens LRF Sydosts motion om SD. Som ombud engagerar jag mig för övrigt i alla motioner som kan föra arbetet framåt, inte bara vår egen regions.
En motion som jag följde extra noga var den om hur aktiva LRF ska vara i grundskolan. Jag ser med oro på hur regionerna är tvungna att prioritera bort barn och ungdomskommunikationen av ekonomiska skäl. Ansvaret ligger helt på regionerna. Annars var det konkurrenskraften som genomsyrade motionerna på stämman, vilket kändes bra eftersom vi har tryckt på i flera år om hur viktigt det är. Men jag är inte alls nöjd med att vi ännu inte sett några leverenser överhuvudtaget från politiskt håll. Biotopskyddet har vi klarat av men hindren är många, nu handlar det framförallt om vattenfrågorna och punktskatterna där det finns en oro kring vad de kan leda till.

Det som jag främst tar med mig från årets stämma är just att konkurrenskraften hamnat så högt upp på agendan. Sven-Erik Bucht hade tagit fram ett åtgärdspaket för Sveriges mjölkbönder på 87 punkter innan stämman, vilket visar att han tar LRF på allvar – han hade nog inte vågat visa sig utan det paketet. Det visar också att LRF är en väldigt stark påverkanskraft, som kan bli ännu starkare om vi enas lite till. Jag tror inte att vi hade haft ett medlemstapp 2015 om vi hade varit mer enade. Så det finns saker att jobba vidare med framöver.

Trevlig helg
Per Petersson

______________________________________________________________________
Fredrik Persson, v 21

Bonden Sveriges nya idol

Bönder är populära! Det är mer regel än undantag när man slår på Tv:n att man får se just en bonde. De dansar, hoppar, skuttar, tävlar, gifter sig eller till och med bara får vara sig själva i sin egen vardag. Om det mot all förmodan inte är någon bonde med så kan man ge sig den på att det i alla fall lagas mat eller bakas kakor. Programutvecklarna slår verkligen knut på sig själva för att lyckas trycka in så många bönder som möjligt i Tv tablån. Emellan programmen har vi sen reklamen och även här dyker bonden upp titt som tätt. Vi har ett högt förtroende hos allmänheten och många företag vill gärna sälja in sina produkter och dra nytta av denna popularitet med hjälp av bönder i sin marknadsföring.
Själv var jag på bröllop i Göteborg förra helgen med gäster företrädesvis bosatta i större städer och med minimal koppling till landsbygden. Läkare, konsulter, forskare, säljare med 100-tals resdagar om året runt om i världen och sen då jag... En bonde från Blekinge... Om ni nu tror att dessa välutbildade och högavlönade människor helst umgicks med varandra och undvek den där lantisen med den konstiga dialekten så tar ni såklart fel.
–Tänk att få träffa en riktig bonde, det är så häftigt! Som en av gästerna uttryckte det med egna ord. Även om de inte har en aning om bröllopsmiddagens väg till den egna tallriken eller hur det gått till att producera den så förstår man att den måste odlas utanför städerna på någon landsbygd någonstans i världen och man vill allra helst att denna landsbygd är vår egen.
Förr i tiden såg man upp till idrottsstjärnor, musiker och skådespelare. Idag håller en annan kategori på att konkurera ut dem, den Svenska Bonden!

Hälsningar Fredrik

___________________________________________________________________
Sofia Hidling v 20

Hur står det till med vår egen foderstatus?

Då har jag åter förmånen att få dela mina tankar med er som läser veckans röst av LRF sydsosts medlemmar.
Jag var nyligen på en föreläsning med en dietist, Carina Svärd, om ”Hälsosamma matvanor”. Intressant och nyttigt att höra på. De senaste kostråden handlar mer om helheten i kosten än enstaka livsmedel. Precis som i en balanserad foderstat är en balanserad kost viktig för vår ork och hälsa. På livsmedelsverkets hemsida finns mer om de senaste Nordiska kostråden från 2012 om någon är intresserad.

Ofta har jag tänkt på att djur är mycket mer kontrollerade och omhändertagna än vi människor, nästan varje gång jag skriver ny foderlista till korna efter provmjölkningen grunnar jag lite på det. Tänk om vi människor också haft en sådan lista efter behov och aktivitet, om vårt födointag varit optimerat både näringsmässigt och ekonomsikt. Då skulle nog våra matkassar sett annorlunda ut.

Tänk om någon lagt ner den omsorgen på oss att varje månad (eller oftare ändrar ju många foderstaten) kolla hur mår vi, vad presterar vi, vad ska vi äta för att jobba på toppnivå. Ett litet fåtal träningsnördar gör nog sådana listor men om de verkligen är näringsoptimerade på riktigt har jag svårt att uttala mig om. Generellt sett så äter vi redan mer protein än vi behöver. På riktigt hög nivå inom idrotten har de säkert experthjälp motsvarande våra foderrådgivare.
Vi som jobbar med djur vet att två fodermedel som ser likadana ut för ögat kan innehålla väldigt olika näring och ge väldigt olika resultat i produktionen. Visst måste det vara så med livsmedel också tänker jag.

Att frukosten har sådan betydelse för hur vi orkar med dagen. Att vi överhuvudtaget äter frukost förresten, jag fascineras över trenden att äta frukost på restaurang. Frukost för mig är något jag äter direkt jag vaknat, jag klarar inte att jobba utan frukost som jag vet att många gör. En tallrik musli med mjölk eller fil så klarar jag mig till fikat vid nio. Men slarvar jag och äter gårdagens överblivna tårta till frukost (är ju väldigt smarrigt) så blir jag garanterat vrålhungrig innan mjölkningen ens är avklarad.
På föreläsningen med dietisten fick vi lära oss att en halvliter Pepsicola (vilken läsk som helst egentligen) och en chokladboll har samma kaloriinnehåll som fem smörgåsar med blandat pålägg. Ingen direkt överraskning kanske men på fem smörgåsar blir man ganska mätt och hur lätt är det inte att stoppa i sig två chokladbollar istället för en?

Just kvalitén på maten funderar jag mycket på med tanke på hur det är när man jobbar med djur. Lite dåligt foder och sjukdomarna kommer som på beställning, hosta, diarré eller mastit.
Salt och mineralbalans är ju så viktigt, det ser man sällan något om på löpsedlarna, mest hur farligt potatis, mjöl och mjölk är. Sockret är ju ett helt eget kapitel, när det gäller djur vet vi att lite extra socker är bra för aptiten så de orkar äta vad de behöver. Väldigt många sjukdomar både på djur och människor går att förebygga med bra foder/kost. Tänk vad många krämpor som hade kunnat äta och motioneras bort.

