Röselidens bigårdar på Tjörn ägs av yrkesbiodlarna Sonja Gustafsson och Tore Olsson. Deras drygt 100 bisamhällen sköter pollineringen av blommor och växter på många håll. Varje samhälle innehåller sommartid 70-80 000 bin vars flygturer bland raps och åkerbönor ökar skördarna rejält.
-Bina betyder väldigt mycket som pollinerare, det vill säga de som befruktar blommor så att vi får frukt, bär och frön. Genom pollineringen får vi till exempel mycket blåbär, som blir mat åt våra fåglar. Allt i naturen hänger ihop, säger Sonja Gustafsson.

I varje samhälle finns tre sorters bin; drottningen som det bara finns en av, arbetsbin och drönare. Drönarnas uppgift är att befrukta drottningen medan arbetsbina bygger celler, städar celler, matar larver och tar emot nektar från dragbina som är ute och flyger.

Ett bisamhälle ger mellan 30 och 60 kilo honung på en sommar.
-Biodling borde vara ett skolämne, säger Sonja Gustafsson.

Välkomna!


Vi är: Besöksgård

Sonja Olsson
mobil 070-8690818
, e-post:
gustafsson.torsbo@telia.com


Vad är det i luften som surrar? Jo, tusentals nyttiga bin som producerar honung och pollinerar alla blommor och växter vid Sundsby säteri på Tjörn. Sonja Gustafsson, en av delägarna från Röselidens bigårdar, äger bina på Sundsby och visar hur ett bisamhälle fungerar.

Efter att vi klätt på oss bikläder med nätkapuschong, lovar Sonja att vi ska få titta in i ett samhälle med snälla bin. Hon lossar spännbanden runt en av kuporna och öppnar locket. Med rökpusten, som eldas med lite torv som ryker bra, pustar hon ner rök över ramarna i kupan. Hon använder pusten för att tala om för bina att det är dags för tillsyn.
-Troligen flyr bina av röken på grund av ett nedärvt minne av skogsbrand, förklarar Sonja.
De gör sig dock ingen större brådska utan myllrar lugnt över ramarna när kupan öppnas. Överst i kupan finns honungsramarna. Därunder ligger ett spärrgaller som ska hindra bidrottningen från att krypa upp i matförrådet. Under spärrgallret kommer vi ner till yngelramarna. Sonja blåser lite på bina så att de flyttar sig. Hon visar yngelceller som precis täckts över. Det gör arbetsbina genom att svettas fram täckvax från åtta fjäll de har på bakkroppen.

De bygger exakt lika stora celler, sida vid sida över hela ramen. När drottningen lagt ett ägg i cellen, fyller bina den med nektar som blir mat åt larven/ynglet när det växer. Bina bygger cellen med en viss lutning så att nektar de samlat in, inte ska rinna ut.
Bina som myllrar över yngelramarna är vackra med glittrande vingar och kroppar som skimrar i brungula toner. Sonja pekar; där är ett nykläckt bi. Huvudet är lurvigare och biet är lite gråare än de äldre.

Det finns tio ramar i yngelrummet och Sonja Gustafsson berättar att det finns tre sorters bin i ett samhälle. Drottningen, som det bara finns en av i varje samhälle, kläcks efter 16 dagar. Hon parar sig vid flygning när hon är en vecka gammal och samlar sperma från flera drönare i sitt spermatek, en blåsa i bakkroppen. Hon kan efter den tidiga parningsflykten lägga 2 000 befruktade ägg per dag under flera år.

Arbetsbina behöver 21 dagar för att utvecklas medan drönarna, hanarna, kläcks först efter 23 dagar.

Drönare kläcks ur obefruktade ägg. Deras viktigaste uppgift är att para sig med drottningen. Efter parningen dör drönarna. De drönare som finns kvar på hösten får ingen mat av arbetsbina och motas ut ur kupan. De behövs inte under vintern. Till våren föder arbetsbina upp nya drönare som kan para en ny drottning.

