Tina Åkesson och maken Hans på Kärra Mellangård föder upp kalvar till att bli ekologiskt Kaprifolkött, vilket betyder att djuren enbart ätit gräs. Kalvarna köps in kastrerade och avhornade när de slutat dricka mjölk. Då är de tre månader gamla, för så länge måste en ekologiskt uppfödd kalv få dricka mjölk. Hos Tina får de lära sig äta gräs och på vintern får de ensilage.
Tina har mellan 40 och 50 stutar, det vill säga kastrerade tjurar, i olika åldrar samtidigt. På våren släpps de ut på bete men innan dess ska de stora djuren vägas. Stutarna lever på gården två vintrar och slaktas på vårvintern därefter. Då väger en vuxen stut 750-800 kilo. På gården odlas vall som blir foder, men också grynhavre, råg, åkerbönor och ärtor.

Välkomna!

Vi är: Besöksgård
Vi gör: Bondebesök

Tina Åkesson
Mobil: 0730 533228


På Kärra Mellangård i Tunge föder familjen Åkesson upp stutar som blir Kaprifolkött i butikerna. Stutar är kastrerade tjurar som kommer till gården när de är tre månader gamla.

Tina Åkesson visar oss runt på gården.
Det intensiva vårbruket är avklarat och nästan alla stutarna är släppta på bete. Några småkalvar står fortfarande i lösdriften hemma. De ska också få komma ut så snart de vant sig vid fodret och äter ordentligt.

Tina och Hans Åkesson på Kärra Mellangård är anslutna till KRAV och är alltså ekologiska lantbrukare och köttuppfödare. De tog över Hans föräldrahem 1995. Tidigare var det en svingård men vid övertagandet låg gården i så kallad omställning, det vill säga marken låg i träda och där odlades ingenting. Samma år gick paret med i KRAV. Att arbeta ekologiskt blev ett självklart val. Marken som vilat innehöll mycket näring och det kändes fel att bespruta jorden med bekämpningsmedel. I stället valde paret att odla många olika saker och att föda upp stutar till slakt.

På gården finns mellan 40 och 50 stutar som växer upp i blandade flockar. Kalvarna är kastrerade och avhornade när de kommer.

Enligt KRAV-regler måste kalvarna få dricka mjölk under sina första 12 veckor och därför får de börja med att vänja sig vid att bara äta gräs när de kommit till Åkessons gård. Under resten av sitt liv äter Kaprifolstutarna enbart gräs, antingen på betet under sommarhalvåret, eller som ensilage under den tid de är i stallet. De bor inomhus mellan oktober och april och går på bete under resten av året.

Tina Åkesson köper alla sina kalvar från två ekologiska gårdar. De allra flesta köps in på våren och sommaren. De föds upp på gården i två vintrar och slaktas på vårvintern det andra året.

När djuren ska ut på bete, bjuder familjen in goda vänner och tillsammans driver de stutarna till hagen. Tina går alltid först i drivgatan och hon säger att hon går med hjärtat i halsgropen. Det är en mäktig känsla att ha stora och små köttdjur bakom sig, ystra och glada i vårvädret. En vuxen stut väger 750 till 800 kilo men Tina förklarar att stutar som inte går med sina mammor, i stället tyr sig till människorna och följer efter henne ut på betet.

Jämfört med tjurar så växer stutarna något långsammare och får ett kött med mer insprängt fett. Eftersom Åkessons är med i Kaprifolkött får de mer betalt per kilo för köttet och kan sälja spannmålet de odlar i stället för att mata djuren med det. Djur som får gå ute och beta håller också markerna öppna.

Tinas arbetsdag börjar vid 7.30 när de båda barnen åkt till skolan. Då gör hon sin djurrunda, matar kalvarna, gör rent och tittar till betesdjuren. Sju dagar i veckan.  Hon säger att det är hennes ansvar att djuren har det bra och får leva ett så naturligt liv som möjligt, trots att de inte strövar fritt.

Inför betessläppet vägs alla stora djur i en box på våg. Det är inte så besvärligt som det låter, menar Tina och berättar att stutarna gillar när det händer saker och att de lär sig snabbt. När de varit med några gånger, springer de själva in i vågboxen.
Det är viktigt att följa hur djuren växer för hon vet att djuren tappar lite vikt vid betessläppet. De rör sig mer och det tar några dagar av spring och småuppgörelser innan lugnet lägrar sig. Senare vägningar görs för att ha koll på när varje djur vuxit färdigt och ska skickas till slakt.

Under tiden inne i stallet ligger djuren på djupströbäddar av halm. Det går åt 250 stora halmbalar till bäddarna och stutarna äter cirka 350 ensilagebalar, sådana där stora, vita balar med plast runt som man kan se på åkrarna när grässkörden är klar. Varje dag skrapas golvet framför foderbordet fritt från gödsel.

Under sommaren blir arbetsdagarna lite lättare när det gäller djuren. Tina slipper att skrapa gödsel och fodra men å andra sidan kräver en gård mycket underhåll som får göras under sommarhalvåret.

De djupa halmbäddarna och gödseln ska köras ut och läggas i stuka. Där multnar det till näringsrik jord. Alla grindar ska monteras ner och lagården tvättas. Ensilageplasten ska samlas in och köras till återvinning och i början av juni är det dags att börja skörda vallen som blir ensilage till nästa höst. Två skördar tas på vallen och den tredje blir bete till djuren eller plöjs ner som gröngödsel inför kommande spannmålsodling.

På Kärra Mellangård odlas även en hel del annat än vall. I år är det grynhavre och råg samt åkerbönor och ärtor. I augusti börjar skörden av det som såddes i våras. Därefter ska gödseln köras ut, från stukan till åkrarna och plöjas ner. Höstvete och höstråg ska sås.

I oktober hämtas stutarna hem igen och stallas in.

Familjen har funderingar på att förädla spannmål genom att mala mjöl hemma. Det skulle ge mer jobb på vintern och gården ligger bra till för en gårdsbutik. På vintern är det annars arbetet i skogen som tar tid. Åkessons eldar med ved och den ska köras hem. Vindfällen ska tas om hand och skogen ska gallras.

Kärra Mellangård är en ganska liten gård, med 30 hektar åker, 55 hektar skog och 7 hektar beten. Man arrenderar mer åker och bete, totalt brukas cirka 80 hektar plus skogen.

Frampå vårkanten är det dags igen. Då ska åkrarna vårplöjas, harvas och sås.
De stora stutarna ska skickas till slakt och de andra får gå ut på bete.