Jag slår vad om att mycket av det vi odlar i Sverige hade haft stor plats i en närings- och ekonomiskt optimerad kost. Väldigt mycket nyttig mat är ju faktiskt väldigt gott också, vem ser inte fram mot de första nypotatisarna med gräddfil eller de späda morötterna direkt ur landet?
Sen tycker vissa att vi förmänskligar djur för mycket. Jag tycker vi borde göra tvärtom lite mer, visa människor samma omsorg och hänsyn som vi tar till djur.

Ta hand om er själva och varandra.
Sofia Hidling

______________________________________________________________________

Per-Göran Sigfridsson, v 19

Hej
Denna gång skulle jag vilja skriva lite om integration. Det är en fråga som åter aktualiserats inom LRF Sydost och vi befinner ju oss i en verklighet där folkflyttningar pågår av olika skäl, vilket påverkar oss på ett eller annat sätt. Jag tror det är viktigt att vi som lantbrukare ser möjligheter i detta - det kan handla om nya medarbetare, nya kulturinslag, nya kunder och inte minst nya grödor som kan bidra till affärsutveckling och bättre lönsamheten i livsmedelsproduktionen.

Det är också viktigt att visa dessa nya människor vilka möjligheter som finns. Det finns säkert grupper som vill arbeta inom de gröna näringarna men som av strukturella problem i samhället inte vet hur de ska ta sig dit och med det menar jag att exempelvis SFI finns i städer och större tätorter. Den buss som möjligen trafikerar landsbygden går vid tider som inte passar för jobb eller praktik. Där kan vi göra en insats.

Om vi också tittar tillbaka på befolkningsutvecklingen i sydöstra Sverige så är den starkt negativ. Ska vi vända den kurvan behöver landsbygden befolkas med nya svenskar och det är en utmaning för samhället i stort och i de bygder där inflyttning sker.

Efterfrågan till ett integrationsprojekt kommer från flera håll – kommunen vill ha bättre integration för nyanlända, de som kommer hit vill ha sysselsättning och lantbruket behöver arbetskraft. Just nu finns det pengar att söka från länsstyrelsen i Kalmar till ett sådant projekt och LRF Sydost spånar därför på en förstudie. Hur kan vi få ut nyanlända till gårdarna i kombination med att de läser SFI och tränar på svenska? För oss behöver det inte vara nyanlända utan framförallt människor som är intresserade av få komma ut och se ett svenskt lantbruk, ett turismföretag eller ett skogbruk. Invandrare har ju andra kunskaper och erfarenheter, något som både de och andra på landsbygden kan göra affär av. Vi behöver också titta på regelverk som försvårar för att invandrare ska kunna ta anställning eller praktik, vad kan förenklas?
Det här kommer vara något som pågår och då är det bättre att vara aktiv i det hela än att gömma sig för frågan.

Per –Göran Sigfridsson

__________________________________________________________________

Håkan Lundgren

Äntligen vår!

Med allt vad det innebär - vårbruk, staket, skogsplantor och så remissvar till Vattenmyndigheten. Tur att jag har bra medarbetare både på gården och inom LRF, annars skulle det inte fungera.

Våren är den tid då vi alla har stora förväntningar: det blir säkert en bra skörd, vi hinner åka på semester och nyttja grillen ett otal gånger. Det är lätt att inte allt blir av men man får vara nöjd om man får en normalskörd, i varje fall några dagars ledighet och ett par grillkvällar.

Hur har nu mina senaste veckor varit? Mycket har handlat om remissvaret på Vattendirektivet, men nu är det klart. Det låter som att jag ensam har skrivit allt i svaret men det är fel. Vi har Linda Hedlund, tjänsteman som ansvarar för vattenfrågor i sydost och hon har tillsammans med sina kollegor inom vatten i de andra regionerna gjort ett mycket bra jobb. I måndags kväll hade vi ett telemöte med kommungrupperna angående vattendirektivet, en mycket bra uppslutning och troligtvis många yttranden om Vattendirektivet.

Lite vårbruk har jag hunnit med men där är det Mikael som jobbar här som drar det tyngsta lasset. Han sådde den sista spannmålen i dag så nu är det bara majsen kvar att få i backen. Det har varit ett bra vårbruk men nu kan vi ta lite regn.

Vi hade konstituerande styrelsemöte den 13 april. Där fick jag fortsatt förtroende som vice ordförande, ett uppdrag som jag försöker sköta efter bästa förmåga. Vi är även uppdelade i utskott och där sitter jag som ordförande i Miljö, Vatten och äganderättsutskottet. Jag är även med i produktionsutskottet där det finns frågor som jag tycker är intressanta. Tyvärr så ser vi ingen riktig ljusning vad gäller mjölkpriset, det är mycket besvärligt så vi är många som lider svårt av det. Jag ska vara med på en konferens som LRF Mjölk har i början på maj, hoppas verkligen att den kan ge något positivt.

Hoppas ni alla får en bra vår och sommar.
Mvh Håkan L

_____________________________________________________________________
Caroline Leo

Hej

Så var det min tur att skriva veckans röst. Jag heter Caroline Leo och har fått förtroendet att repesentera LRF ungdomen Sydost i Regionsstyrelsen tillsammans med Kicken. Denna uppgift känns väldigt inspirerande jag tackar verkligen för det fina förtroendet.

Jag är en tjej som har ett stort, brinnande intresse för lantbruk och den agrara näringen och kommer från en gård på Vikbolandet. Något som sporrar och driver mig är att få ta mig an utmaningar. På gården där jag är uppväxt bedrivs mjölkproduktion och under åren har det tillkommit lite olika verkasamheter, bland annat en del entreprenad med vallmaskiner, bergtäkt och en bygghandel.

Efter tiden på Vretagymnasiet hoppade jag på ett jobb hos en stor dikobesättning som höll på att utveckla sitt företag med att starta restaurang och försäljning av sitt eget kött. Därefter blev det tillbaka hem för att ta över ansvaret över djuren under tiden bygghandeln startades. Under 2010 bar det sedan av till Nya Zealand och Australien för att jobba och resa. Det är den häftigaste resan jag har gjort hittills! Vilket annorlunda jordbruk med stora gårdar, mycket djur och odling med stora maskiner.

Hösten 2011 började jag studera vid Alnarp på Lantmästarprogrammet. Under de tre åren hade vi jättekul och knöt många nya kontakter. Därefter landade jag här i Kalmar och jobbar med lantbruksförsäljning på Kalmar Lantmän med inriktning mot nöt. Det är ett väldigt roligt och inspirerande arbete där man får jobba nära bönderna. Jag blev kontaktad av en god vän från alnarpstiden som undrade om jag ville komma på ett möte med valberedningen och nu har jag fått denna hedrande uppgift!