Arbetsbina har flera uppgifter. Som nykläckta ska de städa cellen de kläcktes ur och därefter mata larver med pollen och honung. Sex dagar gamla tillverkar de fodersaft för att mata ynglen. Vid tio dagars ålder börjar de hjälpa till med att bygga ut cellerna och de kan ta emot nektar från de äldre dragbina och göra honung av den. Ett arbetsbi lever cirka 20 dagar i kupan och därefter blir det dragbi, det flyger och samlar nektar, pollen och kittvax i kupans omgivning. Efter tre veckor ungefär är vingarna utslitna och arbetsbiet dör.

Sonja visar oss binas pollenkorgar, tjocka gulröda klumpar som sitter på bakbenen. Det riktigt röda pollenet visar att biet varit på besök i ett kastanjeträd.

Hon berättar att bina blandar pollen med nektar, saften de drar i blommorna, till något som kallas bibröd som de matar ynglen med. Det är binas protein, medan nektar är deras kolhydrater. Om samhället skulle behöva en ny drottning, matar arbetsbina larven med drottninggelé, en mycket kraftigare mat än vad det som ska bli arbetsbin får.

Långt inne i bisamhället lyckas vi hitta drottningen. Hon är mycket längre än de andra bina och har en grön fläck målad på huvudet. Sonja Gustafsson berättar att drottningen får olika färg beroende på vilket år hon kläckts. Grönt betyder att den här drottningen är kläckt 2009.

Sonja tittar till alla sina bisamhällen ungefär var tionde dag. Hon kollar att det finns plats för bina, om de har friskt yngel, honung att leva av och pollen. Hon tittar också efter att det finns ägg i cellerna och att inte arbetsbina drar viseceller, en större sorts cell som byggs för att ge plats åt en ny drottning.

På våren innehåller ett samhälle cirka 20 000 bin. Längre fram 70-80 000 individer. Blir det trångt finns det risk att drottningen tar med sig en grupp bin och svärmar. I stället kan Sonja bygga ut samhället med en låda till och fler ramar.

Sonja Gustafsson har biodling som heltidsjobb. Tillsammans med Tore Olsson äger hon Röselidens bigårdar med drygt 100 bisamhällen. Det är en av de större biodlingarna i Göteborgs- och Bohuslän. 60 av deras samhällen står på kärror och flyttas runt till odlingar där det behövs pollinering. På våren står många av dem i rapsfält och bland åkerbönor vilket ökar skördarna rejält.

Bina betyder väldigt mycket som pollinerare, det vill säga de som befruktar blommor så att vi får frukt, bär och frön. Allt som blommar före midsommar har enbart bin som viktiga pollinerare. Visst finns det andra insekter, som exempelvis humlor, men de är ju så få på våren. 20 000 bin hinner med att besöka många fler blommor.

 - Genom pollineringen får vi fler blåbär som blir mat åt våra fåglar. Allt i naturen hänger ihop, säger Sonja Gustafsson.

Hon säger att det behövs väldigt många fler biodlare än vad som finns idag. Därför deltar hon och Tore i Biprojekt Västra Götaland som vänder sig till naturbruksskolorna med utbildning om biodling.

-Det borde vara ett skolämne. Biodling är en arbetsmarknad som inte utnyttjas, säger Sonja.

Ett bisamhälle ger cirka 30-60 kilo honung på en sommar. Det kräver en del jobb med tillsyn och honung som ska tas om hand, men honungen kan lätt säljas för vidareförädling för 30 kronor kilot. Om biodlaren själv har möjlighet att sila, röra och tappa sin honung på burk, höjs förtjänsten.

-Tänk om skolorna hade 25 samhällen var och lät ungdomar sommarjobba med att sköta dem. Det skulle lätt ge dem en inkomst på 25-50 000 kronor. Värdet av pollineringen som bina gör under tiden är två-tre gånger högre än honungsvärdet, tillägger hon.