Men är inte den PR som går från bekant till bekant, från storasyster till lillebror, från anställd till anställd nog så viktig? Den är helt gratis men ändå obetalbar.

Som nybakad jordbruksstudent känner man sig taggad till tusen att få börja omsätta allt man lärt sig i praktiskt arbete men risken finns att motivationen går förlorad om man inte blir anförtrodd mer än en dyngskrapa och en kalvhink de första åren på arbetsmarknaden. Vilket verkligen inte alltid, men alltför ofta, är fallet.

Delegera

Sen finns det vissa grundläggande delar av en anställning som måste fungera ur den anställdes perspektiv såsom pålitlig lön, semesterersättning, schema och dylikt men det är mest för att anställningen ens ska överleva. Vill man som arbetsgivare sedan utnyttja personalens fulla potential bör man gå längre än så. Man behöver till exempel tänka på att delegera ansvarsområden, informera om företaget och utvecklingsplaner, kosta på kompetensutveckling.

Personlig utveckling

De senaste åren har nämligen de allra flesta branscher diskuterat möjligheterna till personlig utveckling, till att göra "karriär" och olika ansvarsnivåer. Det är mer en generationsfråga än en branschfråga.

Generellt sett har vi 80- och 90-talister höga krav (på gott och ont) på att ett jobb ska kännas meningsfullt och roligt. De kraven kommer inte att minska över tid även om man med dagens arbetsmarknad skulle kunna tycka att folk borde vara glada om de kan få ett jobb direkt efter gymnasiet.

Så kanske det är dags att laborera lite med gamle Uncle Sam:

Don't ask what your empoylees can do for you - ask what you can do for your employees!

 

Erika Estreen, ledamot LRF Västerbottens regionstyrelse