Ha dé fint !
Med vänliga hälsingar
Caroline

____________________________________________________________________

Theresia Waldén, v 16

Kära medlemmar

Då har turen och äran kommit till mig att skriva veckans ord och eftersom jag är en person som jobbar bäst med kniven på strupen eller yxan över huvudet - alltså under press - så gör jag det just innan det skall skickas in.
Jag säger som Fredrik, tusen tack för förtroendet jag fått, att föra er talan. Vem är då jag? Theresia Irene Margreta Wallden men föredrar den korta versionen Tessan.

Född och uppvuxen i Surahammar/Västmanland där min farfar hade en gård som vi sedermera tog över och mitt yrkesval var bestämt ganska tidigt. Efter gymnasiet på treårig Naturbrukslinje i Sala så arbetade jag på olika gårdar i Västmanland med både kor och grisar. Efter några år hade jag ett vikariat som skulle gå ut och jag tog min chans att se nya vyer, Övertorneå och Tornedalens Folkhögskola. Läste två år till naturguide och knappt hade kursen startat innan de ringde från valberedningen för LRF Ungdomens riksstyrelse och vips var jag i Stockholm. På LRFs stämma 1997 var jag representant som nyvald i LRF Ungdomen och vem var där om inte min blivande man! Efter tre dagars stämma flög jag norr över och han körde till LRF i Ronneby och sedan den dagen är vi oskiljaktiga. Två fina tonårsflickor har vi och tillsammans har vi byggt upp ett företag och den gård vi tillsammans driver och förvaltar till framtiden. Gårdens kärna är skogen och det är utifrån den vi bygger vår framtid. Jag arbetar främst som motorsågsinstruktör och åker även ut och examinerar lite runt om i södra Sverige. Min man Pontus arbetar främst med Malwa, en liten beståndsgående skördare.

Vi gillar nya utmaningar bägge två, så när erbjudandet att sitta med i ”Sydosten” kom kändes det som en utmaning väl värd att ta. Ännu har mina uppdrag inte kommit igång men jag har bjudit vår härliga ordförande Lars-Ove på morotskaka och kaffe och det verkar som om det gick hem. Nu skall vi ha vårt första styrelsemöte i morgon och då skall vi komma fram till hur utskotten skall se ut framöver. Som det känns nu så tror vi att jag hamnar i medlemsutskottet och kanske lite hjälp till Skog och Vilt.

Båda dessa ligger mig väldigt varmt om hjärtat och jag känner redan att detta kommer bli så kul att få sätta tänderna i. Ni medlemmar betyder enormt mycket och mina tankar går just nu till stämmans motioner om oro kring förhöjda avgifter och tapp i medlemskåren. Hur skall vi visa er att ni är enormt värdefulla och att ju fler vi är, ju starkare står vi tillsammans? Jag önskar att varje medlem skall känna att ni är behövda och betydelsefulla oavsett varför ni valt att gå med i LRF eller vilken typ av verksamhet ni driver - konventionell, ekologisk, kor, skog, häst eller bara helt enkelt verksam och boende på landsbygden som delar min vision om att landsbygden är landets hjärta. Tillsammans kan vi göra skillnad.

Så nu kör vi go vänner// Tessan

_________________________________________________________________________

Fredrik Persson v 14

Hej allihopa!

Så har det då blivit dags för mig att skriva ”veckans röst” och jag tänkte börja med att lite kort berätta om mig själv och min verksamhet. Men allra först vill jag tacka för förtroendet att sitta i Sydosts styrelse. Något av det finaste man kan få måste ju vara just förtroendet att företräda någon annan och det känns både hedrande och inspirerande!

Jag är född och uppvuxen på en mindre gård i byn Emmeryd strax norr om Karlskrona och bestämde mig tidigt i livet för att det var jordbruk jag ville hålla på med. Efter avslutad gymnasieutbildning på naturbruksskolan köpte jag gården av mina föräldrar och efter en del tillköp genom åren är den idag strax över 200 ha. Här bedriver jag konventionell växtodling och skogsbruk samt uppfödning av lamm från 200 tackor och försäljning av ägg från 1500 frigående värphöns. Jag är 37 år gammal, sambo med Frida och tillsammans har vi två barn. Fritiden spenderar jag gärna i skogen, helst med bössan i handen då jakt är mitt stora intresse men försöker även prioritera en och annan runda med löparskorna på!

Med både får och höns på gården så är ju den stundande helgen lite extra speciell. Försäljningen av ägg fördubblas under påsken och det får väl räknas som ett angenämt problem att försöka få äggen att räcka till! När jag just nu på skärtorsdagsmorgon sitter vid datorn inne i huset har jag god uppsikt över hönshuset och hoppas faktiskt att det INTE skall komma någon som vill köpa ägg. Har nämligen inga att sälja förrän hönorna börjat värpa för dagen. Färska ägg till försäljning lite senare idag alltså. Lammen kan dock känna sig lugna här på gården. Födda i januari/februari är de ännu så länge för små för tallriken utan istället tänkta för sommarens grillfestligheter.

Förutom att sköta om djuren har jag denna vecka varit på samrådsmöte med ”Vattenmyndigheten för södra Östersjön” angående vattendirektivet. Jag kan inte med bästa vilja i världen påstå att vi var överrens om särskilt mycket. Att vatten är en viktig resurs som vi ska vara rädda om kan vi väl alla skriva under på och tjänstemännen på vattenmyndigheten höll med om att vi borde producera lika mycket livsmedel i Sverige som vi förbrukar för att inte skicka miljöproblemen till någon annan d v s en fördubbling av dagens produktion. En stund senare presenterar de förslag på de vattenförbättrande åtgärder som måste göras för att komma tillrätta med övergödningen och föreslår att 17300 ha mark omvandlas till våtmarker och skyddszoner… Ja, vad säger man? Det här kan bli en rysare framöver med potential att ta kål på svenskt jordbruk! Det är med andra ord hårt arbete som gäller för att få ordning på detta och som vanligt är det ingen som gör det åt oss. Vi får göra det själva!

Glada Påskhälsningar från Fredrik Persson

____________________________________________________________________
Mikaela Johnsson v 13

Hej

Så har det blivit min tur att knåpa ihop veckans röst.
Jag har under de senaste tre åren varit förtroendevald i LRF Sydosts regionstyrelse där jag främst har arbetat med frågor kring näringspolitik såsom CAP, äganderätt, vatten och miljö.
Igår på regionstämma i Ronneby brunn avböjde jag omval. Inte för att mitt engagemang har falnat, inte för att jag känner mig färdig och definitivt inte för att alla de gröna näringarnas knäckfrågor är lösta. Istället är det så att vi i slutet av juli ska få vårt andra barn vilket jag, min man och vår 7 åriga dotter är oerhört glada för.

Ett styrelseuppdrag är något som tar tid och som kräver att man hela tiden är på tå, är uppdaterad och håller intellektet i trim. Att kombinera detta med ett heltidsjobb hemma på gården är något som kräver planering och framförallt för min del duktiga anställda och en otroligt hänsynsfull familj. Med en ny bäbis på väg inser jag att jag inte kommer hinna ge varken LRF, företaget eller familjen den tid de förtjänar utan jag kommer satsa helhjärtat på familjen och företaget och lämnar med trygg hand över mitt uppdrag till en kommande duktig styrelsemedlem.

Jag ser tillbaka på tre otroligt givande och roliga år!
Jag har lärt mig så fantastiskt mycket och träffat så många duktiga och inspirerande människor både i våra lokalavdelningar, kommungrupper, regionstyrelsen och riksstyrelsen för att inte tala om den skatt av tjänstemän som finns på alla olika nivåer i LRF organisationen.
Uppdraget har gett mig massor av nya vänner och kontakter både inom de gröna näringarna och inom politiken.

Jag har tillsammans med styrelsen kämpat, stött och blött en mängd olika frågor som alla haft direkt påverkan ner på gårdsnivå. Uppdraget har gett mig en ödmjukhet i hur komplext det är att påverka och att vägen många gånger är lång och kurvig. Uppdraget har också stärkt min övertygelse om påverkansarbetets oerhört viktiga roll. För vad vore våra företag inom de gröna näringarna utan ett helt team av människor som kämpar för oss och våra specifika frågor.

Ena dagen har jag kämpat hemma på vår gård med att vässa produktionsresultaten vare sig det gäller skog, växtodling eller grisar för att på alla sätt försöka stärka den många gånger knapra lönsamheten för att nästa dag träffa politiker och ur hjärtat kunnat berätta och visa den verklighet vi bönder i Sverige lever med dagligen. Och i en hel del frågor har vi lyckats eller är på väg att lyckas eller tyvärr ibland misslyckats. Kampen fortsätter för oss alla!

Jag ser inte detta som ett avslut på LRF utan snarare som ett uppehåll och kanske lyckas jag nästla mig tillbaka in om några år igen.
Jag är också övertygad om att den nya sammansättningen av styrelsen kommer att göra ett grymt bra jobb och bevaka och slåss för de frågor som påverkar oss alla i de gröna näringarna.
Tack så mycket för det förtroende jag fått under de här åren.

Vi ses igen, vänligen Mikaela Johnsson

 ________________________________________________________________________
Sofia Hidling, v 12

Hej!

För fyra år sedan fick jag ett samtal från Per Petersson styrelseledamot i LRF Sydost, som jag av en slump träffat på en gemensam studieresa i England där vi och andra bönder tittade på engelsk grisproduktion. Han undrade om jag ville bli en av de programledare i Sydost regionen som skulle presentera arbetet med framtagandet av LRFs livsmedelsstrategi. Som lantbrukare, medlem i LRF och ett starkt engagemang för de gröna näringarnas frågor tyckte jag detta lät mycket spännande. Jag tackade ja och där kan man säga att min LRF resa startade.

Solcellsel, en bit på vägen mot det biobaserade samhället!

Ibland får man som förtroendevald extra angenäma uppdrag, som härom dagen när LRF Samköp hade medlemskväll på Ahlsell i Karlskrona med tema ”Solel”. Jag fick delta som representant för regionförbundsstyrelsen. Personal från samköp och sydost fanns också på plats, Ingela, Johanna och Anki. Intresserade medlemmar kom från alla håll och kanter, 109 personer var anmälda och minst så många kom. Vid vår monter pratade vi om solceller, hjortar, Cap och en massa andra intressanta saker med besökarna.

Fokus för kvällen låg på två föreläsningar om solcellsel från den leverantör Samköp har avtal med.
Solel är inte bara en möjlighet, jag ser det som en nödvändighet på vägen mot det biobaserade samhället. Det biobaserade samhället är för övrigt ett av mina favorituttryck när det gäller LRFarbetet. Ska vi fortsätta leva på vårt elintensiva sätt som vi gör, både för hushållen och för vår egen näring, så måste vi se till att producera elen på ett hållbart sätt.

Solel är en långsiktig investering både för företagaren själv, men inte minst en investering i vår framtida miljö och möjlighet att livnära oss på naturens resurser. Föreläsaren menade att lantbrukare är vana vid långsiktiga investeringar och alltid öppna för nya miljövänliga lösningar och därför var bland de första att investera i solceller. Det sög vi åhörare i oss som svampar. Känslan att producera sin egen väldigt miljövänliga el måste vara något alldeles extra. Nya enklare regler och lösningar för att sälja överskott ut på nätet gör det attraktivare att sätta upp en anläggning. När väl anläggningen är i drift verkar underhållet vara minimalt.
Tillsammans med vindkraft utgör solel en fantastisk möjlighet för en fastighet att vara i princip självförsörjande på el. När det blåser mest skiner solen minst och tvärtom.

Nu är också tiden på året för andra angenäma uppdrag som förtroendevald, årsmötestider och tid för regionstämman. Jag är väldigt glad att våra avdelningar motionerar om allt möjligt från vilt till medlemsavgifter. En av LRFs regioner hade inte fått in enda motion och det är kanske då det är dags att bli rädd på riktigt. Finns inte behovet av att lyfta frågor och åsikter på vår egen stämma så finns ju inget behov av LRF. Så nu ser jag fram mot en stämma med mycket diskussioner och åsikter nästa fredag. I sydost finns viljan att tillsammans jobba för det lönsamma, hållbara biobaserade samhället, känner jag.

Angenämt är också att just idag har första tvätten hängts ut till tork i vårsolen här hemma. Hoppas vi ses i ett soligt Ronneby på stämman!

Sofia Hidling, styrelseledamot

_________________________________________________________________

Per-Göran Sigfridsson, v 10

Bucht besökte vår biogasanläggning

Utöver mitt uppdrag i LRF Sydost så är jag också styrelseledamot i biogasbolaget More Biogas Småland AB. När landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i onsdags var på besök i Kalmarområdet fick vi ett besök av honom tillsammans med några av hans medarbetare samt kommunalrådet Johan Persson. Vi gavs möjlighet att berätta om biogasprojektet, från 2007 då idén kläcktes till vad det är i idag, en producerande anläggning som det investerats 80 miljoner i. Det handlade mycket om drivkrafter för investering, resan om förtroende för projektet och målbilden av vad anläggningen ska leverera på sikt.

I ett område med relativt mycket djur är fosforfrågan en väsentlig del av miljöarbetet på gårdarna. Hur kan vi blanda olika djurs gödsel samt matavfall och klara miljökraven? I bolagets plan ligger att testköra olika separeringstekniker under senare delen av våren när vi kommit igång med intransporten av matavfall i lagom takt tillsammans med stallgödseln. Då kan vi få ett relevant resultat av testerna för hur vi går vidare i investeringsplanerna. Detta var bland annat det vi tog upp med landsbygdsministern. Vi lyfte fram vad vi vill och gör från lantbrukets sida för att på sikt förbättra vattnet i Östersjön.

Det finns i vårt område vattendrag som på vattenkartan är i behov av statushöjningar. Vi känner ju ofta från lantbruket att vi pekas ut och ska ta extra stort ansvar för bättre vatten men man kan ju fundera lite filosofiskt : om vi i biogasanläggningen tar emot matavfall för rötning och sedan sprider biogödseln på åkern. Vem är miljöpåverkaren: bonden, biogasanläggningen, den insamlande funktionen eller konsumenten? Den dimensionen är ju viktig att ha med sig. Så också med livsmedelsproduktion som ju i grunden handlar om existens och överlevnad.

Vi talade även kring den dubbla miljönyttan med biogas och hur ministern ser på gödselgaspengen. Många gånger handlar det ju inte om djurproduktion eller biogas utan om både och i samklang med varandra. Politiken måste här vara med på ett tydligt vis i viljan till en drivmedelsomställning och en balanserad vattenförvaltning.

Eftersom detta var första besöket på landsbygdsministerns turné hoppas jag att han fick en bra dag och jag vet också att vattenfrågan kom upp på ett annat besök under dagen. Min styrelsekollega Håkan Lundgren tog då upp detta och Kicki Svensson fick möjlighet att överlämna en inbjudan till höstens seminarie och presentation av Livsmedelsstrategin för Kalmar Län. Jag tror nog att landsbygdsministern fick en positiv och inspirerande bild av besöket men frågan kvarstår, vilka är hans möjligheter att påverka för förbättrad konkurrenskraft i lantbruket?

Per-Göran Sigfridsson

 ___________________________________________________________________

Christian Horn, v 9

Hej på er allesammans!

Jag har fått möjligheten att skriva veckans röst och där har jag tänkt att koncentrera mig på vattenfrågan. Det som jag hoppas att ni alla vet är att vi är på gång in i en ny vattencykel som sträcker sig 2015-2021.
Vad är nu detta? Jo, vattenmyndigheten har samlat en mängd med förslag på vad som behöver förbättras i våra bäckar, åar, sjöar och kustvatten. Detta har sammanställts och kommit ut som en bok (kan laddas ner på nätet). Det är en mängd med förslag men vattenmyndigheten kan inte gå på en enskild person eller företag utan det måste gå genom en annan myndighet för att verkställas.

Hur kommer nu detta att inverka på det svenska skogs och lantbruket? Klart är att det kommer att påverka och låter man alla förslag slå fullt ut så blir vi mycket hårt drabbade. Det står en siffra i materialet där kostnaden för lantbruket skulle bli 2 miljarder kronor per år. Slår man ut det på att vi i Södra östersjöns vattendistrikt är ca 10 000 lantbrukare så blir det 200 000 kronor per lantbrukare. Detta är en mycket stor summa som vi absolut inte kan bära själva utan det måste bli mindre åtgärder, klokare åtgärder och att övriga samhället tar sitt ansvar.

Vi har redan nu tagit ett mycket stort ansvar för att skapa en bättre miljö och minska läckaget från lantbruket. Men det finns alltid ett läckage av näringsämnen även om vi inte brukar marken. Så de åtgärder vi kan ta på oss måste ses utifrån att vi kan behålla vår konkurrenskraft så att vi inte försöker att lösa våra miljöproblem med en ökad import.

Är ni intresserade av att titta på ert vattendrag så ska ni gå in på viss.lansstyrelsen.se och därifrån går ni in på enkel karta och söker er fram till ert vattendrag. Stöter ni på problem så ring upp länsstyrelsen 010-2238000 och fråga efter vattenmyndigheten som är skyldiga att hjälpa er.
De regioner inom LRF som ligger under Södra östersjöns vattendistrikt har haft ett par träffar angående materialet. Vi kommer att skriva ett remissvar per region och riks kommer att skriva ett för hela landet. Ni som sitter med i vattenråd ska vara aktiva så att jord och skog behandlas på ett just sätt i vattenrådets remissvar. Även kommungrupperna kan mycket väl lämna förslag på sina vatten men då är det bra om ni skickar en kopia till Linda Hedlund så att hon har koll på vad som händer. Kommungrupperna kan även ta kontakt med sina lokala politiker och berätta hur det här kommer att påverka skogs- och lantbruk.

Under våren kommer vi att bjuda ut ledamöterna i Vattendelegationen för att de ska få se vår verklighet och hur den kommer att påverkas. Detta gör vi för att visa på helheten i problematiken då det är lätt att man bara ser på en åtgärd i taget. Att förstå hela problematiken är viktigt.
Har ni några frågor så får ni gärna höra av er till Linda Hedlund, 0480-496401 eller till mig Håkan 070-6572522.

Ha det bra vi hörs och syns.
Håkan Lundgren

________________________________________________________________

Christian Horn
2015-02-20

Hej!

Nu har även jag varit på årsmöte. Min avdelning är Växjöortens och jag kan inte påstå att uppslutningen var god – av 240 medlemmar deltog 13 personer, varav sex från styrelsen. Tidigare brukar vi vara cirka 17 personer. Men det som oroar mig mest är hur vi ska få fler unga engagerade. Idag består styrelsen av sex personer runt 30 år och två personer i 50-årsåldern. Vad händer när alla som är aktiva sitter i lokalavdelningens styrelse? Dessa sex yngre personer är i princip alla vi har i den unga åldersgruppen. Och vad händer när de äldre trotjänarna försvinner? Hur ser framtiden för lokalavdelningen ut och vad kan vi göra för att engagera fler unga?

Att slå ihop avdelningar är ingen ultimat lösning. Självklart behöver vi värva fler unga medlemmar, på alla arenor där dessa finns. Men vi måste också verkligen engagerar de unga medlemmar som redan finns, genom att ta in dem i styrelsen så att de blir aktiva och synliggörs. Låt dem gå med i kommungruppens styrelse också där de får se att det finns ännu större möjligheter att påverka. Där kan också övriga ledamöter fungera som mentorer och få de unga att växa och utvecklas. Ju fler yngre medlemmar vi är, ju fler kan de i sin tur dra med sig och skapa nya nätverk.

En sak vi lätt glömmer är att vi jobbar för alla på landsbygden – även de som inte har företag kan vilja engagera sig i landsbygdsfrågor. De kan också ges möjlighet att påverka genom lokalavdelning och kommungrupp. Vilka finns i din omgivning?

Till sist, det är alltid lättare att vara två yngre i en styrelse än att man sitter där själv. Tänk även på att fråga de yngre vad de tycker i en fråga som diskuteras. Det är inte säkert att man vågar ta för sig och ge sig in en diskussion, även om man har en fundering.

Christian Horn

__________________________________________________________________

Nina Nilsson
2015-02-13

Hej

Den här veckan är det min tur att dela med mig lite av min vardag och mina tankar i Veckans röst. För er som inte redan känner mig så representerar jag ungdomsstyrelsen i regionstyrelsen sedan två år tillbaka. Jag bor i anslutning till familjegården söder om Ljungbyholm där vi har slaktgrisuppfödning, växtodling och skogsbruk. Själv jobbar jag på Hushållningssällskapet i Kalmar som växtodlingsrådgivare sedan drygt ett år tillbaka.

Häromveckan fick jag chansen att vara med på Kalmars första Ryttargala som LRF Sydosts representant och prisutdelare i kategorin "Årets prestation". Det var 280 hästfantaster som samlats på Guldfågeln arena för mingel och middag – lite ovant att se tränare och bekanta uppklädda i annat än ridstass! Det var en härlig stämning och det slog mig att även om jag själv inte varit en aktiv tävlingsryttare på nästan 15 år så var det många som jag kände igen. Tränare, gamla vänner och nya, unga ryttare. Hästar och ridsport är något som man kan hålla på med i alla åldrar och är en av få idrotter där män och kvinnor tävlar under samma förutsättningar. Väl värt att notera!

I helgen som gick var jag på ett seminarium med Andy Swärd, mental coach som vägleder många idrottare och företag. I det här fallet var det en ridklubb som ordnat dagen, men det han har att säga går att applicera i många andra sammanhang. Tänk att mina tankar påverkar en häst som väger ett halvt ton och kan få den att fullständigt tappa konceptet. Bara för att jag har hjärnspöken! Då kan man undra hur de där tankarna påverkar en själv, om det är så lätt att överföra dem till en annan individ. Fastän vi har all modern teknik tillgänglig idag så är det uråldriga, nedärvda kunskaper som kickar in då vi blir utsatta för stress och press. Det är mycket i omvärlden som vi inte kan påverka, däremot kan vi faktiskt förbereda oss inför situationer som eventuellt kan hända och på så vis tackla stressen. Det är lättare sagt än gjort, men nog så viktigt.

Vad det gäller LRF Ungdom Sydost så är det en del nya ansikten i styrelsen och det är många idéer på gång! Nu närmast är det pubkvällar i Karlshamn, Kalmar, Växjö och Vimmerby. Håll utkik på Facebook om mer information och ta chansen att träffa styrelsen för att prata, ställa frågor och träffa fler ungdomar i näringen. Och ta gärna med dig en kompis!

Nina Nilsson

_____________________________________________________________

Per Brunberg
2015-02-06

Ubåt & falukorv

Jag var på valberedningsmöte i onsdags för att intervjua styrelsen i mitt mejeri.

”Saknar styrelsen någon kompetens” frågade jag? 

”En jurist hade inte varit fel. Ärendena har blivit speciella, juridiken är ofta krånglig och svårtolkad” Blir det fel kan det drabba medlemmen väldigt illa.

Men fortsatte han, ”det blir billigare att hyra. Vi behöver ofta olika kompetenser dessutom.

Är det en bra idé med externa specialister, fortsatte jag?  

”Det är inte lätt att förstå lantbrukets komplexa bild. Man bör se en helhet som griper om allt mellan växtodling, djur, ekonomi, marknad, personalfrågor med mera. Det är inte lätt.”    

Sunt bondförnuft

I vinter har Sverige haft besök av ”främmande makt” i Stockholms skärgård. Alla tecken tyder på att det är så, enligt säker utsago från Försvarsmakten.   

För mig var det ett ytterst märkligt beslut, att lägga ner den allmänna värnplikten och rusta ner vårt försvar.

Hur kunde någon enda tro att omvärlden helt plötsligt hade blivit snäll?       Det fanns och finns, inte ett enda tecken på detta internationellt. Bevisen haglar hela tiden om det motsatta.

Nu ryter ÖB i skarp ton!

Mycket mer pengar behövs och en annan strategi för att stärka upp försvaret. ”Sverige kan möjligen stå emot ett angrepp under någon vecka.”

Under hela vår historia, har tillgången till föda varit det primära.                       Det har gått hand i hand med att skydda och försvara sig.

Hur kan vi ha blivit så naiva, att vi har monterat ner båda dessa pelare, för vi har ju en begränsad tillgång på mat också!

Det hade varit en lätt sak att ändra på, om viljan och förnuftet hade funnits med på resan.

Är det kanske sunt bondförnuft att en ny ministerpost blir ”Mat & Försvarsminister” Varför skall vi ha ett starkt försvar när soldaten svälter ihjäl?

Årets regionförbundsstämma är förlagd till Ronneby Brunn, med nya och fräscha inspel. Det blir mitt tack och farväl till Er alla, efter en utvecklande och intressant tid i Sydoststyrelsen.

Varmt välkomna, jag lovar att Ni kommer att bli väl omhändertagna!
Per Brunberg

_____________________________________________________________

Mikaela Johnsson:

Hej!
Nu var det min tur att dela med mig av det som är aktuellt i min kalender för tillfället. Det är mycket och allt känns lika viktigt, men jag har ändå valt ut två högaktuella möten jag varit på de senaste veckorna. En del av er vet nog vem jag är men jag skriver en kort presentation för er andra.
Jag heter Mikaela Johnsson är boende utanför Ljungby kommun i Kronobergslän. Jag driver tillsammans med min man och svärfar en gård med smågrisproduktion, växtodling och skog. Jag sitter sen 3 år tillbaka i styrelsen för LRF Sydost där jag är länsansvarig för Kronobergslän samt arbetar tillsammans med Håkan Lundgren i utskottet för Näringspolitik.
Kooperation gammalt och mossigt eller nytt och modernt?

Förra veckan var jag i Stockholm där ämnet för dagen var Framtidens kooperationer. Vi inom lantbruket har en lång och trogen tradition av att bilda, driva och tillhöra kooperationer både i större och mindre konstellationer. Jag med mina drygt 10 år i branschen kan ibland känna att kooperationens roll är lite luddig. Den kooperation som generationerna före mig talar om där gemensam nytta och framåtsträvan var ledorden känner jag och många i min generation inte igen oss i. Men kanske är det så att i dagens hets med allt större verksamheter, knapp lönsamhet och fler aktörer på marknaden som sliter och drar i en så hinner man inte stanna upp och fundera på vad våra gemensamt ägda verksamheter faktiskt betyder och har betytt för oss.

Tittar man på betydelsen av kooperation så betyder det samarbete efter det engelska ordet cooperation. Kooperation är en form av ekonomisk samverkan, där medlemmarna i kooperativet både äger och driver den verksamhet de har behov av. Den verksamhet man bedriver i ett kooperativ ska ge medlemmarna största möjliga nytta, till exempel ekonomisk sådan. Även samhällsnytta och allmänintresse är viktiga mål och begrepp för kooperativ.

Kooperationen kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande. Det unika med den kooperativa organisationsformen är att varje medlem har en röst oavsett kapital, och att kooperativet är öppet för alla. Källa: Wikipedia
Jag tror att alla våra gemensamma kooperationer har varit oerhört viktiga för den utveckling som skett i svenskt lantbruk där vi som företagare blivit allt mer moderna och konkurrenskraftiga på ett effektivt och hållbart sätt. Det har heller inte spelat någon roll hur, när eller om du har valt att utvecklas alla har rätt att få vara med och bidrar på sitt sätt. För det företag eller den kooperation som är med längst fram och driver utveckling och innovation blir det både ett ekonomiskt och ansvarstagande ok att bära som både kan vara en för- och nackdel. Våra kooperationer har gjort många fel längs vägen men också många rätt. Ansvaret för vad som är rätt och fel framöver har vi lagt i händerna på de medlemsvalda förtroendevalda vi valt att sätta i våra styrelser på alla nivåer. Det finns många tankar som cirkulerar, har exempelvis Lantmännen, Södra och Arla för stora kostymer, är det rätt eller fel att växa internationellt. Är organisationerna fortfarande medlemsnära och upplever alla att man kan göra sin röst hörd. Jag är övertygad om att det finns många och stora frågor som hänger i luften där man aldrig kommer att vara säker på vad som egentligen är det rätta.
Men vad som för mig känns positivt är att möta en förtroendevald mjölkbonde i Arla som definitivt upplever att hon har en röst och möjlighet att påverka. Det kanske är detta mycket handlar om ENGAGEMANG. Bli förtroendevald eller engagera dig i en valberedning och gör på så vis din röst hörd och påverka den kooperation du tillhör på det sätt du tror är bäst och fyll våra styrelser på alla nivåer med de människor du känner för fram din röst på bästa sätt. Men glöm inte heller att de som sitter där idag är just förtroendevalda med ett ansvar och uppdrag att föra fram alla medlemmars röster på bästa sätt och att de alla sliter hårt för att lyckas med just detta.

Om du frågar mig om jag tycker kooperation är gammalt och mossigt eller nytt och modernt så tror jag att det är en blandning av båda och det är också det som är dess styrka. För mig som grisbonde märktes definitivt avsaknaden av en ansvarsfull kooperation när många grisbönder fick skicka sina djur med båten till Tyskland eller lägga ner i brist på någon att slakta djuren hos då ingen tog ansvar när krisen var ett faktum. Men jag vet också att i de bistra tider som Sveriges lantbruk nu upplever vad gäller lönsamheten så har vi inte råd att vara solidariska mot vår kooperation om de inte erbjuder den betalning eller de inköpspris som våra företag kräver.

Livsmedelsstrategi för Kronobergslän
När jag startade min resa i LRF för snart 4 år sedan var det som programledare för LRFs livsmedelsstrategi och jag fick då möjlighet att presentera den för er medlemmar runtom i Sydost.
Sedan dess har det hänt mycket! Det finns en vilja från alla politiska partier i vår riksdag om att ta fram en gemensam partiöverskridande nationell livsmedelsstrategi. När denna väntas vara färdig är oklart men LRF kommer definitivt vara med och se till att det inte blir en fin pappersprodukt utan levande och verksam. Vi har ett långt land med otroligt olika förutsättningar för livsmedelsproduktion och där av behovet för regionala strategier som riktas mot de specifika förutsättningar som finns just där. Kalmar län är i full gång med utformning av sin strategi, gå gärna med i gruppen "Livsmedelsstrategi för Kalmar län" på Facebook för information och aktuella uppdateringar, eller kontakta Carolina Gunnarsson regionförbundet alternativt Rose-Marie Winqvist LRF Sydost.
Nu har det blivit dags för Kronobergs län. Innan jul träffades representanter från LRF, Länsstyrelsen och Region Kronoberg där vi fick ta del av en framtidsstudie kring förutsättningarna för livsmedelsproduktion i Kronoberg framtagen av Sören Persson LRF. Föga förvånande kan man säga att Mjölk och Nöt är de stora näringarna som i mångt och mycket fungerar som motor för länet och näringarnas livskraft är oerhört viktig för helheten.
Detta är en uppstart och inget är färdigt men vi från LRF vill att en strategi ska ha tydliga mål och att oavsett vem i länet som vill göra en förändring så ska konsekvenserna för livsmedelsproduktionen analyseras och riktlinjer beaktas.
För oss är det också viktigt att detta inte enbart blir LRFs strategi utan att det sker i samarbete med Länsstyrelsen, Region Kronoberg och andra berörda branscher.

I Kronobergslän är mycket redan på gång kring livsmedel och därför är det viktigt att få med alla parter så vi inte "dubbelarbetar". Nästa steg är nu att träffa styrgruppen för MAT 2015 där framtidsstudien över Kronobergslän och Kalmar läns arbete för en strategi ska presenteras. MAT är ett stort och viktigt projekt för länet och därför är de en viktigt samarbetspartner dock måste producent perspektivet lyftas in tydligare och det tror vi att en strategi kan bidra med.
Näst på tur står Blekinge och en studie är just nu på framtagande.
Ni är alltid välkomna att höra av er med frågor till mig.


Trevlig helg!
Mikaela Johnsson
070-6743951, johnsson.mikaela@telia.com

 

_________________________________________________________________

 Bonnalunch, ovälkommen julklapp och nyårstankar från Blekinge

Den ovälkomna julklappen kan knappast ha undgått någon, oavsett vilken produktion man har som LRF medlem. Mjölkpriser och köttpriser går upp och ner, det vet vi sedan länge, och de flesta är relativt härdade och har någon typ av beredskap för varierande priser. Men slaget som kom dagen innan julafton var hårt för många när det gäller den egna lönsamheten och för hela branschen. Arlas mjölkpris sänktes till ca 2,65 kr/liter mjölk. Samma råvarupris som på mitten av 80-talet. Tankarna snurrade i huvudet på många under julhelgen och för vissa var det sista julen med mjölkkor. Jag mjölkade på julafton och hoppas på fler jular hos kossorna. Ändå gråter jag en liten skvätt när jag tänker på de som lagt av som mjölkbönder under året. För vissa var det helt frivilligt och med ålderns rätt, för andra en helt annan väg än de tänkt sig på grund av läget med sänkta mjölkintäkter. Sorgligt att ingen tar över efter de som lägger ner med ålderns rätt, sorgligt att företaget inte går som brukaren tänkt sig.

Fast det viktiga mitt i dessa dystra tider är kanske att denna riktiga bottennotering har fått övriga befolkningen att vakna. Glädjande nog ska en mjölkdag hållas i Sveriges Riksdag torsdag den 15 januari. Initiativet kommer från Magnus Oscarsson (KD), riksdagsledamot, som vill lyfta frågan om dagens svåra situation för mjölkbönderna. Han räknar med 50-70 deltagare från mejerier, riksdagsledamöter (från alla partier) och naturligtvis huvudpersonerna, mjölkproducenter. Oscarsson vill även öka trycket på den offentliga sektorn att köpa in svenska råvaror. Jag kände hopp när jag läste detta och tänkte; äntligen synliggörs våra producenter och kanske kan det föra något gott med sig för våra medlemmar oavsett produktionsinriktning. Mer om detta finns säkert i lantbrukspressen till helgen.

LRF Sydost ordnar två bonnaluncher den 15 januari kl 12.00 för våra mjölkproducenter runt om i regionen. Platserna är hos Arne Thörn, Liatorp, Ronneby. (Anmälan till Arne Thörn, tel 0708-334174) och skolan i Boaryd, Tingsryd (Anmälan till Anki Carlsson tel 0470-703654.)

En möjlighet att träffa andra i samma situation. Mjölkföretagardagarna drar igång i landet med Västerås först ut 14/1. Jag kommer att åka till mjölkföretagardagarna i Kalmar 22/1, det känns extra viktigt att träffa andra som jobbar med mjölk i dessa tider för erfarenhetsutbyte och inspiration. Sen finns ju alltid LRFs bondekompisar dit du kan ringa om du behöver prata av dig och få stöttning, namn och telefonnummer finns på hemsidan.

Extra viktigt är att titta på det egna företagets förutsättningar, går det att trimma mer, slimma lite här eller där? Klarar mitt företag några månader till med lågt pris? Bara den enskilde företagaren vet svaret på dessa frågor.
Andra tankar som snurrat i huvudet är ju extravalet som inte blev av. Kändes märkligt, men nu har vi situationen som är och LRF Sydost ska göra sitt bästa för att påverka i rätt riktning för våra medlemmar.
Trots all oro som finns ser jag det kommande året med tillförsikt, spännande möten i LRF sammanhang och spännande ladugårdsdagar. Sen en av det bästa sakerna med början av året tycker ju jag är de nya frökatalogerna, som den lilla trädgårdsnörd jag är.

Varma nyårshälsningar från Sofia Hidling

 _______________________________________________

Bara att ta nya tag!

Tänk så plötsligt allt kan förändra sig. För några månader sedan hade vi avverkat ett riksdagsval och trodde med viss tveksamhet att vi var tillbaka i den vanliga politiska lunken. Men av det blev det intet, nu måste vi ladda för en ny valrörelse. En valrörelse där LRF måste finnas med för att sätta fokus på våra frågor. Vilka är då våra frågor? Det viktigaste är, anser jag, konkurrenskraft och egentligen kan det räcka med det. För har vi möjlighet att konkurra på lika villkor så finns det en framtid för svenskt lantbruk. Och finns ett aktivt lantbruk så får vi även en aktiv landsbygd.

Själv är jag mjölkproducent, så även jag känner av den kraftiga prispressen som vi utsätts för nu. Jag tror inte att det kommer att vända något speciellt uppåt under 2015. Så det är bara att ta på tagelskjortan och hålla koll på kostnader och producera på ett kostnadseffektivt sätt.

Bonnaluncher med soppkök
För att försöka lätt upp stämningen lite så planerar vi att inrätta soppkök. Det låter allvarligt men är tänkt att vi på ett enkelt sätt ska få mjölkbönder att träffas och äta en lunch och dryfta sina bekymmer i det svåra läge som vi alla kommer att befinna oss i under 2015.

Förhoppning om fler elever på HS skolor
Jag sitter med i programrådet för Gamleby Gymnasiet, ett intressant uppdrag för det är viktigt att det finns skolor kvar som kan utbilda ungdomarna. Sofie Alvarsson som är rektor på skolan gör ett jättejobb för att attrahera nya elever till skolan. Nyligen vann man arbetsförmedlingens upphandling om vuxenutbildning i djur, trädgård och lantbruk avseende hela Småland. Detta kommer förhoppningsvis att leda till fler elever på HS skolor i sydosten.

Vattendirektivet blir mycket aktuellt i vår
Sydsvensk miljöråd är ett samarbete mellan LRF Sydost, LRF Skåne och LRF Halland där vi pratar om olika miljöfrågor. En fråga som kommer att bli mycket aktuell under våren är vattendirektivet där vi nu går in i en ny cykel. Så snälla ni, gå in på Viss vattenkarta och klicka in er på ert eget vattendrag och titta på statusklassning och åtgärdsförslag, känns det tokigt så hör av er till Linda eller mig så får vi ta med det i vårt fortsatta arbete.
En annan viktig vattenfråga är vattenskyddsområden runt kommunernas vattentäkter. Där måste kommungrupperna vara på tå för att komma med i diskussionen så tidigt som möjligt. Det är då vi har möjlighet att minimera hur mycket jord och skogsbruket påverkas.

När och kära
Det närmar sig jul, en tid då vi alla hoppas kunna vara tillsammans med våra nära och kära. Vi kommer att få hem våra tre barn med bihang och så grädden på moset de två barbarnen som jag inte har sett sedan början av augusti. Det ska bli bra.

Så jag får önska er alla en God Jul och ett Gott nytt år.
Håkan Lundgren